Inledning: Det är idag över 18 år sedan IT-bubblan sprack och 300 miljarder blev till luft. Idag ser vi en enorm efterfråga på att investera i techbolag. Än idag är det en komplexitet i att värdera ett bolag med få tillgångar och ingen vinst i bolaget. Att investera i techbolag kommer därför med en stor risk. Syfte: Uppsatsen syfte är att undersöka vilka värderingsmodeller och tillvägagångssätt techbolag, privatinvesterare och private equity bolag använder vid värdering av techbolag. Undersökningen ska klargöra för om techbolag ofta blir övervärderade, samt vilka konsekvenser en eventuell felvärderad techmarknad skulle kunna medföra. Metod: Vi har använt en abduktiv ansats då vi saknar djupare kunskap i ämnet och kan behöva anpassa den teoretiska referensramen efter empiriska materialet. Vi har valt att utföra en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Våra respondenter är personer med erfarenhet av att värdera bolag inom techmarknaden. Slutsats: Efter tolkningskapitlet har vi framfört slutsatser. Det som är centralt vid en värdering av ett techbolag är teamet bakom bolaget, investerares subjektiva bedömning samt en relativvärdering om så är möjligt. Vi har även förstått att värderingsmodeller inte är lika aktuellt som vi initialt trodde. Vidare framkom det att techmarknaden idag med stor sannolikhet är övervärderad. Avslutningsvis framgår det även att ingen av respondenterna ser en anledning att tro att vi befinner oss i någon form av värderingsbubbla likt år 2000.

De senaste åren har det uppmärksammats mycket i media hur svenska bolag begått oetiska handlingar utomlands. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur svenska investerares investeringsbeslut påverkas av svenska bolags oetiska handlingar i internationella enheter, samt om motivet bakom besluten primärt är etiska eller ekonomiska. För att besvara syftet användes en modifierad modell av Boyle et. al. (1997) som teoretiskt ramverk för att analysera den data som samlats in genom intervjuer, samt studerande av sekundärdata i form av riktlinjer och andra etiskt fokuserade dokument. Studien visade att investerare främst agerar på ekonomisk grund, men att de har vissa etiska ramar, utanför vilka de helt avstår från investeringar. Vidare kunde slutsatsen dras att investerare anser det vara olönsamt att investera oetiskt.

Intresset för kryptovalutor har under senaste åren visat på en stark tillväxt och det diskuteras även om kryptonkommer att ersätta statligt utgivna valutor i framtiden. Trots detta verkar intresset för kryptovalutor främst liggahos individer med konservativa politiska värderingar. I ljuset av kryptovalutans oetiska aspekter och ett lägreintresse för progressiva väljare kan man fråga sig om det finns ett politiskt stöd för krypton att växa så pass attden ses som en allmän vedertagen valuta. Syftet för denna studie är således att undersöka huruvida intresse föratt investera i kryptovalutor kan påverkas av politiska värderingar. Genom att ta avstamp i en teori om politisktmotiverade investeringar redovisar studien varför progressiva väljare håller sig borta från att investera i krypto.Med hjälp av regressionsanalys konstateras det att progressiva har ett lägre intresse för att investera ikryptovalutor. Resultaten visar även att denna effekt emellertid medlas genom grad av klimatoro hos individen.Således bidrar studien med empiriska underlag gällande vilka som inte är intresserade av krypto och varför ochkan fungera som utgångspunkt för forskning som vill undersöka hur man ska lyckas fånga intresset hosprogressiva väljare.

