Bakgrund och problem: Ett fastighetsbolag som förvaltar hyresrätter vill hyra ut bostaden med så stor lönsamhet som möjligt, något som idag är svårt p.g.a., av den hyresreglering vi har i Sverige. Hyresregleringen gör att intäktssidan för bostadsföretag blir låst och det blir svårt att hitta en lönsamhet i hyresrätter. Samtidigt som det behövs byggas fler bostäder och vara lönsamt för bostadsföretagen måste konsumenten komma i första hand och skyddas från för höga hyror. Syfte: Syftet med den här studien är på ett deskriptivt sett visa vilken effekt hyresregleringen kan ha på privata fastighetsbolag som producerar, förvärvar och/eller renoverar hyresrätter i Västsverige. Syftet är även att beskriva vilka bedömningsmått som används inför investeringar. Metod: Studien kännetecknas av en metod som är av samhällsvetenskapligt - hermeneutik, abduktiv och kvalitativ karaktär. Studien kommer därmed använda sig av teori och empiri för att nå en slutsats. Semi-strukturerade intervjuer har genomförts med sju olika bolag inom bostadsbranschen och en intervju med hyresgästföreningen. Slutsats: Med utgångspunkten i en våra forskningsfrågor ”Hur stor påverkan kan hyresregleringen ha vid investering av hyresrätter i privata fastighetsbolag?” kunde vi finna att alla bostadsföretag påverkas av hyresregleringen. En låst intäktssida gör att de inte finns några ekonomiska incitament till att bygga hyresrätter. Förslag till framtida forskning: Något som vi har märkt är att hyresgästföreningen har mycket makt i förhandlingarna med bostadsföretag, men hur mycket makt har de egentligen? Vad kommer hända när presumtionshyrorna år 2021 går ut och kan bruksvärdesprövas. De här är två intressanta forskningsfrågor som kräver mer forskning.

Problembakgrund: I en verksamhet görs lönsamhetsbedömningar i samband med investeringar där intäkter förs mot kostnader för att undersöka vilka investeringar som kan vara lönsamma. Investeringar i kultur förknippas ofta med höga investeringskostnader men kännetecknas däremot inte av höga intäkter, varpå det kan vara svårt för en kulturinvestering att bli lönsam. Kultur är värdefullt för många i samhället, men är desto svårare att värdera i monetära termer eftersom den upplevs olika av alla individer och befintliga värderingsmetoder kan användas för att värdera kulturens output på olika sätt. Kommuner investerar ofta i kulturområdet, varför det är intressant att undersöka tillvägagångssättet för rättfärdigandet av sådana investeringar, vilket denna rapport undersöker.   Syfte: Syftet med rapporten är att beskriva och analysera vilka faktorer som kan påverka beslut i kulturinvesteringar, samt att förklara hur kultur kan värderas i monetära termer.   Metod: I denna kvalitativa rapport har Varbergs kommun valts ut som fallstudie. En deduktiv ansats har använts, där utgångspunkten har legat i befintliga teorier och sedan jämförts med insamlad empiri. Teorierna är hämtade ur vetenskapliga artiklar och tryckt litteratur, den insamlade empirin har hämtats genom kvalitativa besöksintervjuer och en kvantitativ enkätundersökning.   Slutsats: Rapportens slutsats är att Varbergs kommun tar hänsyn till besöksantal, befolkningsökningar, efterfrågan och behov från invånare när beslut tas kring kulturinvesteringar. Några traditionella företagsekonomiska lönsamhetsbedömningar eller metoder för att värdera kultur används inte. Kommunen ser kultur som en självklarhet i samhället och bedömer istället vilken nytta som den tillför kommunens invånare. / Background: Profitability assessments are made in traditional businesses before investments: possible revenues are compared to costs to determine which investments can be profitable. Investing in culture is often associated with high investment costs but not with high revenues, therefore it can be difficult to get a cultural investment to become profitable. Culture is valuable for the community, but is also difficult to valuate in monetary terms since it is perceived differently and existing valuation methods can be used to value the culture output in various ways. Municipalities often invest in culture, why it is interesting to examine how they proceed in order to justify such investments, which this report covers.   Purpose: The purpose of this report is to describe and analyze the factors that can affect decisions in culture investments, and to explain how culture can be evaluated in monetary terms.   Method: In this qualitative report Varberg municipality was selected as a case study. A deductive approach has been used, with a starting point in existing theories and then compared with collected empirical data. The theories are derived from scientific articles and printed literature, the collected empirical data are gathered through qualitative interviews and a quantitative survey.   Conclusion: The report concludes that the municipality of Varberg takes into account the number of visits, population increases, the demand and needs of the residents when making decisions about cultural investments, and not traditional profitability assessments. Method of valuing culture is not used, but the municipality sees culture as an essential part of the community and instead examine the benefits it brings to local residents.

