Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur kvinnor som migrerat till Sverige upplever en förening som arbetar för ”invandrarkvinnor” samt att etablera en diskussion kring föreningens verksamhet och målgrupp. För att uppfylla syftet har material samlats genom utförda intervjuer med kvinnor som på olika sätt är engagerade i föreningen. Dessutom har observationer utförts för att kunna fördjupa förståelsen för hur verksamheten fungerar. Materialet har sedan analyserats med hjälp av teori som postkolonial feminism, kulturellt kapital och gemeinschaft. Resultat som framkommit genom detta arbetssätt är att informanterna upplever föreningen som en plats som ger dem den känsla av gemenskap som kompenserar för de olika känslor av utanförskap som de gått igenom. Ett annat resultat av studien är att känslan av gemenskap kommer från upplevelsen av att kvinnor som sökt sig till förening i hög utsträckning delar erfarenheter.

Bakgrund: Postpartumdepression är ett vanligt hälsoproblem hos mödrar efter en förlossning. Postpartumdepression drabbar inte enbart mödrar utan leder även till en negativ påverkan på barnens hälsa och utveckling. Barnhälsovårdssjuksköterskorna har en central roll i att tidigt upptäcka tecken på postpartumdepression genom screening som utförs på mödrar från sex till åtta veckor efter barnafödande. Mödrar i behov av tolk uppmärksammades och identifierades inte i lika hög grad som inrikes födda mödrar för sina symtom som kunde vara tecken på PPD. Syfte: Studiens syfte var att belysa barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av mötet med mödrar som screenas för postpartumdepression med hjälp av tolk.Metod: Kvalitativ intervjustudie genomfördes med totalt nio barnhälsovårdssjuksköterskor som arbetade inom barnhälsovården i södra Sverige. Datainsamlingen analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet skapade två kategorier som var minskad kontroll och gynnsamma faktorer och fem tillhörande underkategorier. Kategorierna lyfter barnhälsovårdssjuksköterskorna erfarenheter kring de svårigheter som påverkar screeningen med mödrar som är i behov av tolk samt vilka faktorer som är av vikt för ett lyckat samtal.Konklusion: Tydlig information till mödrarna, ett bra förhållande mellan barnhälsovårdssjuksköterskorna, mödrarna, tolkarna och tolkarnas erfarenheter av screening var enligt barnhälsovårdssjuksköterskorna viktiga faktorer för att optimera samtalen i samband med screening med hjälp av tolk. / Background: Postpartum depression is a common health problem in mothers after childbirth. Postpartum depression not only affects mothers but also leads to a negative impact on children’s health and development. Child health nurse´s play a key role in detecting early signs of postpartum depression through screening performed on mother´s from six to eight weeks after childbirth. Mother´s in need of interpreters were not recognized and identified to the same extent as domestically born mothers for their symptoms that could be signs of PPD. Objective: The aim of the study was to elucidate the experiences of child health nurse´s with the meeting with mothers screened for postpartum depression with the help of an interpreter.Method: A qualitative interview study was conducted with a total of nine child health nurse´s working in child health care in southern Sweden. The data collection was analyzed using qualitative content analysis. Results: The result created two categories that were reduced control and favorable factors and five associated subcategories. The categories highlight child health nurses´ experiences of the difficulties that affect screening with mothers who are in need of an interpreter as well as what factors are important for a successful conversation.Conclusion: Clear information to the mothers, a good relationship between the child health nurses, the mothers, the interpreters and the interpreter´s experience of screening were according to the child health nurses important factors in optimizing the conversations in connection with screening with the help of an interpreter.