This dissertation focuses on Foreign Direct Investment (FDI) in the oil sector of Africa, more specifically in Nigeria and Angola. A large problem faced by most African countries is their low domestic investment. This is due to the low savings rates in these countries. FDI serves as a supplement to domestic investment and therefore allows for increased production and growth in the region that can ultimately lead to better development. Further, FDI brings forth positive spill over effects that can further increase levels of development in African countries. Therefore, it is beneficial for African countries to achieve higher levels of FDI inflows. The African oil sector has, in recent years, received much deserved attention as Africa supplied approximately 11 percent of worldwide oil supply and the African untapped oil reserves constitute approximately 10 percent of the total worldwide proven oil reserves in 2010. There are currently 19 African countries known to have significant oil reserves and further surveying may increase this number. This dissertation focuses on Nigeria and Angola as these countries are the continent’s largest producers of oil and their oil sectors are the sectors with the strongest FDI inflows. Through economic and policy reforms and increased share in global oil supply, it is believed that these countries can be the drivers of economic growth and development in the region. Greater FDI is needed to fully exploit the available oil resources. Although many studies have been done on the factors that attract FDI, very few studies have focussed on oil sector specific FDI. Therefore, the aim of this dissertation is to determine and compare the factors that attract oil sector FDI in Nigeria and Angola. This dissertation undertakes both a literature review and an empirical analysis. The literature review provides an overview of FDI theory, the motives for investment, the types and benefits thereof; an overview of the African and, more specifically, the Nigerian and Angolan oil industry and the influence that FDI inflows have had on this sector. The current FDI inflow trends and oil sector FDI in Nigeria and Angola are reviewed. The dissertation examines and compares the current state of the Nigerian and Angolan oil industries. The empirical analysis consists of a country comparison through four least square regression models (domestic models for Nigeria and Angola and global models for both countries) using data between 1990 and 2011 obtained from the World Data Bank and the 2012 BP statistical review. The data used will describe the traditional determinants of FDI inflows as set out in literature review and other determinants derived from past studies of FDI inflows in transitional economies and oil sector dependent countries. In Nigeria and Angola, the problems of lack of accurate and sufficient data over a longer time period persist, as they do in most African countries. The main findings are that significant domestic influences of FDI inflows in Angola include: lower public power to entice private gain; better policies that are effectively enforced to improve civil and public services; and the proven oil reserves. This entails that government policy, transparency and their oil reserves are held in high regard by the foreign investors in Angola. In Nigeria, however, domestic influences of FDI inflows include: better citizen ability to select a government; freedom of expression; freedom of association and a free media; better ability of the government to formulate and implement sound policies and regulations that permit and promote private sector development; and oil production. This indicates that democracy, government policy and oil production are highly regarded by foreign investors who invest in Nigeria. Therefore, it can be argued that, even though results for factors influencing FDI inflows differ, there are similarities as government policy and the oil sector in general influence both countries even though the issues in both countries are not necessarily the same. However, on a global level, investment in the two countries is driven by completely different factors. According to the models, Angolan FDI inflows are driven by global oil production (supply) in the previous year whereas FDI inflows in Nigeria are correlated to the oil price in the previous year. Both of these models, however, leave much to be desired as they have low R2 values which indicate that they explain very little of what influences FDI inflows in the countries. / MCom (International Trade), North-West University, Potchefstroom Campus, 2014