The purpose of this essay is to describe how Boverkets Byggregler has affected the cost ofnewly built houses from 2003 to 2012, to Boverkets Vision 2025. The purpose is also to findagent-principal relations in the construction sector.When investing in an energy efficient house the operating costs are reduced compared to aconventional house. But due to the lower operating costs, the investment cost rises. In thisstudy, we find out if it is economically viable to invest in an energy efficient house comparedto a conventional house from the customer's perspective.The study's approach has been qualitatively where we in collaboration with Derome Hus hadaccess to three conventional reference houses and a passive house and data that was necessaryto conduct viability assessments on houses. We conducted five interviews with people fromDeromekoncernen and Varbergs kommun.The calculation methods we have used in this study are present value method, annuity methodand a sensitivity analysis. In the present value method, we have calculated all future cashflows to year zero for a fair and comparable pricing to occur. Annuity method allocates theentire investment cost in equal annual annuities. In the sensitivity analysis, we test differentoutcomes in profitability as a result of change in the future price of electricity and districtheating. The electricity price changes we have used in the sensitivity analysis are a priceincrease of 1%, 2% and 3%. The same goes for the price of district heating. We have assumeda calculation time of 20 years and 50 years, where 20 years is the average time a person livesin the same house in Sweden and 50 years is estimated to be the approximate economiclifetime for a house.The results of the study indicate that passive house is the most economically viable option at acalculation time of 50 years. But at a calculation time of 20 years the reference house from2003 is the most profitable option. A principal-agent relation was also located whereFinansinspektionen and Boverket makes it more difficult for an individual to buy a house. / Syftet med denna uppsats är att beskriva hur Boverkets byggregler har påverkat prisbilden förnybyggnation av småhus mellan år 2003 till 2012 och vidare mot Boverkets Vision 2025.Syftet är även att finna de agent-principalsamband som finns inom byggsektorn.Genom att investera i ett mer energieffektivt småhus blir driftskostnaderna mindre jämförtmed ett konventionellt småhus. Men samtidigt som driftskostnaderna blir lägre stigerinvesteringskostnaden. I denna studie tar vi reda på om det är ekonomiskt lönsamt attinvestera i ett energieffektivt småhus jämfört med ett konventionellt småhus utifrån kundensperspektiv.Studiens arbetssätt har varit kvalitativt där vi i samarbete med Derome Hus fått tillgång till 3konventionella referenshus och ett passivhus och de data som var nödvändiga för att utföralönsamhetsbedömningar på husen. Vi har genomfört fem intervjuer med personer frånDeromekoncernen och Varbergs kommun.De beräkningsmetoder vi har använt i studien är nuvärdesmetoden, annuitetsmetoden ochkänslighetsanalys. I nuvärdesmetoden har vi beräknat tillbaks alla framtida kapitalflöden tillår noll för att en rättvis och jämförelsebar prisbild skall uppstå. Annuitetsmetoden fördelarhela investeringskostnaden i lika stora årliga annuiteter. I känslighetsanalysen provar vi olikautfall i lönsamheten till följd av till exempel en förändring i det framtida elpriset. Deelprisförändringar vi har använt i känslighetsanalysen är en prisökning på 1 %, 2 % och 3 %.Detsamma gäller för fjärrvärmepriset. Vi har räknat med en kalkyltid på 20 år och 50 år, där20 år är den genomsnittliga boendetiden i ett hus i Sverige och 50 år beräknas vara denungefärliga ekonomiska livslängden för ett hus.Resultatet i studien visar att passivhuset är det mest ekonomiskt lönsamma alternativet vid enkalkyltid på 50 år. Men vid en kalkyltid på 20 år är referenshuset från 2003 det mestlönsamma alternativet. Ett agent principal-samband lokaliserades också därFinansinspektionen och Boverket gör det betydligt svårare för en privatperson att investera iett småhus.