Malmökommissionen belyser invandrarkvinnors låga sysselsättningsgrad i Malmöoch lyfter även sysselsättning vara en av de viktigaste faktorerna för att uppnå godhälsa. Föreliggande studie har utfört 15 kvalitativa intervjuer på detarbetsintegrerande sociala företaget och kvinnokooperativet Yalla trappan. Syftetmed studien är att skapa förståelse för hur det sociala arbetsintegrerande företagetoch kvinnokooperativet Yalla trappans praktik- och studieprogram Y-allas väg tillarbete arbetar för att stärka invandrade kvinnor i Malmö. Syftet är ävenledes attundersöka hur de deltagande kvinnorna upplever verksamheten och således vilkenbetydelse Y-allas väg till arbete har för kvinnorna. Intervjumaterialet haranalyserats med hjälp av de teoretiska begreppen erkännande, sörjbarhet ochempowerment. Den avslutande diskussionen och resultaten lyfter vikten av attYalla trappan är utformad utifrån deltagarnas behov. Diskussionen och resultatenlyfter även relevansen av att vara delaktig i en stärkande gemenskap för att kunnaskapa medvetenhet och förändring. Slutligen problematiserar studien huruvidastyrkan som skapas inom verksamheten även erhålls utanför kollektivet. / The Malmö Commission highlights the low employment rate of immigrant women in Malmö and underlines employment as being one of the most important factors for achieving good health. This study is conducted through 15 qualitative interviews with women involved in the labor-integrating social enterprise and women cooperative Yalla trappan. The aim of the study is to understand how the Yalla trappan trainee- and study program Y-allas väg till arbete works with strengthening immigrant women in Malmö. The purpose is to examine how the participating women experience the participation and thus the significance of the programme Y-allas väg till arbete. The empirical material has been analyzed through the theoretical concepts of recognition, mournfulness and empowerment.The discussion and results concludes the importance of Yalla trappan being designed based on the needs of the participants at the core. The discussion and results highlights the importance of a strengthening community that enables the creation of awareness and change. Concludingly, the study questions how the strength created within the community can be maintained outside of the collective.

Arbetslösa invandrare är en utsatt grupp, som av samhället ibland uppfattas som ett problem. På grund av detta, genomförs arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att främja denna målgrupps integrering. Vårt huvudsyfte med studien, var att undersöka hur en grupp invandrarkvinnor upplevde att delta i ett projekt med syfte att integrera dem i arbetslivet och det svenska samhället. Vårt fokus låg på ett projekt som bedrivs i en mindre kommun i södra Sverige. Vi hade för avsikt att undersöka varför kommunen startade projektet, och varför just kvinnor valdes som målgrupp. Vi ville även undersöka om deltagandet var frivilligt, och om deltagarna upplevde att deras familjer påverkades. Kvinnorna i studien upplevde att en anställning samt goda kunskaper i det svenska språket, var avgörande för integreringen. Kvinnorna lyfte fram upplevelser som ökad jämlikhet, större socialt nätverk samt känslan av att bli bekräftad som duktig. Kvinnorna upplevde även känslor av tvång, skuldkänslor och stress i samband med projektdeltagandet. Vidare resonerade deltagarna kring praktikantrollen och obetalt arbete. / "I hate the word good! What shall I do with good?" A study in female immigrants experience of project participation.

Beslöjade invandrarkvinnor står inför en komplex verklighet där deras klädsel inte bara är enpersonlig uttrycksform utan också en politiskt och socialt laddad handling. Uttrycket avhennes identitet genom beslöjning bär på sig stigma som bidrar till en komplex laddning avfördomar och förväntningar som formar den allmänna perceptionen. Syftet med studien varatt utforska om beslöjade invandrarkvinnor upplever stigma på den svenska arbetsmarknaden,med fokus på två sektorer. Vi hade också som avsikt att studera hur dessa kvinnor, trotseventuellt stigma, lyckas behålla en närvaro på arbetsmarknaden. Det teoretiska valet är Eliasoch Scotsons Etablerade och Outsiders tillsammans med Goffmans teori om stigma.Metoden som har använts är en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer använts föratt sedan analyseras med hjälp av en komparativ metod. Resultaten av studien indikerar attbeslöjade invandrarkvinnor upplever stigma på arbetsmarknaden, och denna stigmatiseringskiljer sig åt mellan privat och offentlig sektor. Diskriminering och stereotypa fördomarpåverkar deras arbetsmöjligheter och yrkesliv. Respondenternas berättelser om hur deupplever stigma och hanterar diskriminering överensstämmer med tidigare forskning ochvalda teorier. Upplevda utmaningar på arbetsmarknaden visar på behovet för dessa kvinnoratt anpassa sig, acceptera stigmat, kämpa emot och ibland behöva välja mellan tro och arbete.