This dissertation focuses on Foreign Direct Investment (FDI) in the oil sector of Africa, more specifically in Nigeria and Angola. A large problem faced by most African countries is their low domestic investment. This is due to the low savings rates in these countries. FDI serves as a supplement to domestic investment and therefore allows for increased production and growth in the region that can ultimately lead to better development. Further, FDI brings forth positive spill over effects that can further increase levels of development in African countries. Therefore, it is beneficial for African countries to achieve higher levels of FDI inflows. The African oil sector has, in recent years, received much deserved attention as Africa supplied approximately 11 percent of worldwide oil supply and the African untapped oil reserves constitute approximately 10 percent of the total worldwide proven oil reserves in 2010. There are currently 19 African countries known to have significant oil reserves and further surveying may increase this number. This dissertation focuses on Nigeria and Angola as these countries are the continent’s largest producers of oil and their oil sectors are the sectors with the strongest FDI inflows. Through economic and policy reforms and increased share in global oil supply, it is believed that these countries can be the drivers of economic growth and development in the region. Greater FDI is needed to fully exploit the available oil resources. Although many studies have been done on the factors that attract FDI, very few studies have focussed on oil sector specific FDI. Therefore, the aim of this dissertation is to determine and compare the factors that attract oil sector FDI in Nigeria and Angola. This dissertation undertakes both a literature review and an empirical analysis. The literature review provides an overview of FDI theory, the motives for investment, the types and benefits thereof; an overview of the African and, more specifically, the Nigerian and Angolan oil industry and the influence that FDI inflows have had on this sector. The current FDI inflow trends and oil sector FDI in Nigeria and Angola are reviewed. The dissertation examines and compares the current state of the Nigerian and Angolan oil industries. The empirical analysis consists of a country comparison through four least square regression models (domestic models for Nigeria and Angola and global models for both countries) using data between 1990 and 2011 obtained from the World Data Bank and the 2012 BP statistical review. The data used will describe the traditional determinants of FDI inflows as set out in literature review and other determinants derived from past studies of FDI inflows in transitional economies and oil sector dependent countries. In Nigeria and Angola, the problems of lack of accurate and sufficient data over a longer time period persist, as they do in most African countries. The main findings are that significant domestic influences of FDI inflows in Angola include: lower public power to entice private gain; better policies that are effectively enforced to improve civil and public services; and the proven oil reserves. This entails that government policy, transparency and their oil reserves are held in high regard by the foreign investors in Angola. In Nigeria, however, domestic influences of FDI inflows include: better citizen ability to select a government; freedom of expression; freedom of association and a free media; better ability of the government to formulate and implement sound policies and regulations that permit and promote private sector development; and oil production. This indicates that democracy, government policy and oil production are highly regarded by foreign investors who invest in Nigeria. Therefore, it can be argued that, even though results for factors influencing FDI inflows differ, there are similarities as government policy and the oil sector in general influence both countries even though the issues in both countries are not necessarily the same. However, on a global level, investment in the two countries is driven by completely different factors. According to the models, Angolan FDI inflows are driven by global oil production (supply) in the previous year whereas FDI inflows in Nigeria are correlated to the oil price in the previous year. Both of these models, however, leave much to be desired as they have low R2 values which indicate that they explain very little of what influences FDI inflows in the countries. / MCom (International Trade), North-West University, Potchefstroom Campus, 2014

<p>Syftet med denna uppsats var att utreda hur en individ i åldern 20-30 som är ensamstående och utan barn ska lägga upp sitt sparande. Vi jämförde teorier inom området och ekonomiska rådgivares förslag på sparande för att se om rådgivarna råder den valda åldersgruppen i riktning mot att agera så ekonomiskt som möjligt. Vi gjorde antagandet att individen har 30000 kronor tillgängliga för placering.</p><p>De teorier vi valt att jämföra med är främst Franco Modiglianis livscykelteori och en teori om investeringsstrategier i olika åldrar. Utifrån dessa teorier och de förväntningar vi hade inför studien, formulerade vi ett frågeformulär. Formuläret användes sedan som underlag vid de kvalitativa intervjuerna som genomfördes med ekonomiska rådgivare på de tre storbankerna Nordea, SE-banken och Föreningssparbanken. Studien blir då ur bankernas perspektiv men är gjord för läsare i 20-30 års ålder. Vi har i metodavsnittet kritiserat arbetet och bland annat betonat hur vår egen inställning till sparande och vårt agerande i intervjusituationerna kan ha påverkat studien.</p><p>Respondenterna ansåg att långsiktiga sparanden är mest fördelaktiga för unga men de bör först av allt ha en buffert för att minska osäkerheten i vardagsekonomin. Det bör även tilläggas att alla människor är individuella och några generella riktlinjer egentligen inte går att dra. Samtliga banker förespråkade även ett månadssparande då detta ger en lägre risk. Ett kontinuerligt sparande ses också som ett bra sätt att lära unga att hushålla med pengar.</p>

De svenska industrierna behövde en förändring för att vara konkurrenskraftiga nationellt och internationellt. Industrin utvecklade sin tillverkning så införskaffades moderna högautomatiserade maskiner vilket satte stor press på råmaterialtillförseln samt materialtillförseln till nästa process. Företag vill idag optimera materialtransporten mellan processerna. Syftet med projektet är att få en utökad förståelse för materialflödet och hur lönsamheten kan påverkas genom en implementering av självgående truckar. Undersökningsfråga: Hur kan självgående truckar implementeras och förbättra det nuvarande materialflödet samt hur påverkas lönsamheten i ett tillverkande företag? Med hjälp av styrkande teori samt den rådande leankulturen hos företaget har analysen och resultatet tagit form. För att ta reda på den mest lämpade investering har en investeringskalkyl genomförts.