<p>IT-investeringar har under senare år blivit allt viktigare, och idag berör de i stort samtliga organisationer. För att bedöma mer traditionella investeringar finns det många olika metoder, och organisationer har betydande erfarenhet inom området. Vad det gäller IT-investeringar tillkommer dock flera problem, vilket försvårar möjligheten att genomföra en ekonomisk värdering. Framförallt är det mycket svårt att identifiera vilka effekter, positiva eller negativa, som investeringen för med sig. Vidare kan det vara ett problem att värdera dessa då många av dem kan vara av mjuk, och kvalitativ art.</p><p>Trots att IT-investeringar har blivit allt viktigare för SMHI saknar organisationen, precis som många andra organisationer, en konsekvent metodik för att bedöma dessa investeringar. Utgångspunkten för det här arbetet är därför att ta fram en metodik, vilken SMHI kan använda som stöd för sina bedömningar av IT-investeringar.</p>

<p>Bakgrund: Vanligtvis likställs en investering med en hård investering som kan aktiveras i balansräkningen. Av vissa har investeringsbegreppet en vidare betydelse och innefattar även mjuka investeringar i form av exempelvis reklamkampanjer. Vi finner det intressant att undersöka om investeringsprocesser vid mjuka investeringar skiljer sig från hårda. I mitten av 1960-talet presenterade Renck en undersökning över hur svenska företag använde sig av investeringskalkyler. Tio år senare följde Tell upp denna studie med att se om det skett några förändringar i de företag som Renck undersökt. I en senare undersökning skriver Segelod att det ofta finns fler bakomliggande skäl än rent ekonomiska, till att en investering ska genomföras. Vi anser att det finns ett intresse att följa upp dessa undersökningar. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga investeringsprocessen vid expansions-investeringar i stora företag. Utgående från kartläggningen och tidigare forskning görs sedan en tidsmässig jämförelse av investeringsbedömningen och därmed investeringsprocessen. Syftet med denna uppsats är också att jämföra investeringsprocessen mellan hårda och mjuka investeringar. </p><p>Avgränsningar: Uppsatsen omfattar inte investeringar i finansiella tillgångar som till exempel aktier och obligationer. Detta gäller dock inte investeringar i aktier som syftar till att expandera verksamheten genom köp av företag. Uppsatsen behandlar inte skattetekniska faktorer vilka kan tänkas påverka investeringsbedömningen. Vi kommer heller inte att studera hur investeringsprocessen påverkas av olika organisatoriska förutsättningar, utan enbart se hur de studerade företagen valt att arbeta. </p><p>Genomförande: Undersökningen omfattar fem företag inom olika branscher och det empiriska materialet samlades in genom fyra personliga intervjuer samt fyra telefonintervjuer. </p><p>Resultat: Såväl hårda som mjuka expansionsinvesteringar initieras av en lite grupp anställda som befinner sig högt uppe i företagets organisation. Vid bedömningen av hårda och mjuka expansionsinvesteringar är marknadsanalysen en viktig del för att minska osäkerhet om framtida betalningsströmmar. Den ökade osäkerheten i betalningsströmmarna gör att besluten, i större utsträckning än tidigare, grundar sig på beslutsfattarens känsla för vad som är rätt för företaget. Förutsättningarna har inneburit att investeringskalkylens betydelse minskat till förmån för hur investeringen passar in i ett helhetsperspektiv.</p>