Abstrakt    Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor runt om i världen och utgör en betydande risk för hälsan. För utrikesfödda kvinnor finns särskilda utmaningar när det gäller att gå på mammografiscreening, vilket kan ha allvarliga konsekvenser för deras hälsa. För att säkerställa att alla kvinnor får likvärdig vård och att fler deltar i screeningen är det viktigt att identifiera och lösa dessa hinder. Röntgensjuksköterskor spelar en viktig roll genom att ge stöd, information och skapa en trygg miljö för patienter under mammografiscreening. Genom att förstå och hantera de hinder som utrikesfödda kvinnor möter kan vi sträva mot ett mer inkluderande och effektivt vårdsystem.   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka hinder som utrikesfödda kvinnor möter när det gället att delta i mammografiscreening.  Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod litteraturöversikt enligt Fribergs metod, där nio artiklar valdes ut för analys och granskning. Sökningen utfördes genom PubMed och Cinahl via Umeå Universitets bibliotekstjänst.  Resultat: Resultaten visade på flera hinder som hindrade utrikesfödda kvinnor från att delta i mammografiscreening. Dessa hinder kategoriserades i tre övergripande huvudkategorier och tio underkategorier: Strukturella hinder, Sociokulturella hinder och Emotionella hinder. Underkategorierna inkluderade bland annat språkbarriärer, bristande kunskap om sjukdomen och screeningen, ekonomiska begränsningar, transportsvårigheter, fatalism, skam och rädsla för smärta.  Konklusion: Sammanfattningsvis visar denna litteraturstudie att utrikesfödda kvinnor möter flera hinder när det gäller att delta i mammografiscreening. För att öka deltagandet är det viktigt att erbjuda anpassad information och stöd samt skapa en trygg och respektfull vårdmiljö. Genom att hantera dessa hinder kan hälso- och sjukvården främja jämlik tillgång till och deltagande i screeningen, vilket är avgörande för tidig upptäckt och behandling av bröstcancer. / Abstract  Background: Breast cancer is one of the most common forms of cancer affecting women worldwide, posing a significant health risk. Immigrant women face specific challenges when it comes to attending mammography screening, which can have serious consequences for their health. To ensure equitable care for all women and increase participation in screening, it is essential to identify and address these barriers. Radiographers play a crucial role by providing support, information, and creating a safe environment for patients during mammography screening. By understanding and addressing the obstacles faced by foreign-born women, we can strive towards a more inclusive and effective healthcare system.  Aim: The aim of this study was to investigate the experiences of immigrant women regarding barriers to participating in mammography screening.   Methods: The study was conducted using a qualitative method of literature review following Friberg's methodology, where nine articles were selected for analysis and review. The search was performed through PubMed and Cinahl via Umeå University's library service.  Results: The results revealed several barriers hindering immigrant women from participating in mammography screening. These barriers were categorized into three overarching main categories and ten subcategories: Structural barriers, Sociocultural barriers, and Emotional barriers. Subcategories included language barriers, lack of knowledge about the disease and screening, economic constraints, transportation difficulties, fatalism, shame, and fear of pain.  Conclusion: In summary, this literature review highlights that immigrant women encounter multiple barriers to participating in mammography screening. To increase participation, it is crucial to provide tailored information and support and create a safe and respectful healthcare environment. By addressing these barriers, healthcare providers can promote equitable access to and participation in screening, which is essential for the early detection and treatment of breast cancer.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Livmoderhalscancer orsakas av humant papillomvirus (HPV). De flesta fallen inträffar bland kvinnor som inte deltar i preventionsprogram mot livmoderhalscancer. Syfte: Att undersöka invandrarkvinnors inställning till prevention av livmoderhalscancer. Metod: En explorativ kvalitativ studie. The Health Belief Model har använts som teoretisk modell. Fem fokusgruppintervjuer med 32 kvinnor ålder 18-54 år, som studerade svenska för invandrare. Data analyserades med latent innehållsanalys. Resultat: De temata som kunde urskiljas var svårigheterna med kommunikation med sjukvården, positiva till hälso- kontroll, behov av information för att fatta beslut samt ojämlikhet mellan könen. Kvinnorna i studien var mycket positiva till prevention av livmoderhalscancer och hade hög tilltro till det svenska sjukvårdssystemet. De poängterade i synnerhet kontakten med barnmorska. Deltagarna hade