<p>Problem: Vilka faktorer är avgörande för kulturföretagarens förutsättningar att förena det konstnärliga skapandet med överlevnad som företagare?</p><p>Syfte: Det övergripandet syftet med denna uppsats är att analyser och utvärdera kulturföretagares marknadsstrategier med avseende på deras förutsättningar att förena konstnärligt skapande med överlevnad. Studiens underliggande syfte består i att analysera och utvärdera kulturspecifika starthus och deras inverkan på kulturföretagares marknadsstrategier.</p><p>Metod: Studien utgår från en hermeneutisk, kvalitativ och deduktiv forskningsansats. Studien använder sig av metodtriangulering och empiri samlas in med hjälp av surveyundersökning med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har hållits med sex stycken kulturföretagare, där hälften startats upp via kulturspecifika starthus och hälften startats upp på egen hand.</p><p>Teorier: Studien använder sig av följande teorier; involveringsteorin, Värdekedja/Värdestjärna samt Industriella nätverk. Dessa förenas i en teoretisk syntes där transaktionsmarknadsförings- och relationsmarknadsföringsperspektiven ställs emot varandra.</p><p>Empiri: Empirin består enbart av primärdata, där majoriteten förvärvats via intervjuer med de sex kulturföretagarna. Resterande data har erhållits under studiens förstudie, och har främst använts som förförståelse.</p><p>Slutsats: Studiens resultat tyder på att kulturföretagare har bäst förutsättningar att förena det konstnärliga skapandet med långsiktig överlevnad genom att bedriva samarbeten i nätverksform. Anledningen till detta är att kulturföretagare upplever att det konstnärliga skapandet inte kan upprätthållas om de inte till största del får ägna sig åt den konstnärliga processen. Nätverkssamarbeten möjliggör detta då de utgör en, i kulturföretagarens ögon, skyddande vägg mellan de själva och slutkonsumentens åsikter och önskemål. Studiens resultat kan även tolkas som att det finns ett ökat behov av agenter och producenter inom kulturnäringen.</p>

<p><strong>Bakgrund</strong>: Den svenska transportmarknaden domineras idag av stora och internationella aktörer. Marknaden är mogen vilket innebär att transportbolagen måste erbjuda andra värden utöver själva transporten. Begrepp som miljö ligger långt ifrån transportsektorns grundtanke och blir därmed inget naturligt konkurrensmedel. Internationella undersökningar visar att transportbolagen lägger stor vikt vid miljöfrågor när det kommer till framtida strategier. Svenskar har en tradition och en image att vara miljövänliga men detta intresse har ännu inte besvarats av transportmarknaden.</p><p><strong>Problem</strong>: Vilka faktorer är viktiga för att svenska transportföretag ska kunna uppnå långsiktig överlevnad med en miljöprofilering?</p><p><strong>Syfte</strong>: Syftet med denna uppsats är att analysera och utvärdera oöverensstämmelser (misfits) mellan transportköparen och transportleverantören med avseende på miljö.</p><p><strong>Metod</strong>: En kvalitativ ansats har använts för att samla empiri. Semistrukturerade intervjuer har utfört med sex stycken transportbolag. För att identifiera var det finns oöverensstämmelser har även två kunder till respektive transportbolag intervjuats.</p><p><strong>Teori</strong>: De teorier som har använts är Nätverkssynsättet, Skapande företagsledning – Affärsidé, Involveringsteori, Kundens upplevda värde – Mervärde och Service profit chain.</p><p><strong>Resultat</strong>: Undersökningen visade att det fanns många ”misfits” på transportmarknaden. Tydligast var dessa på området miljö. Författarna fann att det fanns två olika typer av miljöengagemang. Ett som håller sig inom de lagstadgande ramarna. Det andra typen visar på ett genuint intresse där företagande förenas med samhällsansvar.</p><p><strong>Slutsats</strong>: Om transportbolagen ska kunna överleva med en miljöprofil måste de ta hänsyn till vissa faktorer och med hjälp av dessa vända oöverensstämmelserna till överensstämmelser. Faktorerna som transportbolagen bör implementera är kommunikation, utbildning och ersätta begreppet transport, med <em>logistik</em>.</p>

No description available.