<p>Bakgrund: Att alla tillgångar såväl finansiella som verkliga har ett värde är alla investerare ense om. För att bli en framgångsrik investerare gäller det att inte enbart kunna förstå grunden till en tillgångs värde, utan även det som förväntas skapa värde i framtiden. Ur detta resonemang har teorier om reala optioner framkommit för att visa på värden som företag kan tänkas inneha till följd av exempelvis olika framtida handlingsalternativ. </p><p>Syfte: Denna uppsats syftar till att begreppsmässigt utreda innebörden av reala optioner och med utgångspunkt från empiri och teori utvärdera synsättet/teorin. </p><p>Genomförande: Uppsatsen baseras på de reala optionsteorierna. Dessa tar sin utgångspunkt i finansiell optionsteori. Uppsatsen behandlar också en värdering av reala optioner på ett företag verksamt inom läkemedelsforskning. </p><p>Resultat: Uppsatsen visar på att reala optioner i hög grad kan existera i företag. Under rätt förutsättningar kan dessa uppbringa ett högt värde. Vid bedömningar av projekt kan de reala optionerna rättfärdiga en investering som i en traditionell värderingbedömning visar sig olönsam. Därmed kan det vara poängfullt att i ett strategiskt perspektiv ha de reala optionerna i åtanke.</p>

<p>Sjukvården lever med knappa resurser och investeringar i medicinsk teknik binder mycket kapital under en längre tid, vilket har ökat behovet av systematiska och noggranna utvärderingar av investeringarnas konsekvenser, både ekonomiska och icke-ekonomiska.</p><p>Huvudsyftet med studien var att undersöka hur investeringsbedömningar inom sjukvården görs, och vilken roll ekonomiska utvärderingar har vid investeringsbeslut. Delsyftet var att utarbeta en investeringskalkyl och bedöma kostnadseffektiviteten för införandet av ett nytt undersökningsmetod för hjärtdiagnostik på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge (Cardiotom).</p><p>Utgångspunkten i undersökningen finns i investeringsteori och hälsoekonomisk teori som därför presenteras i uppsatsen. En redogörelse av tidigare forskning både inom sjukvården och inom andra branscher ges, för att läsaren skulle kunna jämföra utfallet i den här studien med de andra studierna i ämnet.</p><p>Som undersökningsmetod valde författarna att kombinera intervjuer med en enkätundersökning och på det sättet få en samlad bild av kalkyleringens betydelse och övrig problematik kring lönsamhetsbedömningen vid investeringar i medicinsk teknik.</p><p>Resultatet av studien tyder bland annat på att investeringskalkyler spelar fortfarande ett begränsad roll vid investeringsbeslut, samt att dess betydelse kan komma att öka i samband med att kraven på kvantitativ utvärdering av samhällsekonomisk nytta ökar.</p><p>Investeringsbedömningen av införandet av Cardiotom visar att investeringen är lönsam och utifrån kalkylens utfall, där hänsyn till patientnyttan också tagits med, borde genomföras.</p>

<p>Investeringsbedömning är inte bara kalkyleringar och beräkningar. Människor påverkar och styr de data som ligger till grund för beslutsfattande och dessa individer kan därmed styra processen mot sina egna mål. Studien fokuserar på ett kommunalt investeringsprojekt, uppförandet av Arena Vänersborg. Investeringsprocessen, från planering och budgetering till slutförande av projektet studerades. Kostnadsavvikelser och styrningen i processen undersöktes och analyserades. Studien tar upp två frågor; Hur har investeringsbeslutet hanterats i processen och hade man kunnat undvika den stora differensen mellan prognostiserad kostnad och utfall? Syftet var att belysa investeringsprocessen med avseende på ledning och administrativ kontroll samt att förstå processen bakom ett investeringsprojekt. Undersökningen tar upp olika aspekter av processen och använder flera teorier för att kunna skapa uppfattning om en helhet. Studien är genomförd genom med hjälp av en fallstudie med fokus på dokument och arkivdata. Studie av dokument visar att slutkostnaden blev dubbelt så stor som det budgeterade underlaget. Kalkylernas användande i detta fall har varit minimalt och budgeten har tappat sin roll som styrmedel. Istället har det varit individer som påverkat processen och därmed utfallet. Studien identifierade två processer, en administrativ process som genomförde projektet och en politisk process som var delaktig i planeringen. Stora skillnader mellan budget och utfall berodde på en stor politisk påverkan och det stora intresset för att slutföra projektet. För att kunna nå en överenskommelse gällande budgetplanen beräknades beslutsunderlaget med orealistiska antaganden.</p>