IT-investeringar har ofta till syfte att stödja verksamheten och att möjliggöra för företaget att producera och förse sina kunder med de tjänster och service som man har för avsikt att leverera. Att göra en IT-investering innefattar inte bara kostnader, utan en omfattande IT-investering innebär även stora förändringar i verksamheten. Därför bör det vara av intresse för företag att identifiera vilka effekter IT-investeringen medför. Sådana effekter kan vara mätbara, men det finns även effekter som är svårare att mäta, vilket kan innebära svårigheter när ett företag vill räkna på nyttan av investeringen. Tidigare studier har visat svårigheter när det gäller att göra lönsamhetsberäkningar av en IT-investering. För att det här ska vara möjligt krävs korrekta värden både vid input och output, för att ge en rättvis bild av de effekterna investeringen medfört. Den här problematiken har lett oss in på våra frågeställningar, där huvudfrågan är ”Hur mäts effekter av en IT-investering”?Syftet med den här uppsatsen är att få en djupare förståelse för om företag mäter effekter av en IT-investering och hur de i sådana fall går till väga. Vi har även för avsikt att undersöka vilka behoven företagen haft som grund för sitt investeringsbeslut.Den metod vi har valt att använda oss av, som undersökningsansats, är en kvalitativ metod. Det företag vi har samarbetat med är DTS Solutions AB, som har försett oss med tre företag, som samtliga, nyligen gjort en IT-investering hos DTS Solutions AB. Vi har på de här tre företagen genomfört intervjuer, samt ställt kompletterande frågor via e-post, och det material vi har samlat in vid intervjuerna, har vi tolkat och analyserat med stöd av redan befintlig teori inom ämnet.Vi har kunnat dra följande viktiga slutsatser. Det är viktigt för företaget att dels identifiera vilka effekter som de förväntar sig av IT-investeringen, samt att formulera mätbara mål av dem, om de ska kunna påvisa mätbara effekter. För att påvisa de mätbara effekterna, har företagen idag möjlighet att använda sig av metoder och modeller för att få stöd i en, i många fall, komplicerad investeringsprocess. Vi har även funnit, att formulera mätbara effektmål och göra uppföljningar på dessa, är av stor vikt för att ha möjlighet att påvisa affärsnyttan och lönsamheten av IT-investeringen. / Uppsatsnivå: C