överlag svårigheter med information från sjukvården och saknade kunskap och information om HPV för att kunna fatta beslut om prevention av livmoderhalscancer med HPV- vaccin. Det framkom även att kulturella skillnader och ojämlikhet mellan könen påverkade inställning till prevention av livmoderhalscancer. Slutsats: Informanterna var positiva till prevention av livmoderhalscancer och vill få adekvat kunskap och information om sjukdomen men de har svårigheter med kontakten med sjukvården. Sjukvårdspersonal behöver beakta att kulturella normer påverkar kvinnors inställning till deltagande i det nationella preventionsprogrammet av livmoderhalscancer. / ABSTRACT Background: Cervical cancer is caused by Human papillomavirus (HPV). Most cases occur among women who don’t attend prevention programs. Objective: To explore immigrant women’s attitude towards prevention of cervical cancer. Method: An exploratory qualitative study. The Health Belief Model (HBM) has been used as a theoretical model. Five focus groups interviews with 32 women age 18-54, who studied Swedish for immigrants. Data was analyzed with content analysis. Results: Four main themes were found: difficulties to communicate with healthcare, positive to health control, the need of information to make a decision and inequalities among genders. The informants were positive to prevention of cervical cancer and had high confidence in the Swedish health care system. They appreciated in particular the meeting with the midwife. They had difficulty understanding the information from health care and had inadequate knowledge about HPV to make decisions about prevention of cervical cancer. Cultural differences and inequalities among genders were also related to prevention of cervical cancer. Conclusion: The informants were positive to prevention of cervical cancer and want to have adequate information about the disease. Healthcare professionals should consider that difficulties in contact with healthcare as well as inequalities in gender and cultural aspects have an impact on immigrant women’s attitude to prevention of cervical cancer. / HPV-projektet

<p>I denna uppsats undersöker vi huruvida invandrare diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden. Vi undersöker även om förhållandet skiljer sig när vi endast tittar på gruppen kvinnor, och gör en jämförelse mellan svenskfödda kvinnor och invandrarkvinnor. Vi använder oss av två modeller för att estimera löneskillnader, dummyvariabel modellen och Blinder-Oaxaca modellen. Våra resultat ger tydliga indikationer på lönediskriminering gentemot invandrare, kvinnor och en ännu tydligare lönediskriminering gentemot invandrarkvinnor. Vi anser att invandrarkvinnor drabbas av en så kallad dubbel diskriminering, där den övriga populationen i genomsnitt ges 28,4% högre lön än invandrarkvinnor.</p> / <p>In this thesis we investigate whether immigrant are being discriminated on the Swedish labor market. We also examine if this differentiates itself when we put our focus on the women as a group and thereafter make comparison between Swedish born women and women born outside Sweden. We have employed two models in order to determine wage differences, the dummy variable model and the Blinder-Oaxaca model. Our results show a distinct indication of wage discrimination against immigrants, women and even a more comprehensive discrimination towards immigrant women. Immigrant women have in general 28,4% lower wage than the average population. According to our findings therefore, foreign women are subjects to double discrimination.</p>

I denna uppsats undersöker vi huruvida invandrare diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden. Vi undersöker även om förhållandet skiljer sig när vi endast tittar på gruppen kvinnor, och gör en jämförelse mellan svenskfödda kvinnor och invandrarkvinnor. Vi använder oss av två modeller för att estimera löneskillnader, dummyvariabel modellen och Blinder-Oaxaca modellen. Våra resultat ger tydliga indikationer på lönediskriminering gentemot invandrare, kvinnor och en ännu tydligare lönediskriminering gentemot invandrarkvinnor. Vi anser att invandrarkvinnor drabbas av en så kallad dubbel diskriminering, där den övriga populationen i genomsnitt ges 28,4% högre lön än invandrarkvinnor. / In this thesis we investigate whether immigrant are being discriminated on the Swedish labor market. We also examine if this differentiates itself when we put our focus on the women as a group and thereafter make comparison between Swedish born women and women born outside Sweden. We have employed two models in order to determine wage differences, the dummy variable model and the Blinder-Oaxaca model. Our results show a distinct indication of wage discrimination against immigrants, women and even a more comprehensive discrimination towards immigrant women. Immigrant women have in general 28,4% lower wage than the average population. According to our findings therefore, foreign women are subjects to double discrimination.