Bakgrund: Vanligtvis likställs en investering med en hård investering som kan aktiveras i balansräkningen. Av vissa har investeringsbegreppet en vidare betydelse och innefattar även mjuka investeringar i form av exempelvis reklamkampanjer. Vi finner det intressant att undersöka om investeringsprocesser vid mjuka investeringar skiljer sig från hårda. I mitten av 1960-talet presenterade Renck en undersökning över hur svenska företag använde sig av investeringskalkyler. Tio år senare följde Tell upp denna studie med att se om det skett några förändringar i de företag som Renck undersökt. I en senare undersökning skriver Segelod att det ofta finns fler bakomliggande skäl än rent ekonomiska, till att en investering ska genomföras. Vi anser att det finns ett intresse att följa upp dessa undersökningar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga investeringsprocessen vid expansions-investeringar i stora företag. Utgående från kartläggningen och tidigare forskning görs sedan en tidsmässig jämförelse av investeringsbedömningen och därmed investeringsprocessen. Syftet med denna uppsats är också att jämföra investeringsprocessen mellan hårda och mjuka investeringar. Avgränsningar: Uppsatsen omfattar inte investeringar i finansiella tillgångar som till exempel aktier och obligationer. Detta gäller dock inte investeringar i aktier som syftar till att expandera verksamheten genom köp av företag. Uppsatsen behandlar inte skattetekniska faktorer vilka kan tänkas påverka investeringsbedömningen. Vi kommer heller inte att studera hur investeringsprocessen påverkas av olika organisatoriska förutsättningar, utan enbart se hur de studerade företagen valt att arbeta. Genomförande: Undersökningen omfattar fem företag inom olika branscher och det empiriska materialet samlades in genom fyra personliga intervjuer samt fyra telefonintervjuer. Resultat: Såväl hårda som mjuka expansionsinvesteringar initieras av en lite grupp anställda som befinner sig högt uppe i företagets organisation. Vid bedömningen av hårda och mjuka expansionsinvesteringar är marknadsanalysen en viktig del för att minska osäkerhet om framtida betalningsströmmar. Den ökade osäkerheten i betalningsströmmarna gör att besluten, i större utsträckning än tidigare, grundar sig på beslutsfattarens känsla för vad som är rätt för företaget. Förutsättningarna har inneburit att investeringskalkylens betydelse minskat till förmån för hur investeringen passar in i ett helhetsperspektiv.

Bakgrund: Att alla tillgångar såväl finansiella som verkliga har ett värde är alla investerare ense om. För att bli en framgångsrik investerare gäller det att inte enbart kunna förstå grunden till en tillgångs värde, utan även det som förväntas skapa värde i framtiden. Ur detta resonemang har teorier om reala optioner framkommit för att visa på värden som företag kan tänkas inneha till följd av exempelvis olika framtida handlingsalternativ. Syfte: Denna uppsats syftar till att begreppsmässigt utreda innebörden av reala optioner och med utgångspunkt från empiri och teori utvärdera synsättet/teorin. Genomförande: Uppsatsen baseras på de reala optionsteorierna. Dessa tar sin utgångspunkt i finansiell optionsteori. Uppsatsen behandlar också en värdering av reala optioner på ett företag verksamt inom läkemedelsforskning. Resultat: Uppsatsen visar på att reala optioner i hög grad kan existera i företag. Under rätt förutsättningar kan dessa uppbringa ett högt värde. Vid bedömningar av projekt kan de reala optionerna rättfärdiga en investering som i en traditionell värderingbedömning visar sig olönsam. Därmed kan det vara poängfullt att i ett strategiskt perspektiv ha de reala optionerna i åtanke.