<p><strong><p>SAMMANFATTNING</p><p>Företagens största syfte är att ge ägarna värde. Värde uppstår genom att tillgångar genererar</p><p>ett lönsamt kassaflöde. För att åkerier ska kunna konkurrera med andra behöver dem</p><p>investera i lastbilar. Investeringar innebär både möjlighet till framtida avkastning men även</p><p>risk. Hantering av risk kan ske genom en strävan mot optimal kapitalstruktur, det vill säga</p><p>fördelningen av eget kapital och lån, vilket dessutom skiljer sig mellan olika företag och</p><p>branscher. Ju mer lån desto större hävstångseffekt, men samtidigt tillkommer risker på</p><p>marknader. I enlighet med trade-off teorin så gör företag därför en avvägning mellan dessa</p><p>effekter. En annan definition på optimal kapitalstruktur är att minimera kapitalkostnaden. En</p><p>aspekt som är viktig i detta sammanhang är därför hur lastbilens amortering och avskrivning</p><p>matchas då detta minskar kapitalkostnaden. Konjunktur och förändrade förutsättningar för lån</p><p>och konkurrens gör att bedömningen av en lastbilsinvesterings lönsamhet är komplex till sin</p><p>natur.</p><p>Vi har i den här studien inriktat oss på problemet hur åkerier bedömer risk och lönsamhet vid</p><p>lastbilsinvesteringar, samt hur bank och finansieringsbolag bedömer risk och lönsamhet vid</p><p>lån till åkerier. Syftet är att genom två fallstudier analysera hur två åkerier går tillväga vid</p><p>lastbilsinvesteringar, vilka risker som bedöms, hur finansieringen sker, samt vilka</p><p>bedömningskriterier bank och finansieringsbolag utgår ifrån vid lån till åkerier.</p><p>Vi har utfört studien genom en fallstudie av två åkerier i Umeå, Mångbergs Åkeri AB samt</p><p>NSA Logistics AB. Vi har även intervjuat två banker, Swedbank och SEB i Umeå, samt gjort</p><p>en enkätstudie av ett finansieringsbolag, Volvofinans bank. Studien skedde genom intervjuer</p><p>med VD på åkerierna Mångbergs Åkeri AB och NSA Logistics AB i Umeå, samt med</p><p>handläggare på bankerna Swedbank och SEB:s kontor i Umeå, men även genom en enkät till</p><p>Volvofinans bank.</p><p>Analysen visar att åkerierna hanterar lönsamhet och risk genom att skriva avtal med kund,</p><p>bank och finansieringsbolag och leverantörer i förväg. I och med det har dem kontroll på en</p><p>stor del av kostnader och efterfrågan och har därigenom en välplanerad ekonomistyrning.</p><p>Största riskerna finns i räntornas fluktuation, konkurrens från utlandet och att inte få</p><p>körningar. Lönsamheten uppstår genom att åkerierna följer sina affärsidéer och har goda</p><p>relationer med kunder och därmed ger dem värde. Bank och finansieringsbolag utgår ifrån</p><p>och analyserar åkeriernas redovisningsdata och en stor del av bedömningen uppstår genom</p><p>bra relationer mellan åkeri och bank.</p><p>Vi föreslår slutligen att åkerierna bör använda sig av en DuPont-analys för att få större</p><p>kontroll över risk och lönsamhet genom att analysera vinstmarginal och kapitalbindning.</p><p>Nyckelord: lönsamhet, risk, investering, avskrivning, finansiering, kapitalstruktur, relationer,</p><p>åkerier, finansieringsbolag, bank.</p></strong></p>

<p>På grund av turbulenta tider på börsen med kraftiga svängningar under 2007/2008 har intresset för hedgefonder ökat. Detta ökade intresse har fått genomslag i media och ofta kommenteras hedgefondernas avgiftsstruktur. Författarna ifrågasätter om hedgefonder anses vara en dyr investering för investerarna och hur stor förvaltaravgiften uppger sig att vara. För att förtydliga för investerarna ställer sig författarna följande fråga: Hur mycket betalar investeraren i förvaltaravgift för en svenskrelaterad hedgefond? I studien ingick 19 stycken svenskrelaterade hedgefonder och med hjälp av en kvantitativ studie beräknades total förvaltaravgift som jämfördes med avkastning samt 3-månaders statsskuldsväxel (SSVX-90). Därefter undersöktes samband mellan total förvaltaravgift och avkastning samt riskjusterad avkastning. Beträffande samband kan det ses att det går mot negativt samband för total förvaltaravgift och avkastning vilket ej motsäger teorin. Med avseende på samband mot riskjusterad avkastning finner studien ej någon utmärkande trend vilket medför att en jämförelse med teorin ej kan utföras.</p><p> </p><p>Studien mynnade ut i att ett riktmärke fastställdes på vad den faktiska förvaltaravgiften för en hedgefond är, vilket kan sättas i perspektiv till traditionella fonders förvaltaravgift. Vad som kan utläsas ur studien är att medelhedgefonden ej är lönsam om dess avkastning och total förvaltaravgift jämförs med SSVX-90. Om medianhedgefonden tas i beakt kan däremot lönsamhet urskiljas. Studien framhäver en marginell skillnad mellan hedgefonders avkastning och en riskfri placering. Om avgifterna är relevanta för investeraren kan ej fastslås av studien då variabler som risk bör vägas in. Med varje individs olika preferenser är det upp till individen att bedöma om en investering i hedgefonder anses dyr eller ej. För att få en djupare analys om investerarens syn på avgiftsnivån skulle en kvalitativ studie behövas vilket kräver mer tid och resurser än vad författarna erhöll. Författarna uppmuntrar därför till en framtida kvalitativ studie.</p>