Chilenare är den största sydamerikanska invandrargruppen i Sverige som började sin flykt hit efter militärkuppen år 1973. Cirka hälften av de chilenska invandrarna är kvinnor och majoriteten har tagit sig till Sverige på grund av flykt eller anhöriginvandring. Många av dem var vid migrationen lågutbildade och kunde sällan fler språk än spanska. Studiens syfte är att undersöka hur chilenska invandrarkvinnor har reproducerat socialt kapital. Detta undersöks genom att ta del av deras berättelser om hur de upplevde vägen till etableringen på den svenska arbetsmarknaden. Forskningsfrågorna lyder som följer: 1) Hur tog sig chilenska invandrarkvinnor till sin arbetsmarknadsetablering? 2) Hur skapade sociala nätverk socialt kapital? Vilka resurser har de innehållit? 3) Vilka sociala aktörer har påverkat arbetsmarknadsetableringen för chilenska invandrarkvinnor? De teoretiska begreppen som används är Bourdieus kapitalbegrepp, Granovetters styrka i svaga länkar, samt Putnams överbryggande och sammanbindande socialt kapital. Utifrån dessa begrepp har jag skapat en konceptuell modell. Till studien har det använts en kvalitativ metod i kombination med en egocentrisk nätverksanalysmetod. Studiens resultat visar att de chilenska invandrarkvinnorna har haft det relativt lätt att etablera sig i den svenska arbetsmarknaden och nyttjat både svaga länkar och informella arbetssökningsmetoder för att hitta jobb. Undersökningsresultat visar också att sammanbindande sociala nätverk är av stor betydelse för de chilenska invandrarkvinnorna. Resultat visar att socialt och kulturellt kapital förlorade sitt värde i början av migrationen men som med tiden gick att återskapa. / Chileans are the largest South American immigrant group in Sweden that began their escape after the military coup in 1973. About half of the Chilean immigrants are women and the majority have made it to Sweden due to exile or family reunion immigration. Many of them had basic school education. At the time of migration Spanish was their only language. The purpose of the study is to investigate how Chilean immigrant women have reproduced social capital. This is examined by taking part in their stories about how they experienced the path to establishment in the Swedish labor market. The research questions are as follows: 1) How did Chilean immigrant women made their way to their labor market establishment? 2) How did social networks create social capital? What resources have they contained? 3) What social actors have had an impact on the labor market establishment of Chilean immigrant women? The theoretical concepts used are Bourdieu's capital concept, Granovetter's “strength of weak ties”, and Putnam's bridging and bonding social capital. The study has used a qualitative method in combination with an egocentric network analysis method. The results of the study show that Chilean immigrant women have found it easy to establish themselves in the Swedish labor market and have used both weak links and informal job search methods to find jobs. Survey results also show that “bonding” social networks are of great importance to the Chilean immigrants. Results show that social and cultural capital lost value at the beginning of migration but over time could be recreated.