Bakgrund: Den svenska transportmarknaden domineras idag av stora och internationella aktörer. Marknaden är mogen vilket innebär att transportbolagen måste erbjuda andra värden utöver själva transporten. Begrepp som miljö ligger långt ifrån transportsektorns grundtanke och blir därmed inget naturligt konkurrensmedel. Internationella undersökningar visar att transportbolagen lägger stor vikt vid miljöfrågor när det kommer till framtida strategier. Svenskar har en tradition och en image att vara miljövänliga men detta intresse har ännu inte besvarats av transportmarknaden. Problem: Vilka faktorer är viktiga för att svenska transportföretag ska kunna uppnå långsiktig överlevnad med en miljöprofilering? Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera och utvärdera oöverensstämmelser (misfits) mellan transportköparen och transportleverantören med avseende på miljö. Metod: En kvalitativ ansats har använts för att samla empiri. Semistrukturerade intervjuer har utfört med sex stycken transportbolag. För att identifiera var det finns oöverensstämmelser har även två kunder till respektive transportbolag intervjuats. Teori: De teorier som har använts är Nätverkssynsättet, Skapande företagsledning – Affärsidé, Involveringsteori, Kundens upplevda värde – Mervärde och Service profit chain. Resultat: Undersökningen visade att det fanns många ”misfits” på transportmarknaden. Tydligast var dessa på området miljö. Författarna fann att det fanns två olika typer av miljöengagemang. Ett som håller sig inom de lagstadgande ramarna. Det andra typen visar på ett genuint intresse där företagande förenas med samhällsansvar. Slutsats: Om transportbolagen ska kunna överleva med en miljöprofil måste de ta hänsyn till vissa faktorer och med hjälp av dessa vända oöverensstämmelserna till överensstämmelser. Faktorerna som transportbolagen bör implementera är kommunikation, utbildning och ersätta begreppet transport, med logistik.

No description available.

Vi i västvärlden lever i ett samhälle som präglas av globalisering och snabb utveckling. Detta innebär bland annat att konkurrensen från låglöneländer ökar vilket medför att priserna pressas och högre krav ställs på marknadsföringen. Människor utsätts idag för så mycket information och intryck att de tvingas vara selektiva i vad de uppmärksammar och påverkas av i det eviga mediebruset. Därför måste marknadsföringen utmärka sig gentemot konkurrenterna. För att nå igenom mediebruset väljer allt fler organisationer att marknadsföra sig via alternativa marknadsföringskanaler. Ett exempel på detta kan vara att i en marknadsundersökning föra in reklambudskap. Syftet med vår uppsats var att undersöka om reklambudskap i en marknadsundersökning har effekter på köpbeslutet hos konsumenter. Detta ville vi undersöka genom ett experiment. Experimentet genomfördes i två faser där tre urvalsgrupper medverkade. Som experimentobjekt valde vi en lågengagemangsprodukt, Pågens bröd Javisst!. I den första fasen utsatte vi grupperna för olika mycket reklampåverkan. Grupp 1 fick besvara en marknadsundersökning innehållande reklambudskap. Grupp 2 fick endast se en bild på Pågens bröd Javisst!. Grupp 3 utsattes inte för någon påverkan alls och medverkade därmed inte i fas 1. Efter tio dagar genomfördes en uppföljningsundersökning där vi undersökte effekten av de olika graderna av påverkan som respondenterna utsatts för i experimentets första fas. I denna andra fas medverkade alla tre grupperna. Med hjälp av en generell köpbeslutsprocess, en involveringsteori samt en kognitiv teori analyserade vi sedan den empiri som vi samlade in genom experimentet. Genom vår analys kom vi fram till resultatet att reklambudskap i en marknadsundersökning har effekter på köpbeslutet, detta till följd av involverings- samt kognitiva effekter så som personlig relevans, tid, risk, insikt och lärande. Att genomföra en marknadsundersökning med reklambudskap kan ifrågasättas. Vi var vid författandet av denna uppsats medvetna om att det finns vissa etiska regler för hur en marknadsundersökning bör utformas och genomföras. Ur ett forskarperspektiv ville vi ändå undersöka reklambudskapets effekt på köpbeslutet genom en marknadsundersökning.

I samband med globaliseringen och den tekniska utvecklingen ingick alltfler resebyråer i kedjeföretag, vilket satte små fristående resebyråer i en konkurrensutsatt situation. Denna uppsats syfte är att analysera och utvärdera förutsättningar för små fristående resebyråers marknadsföringsstrategier. Uppsatsen bygger på en jämförelsestudie mellan en kvantitativ kundundersökning och en kvalitativ undersökning genom intervjuer med representanter från resebyråerna. Resultatet visar att små fristående resebyråer har priskänsliga, dvs. låginvolverade, kunder, men att marknadsföringsstrategierna är anpassade för höginvolverade kunder. Slutsatsen är att eftersom små fristående resebyråer inte kan konkurrera med pris, bör de satsa på värdeskapande både internt i företaget och externt med kunder, och på detta sätt differentiera sig på marknaden samt överleva långsiktigt.

Problem: Vilka faktorer är avgörande för kulturföretagarens förutsättningar att förena det konstnärliga skapandet med överlevnad som företagare? Syfte: Det övergripandet syftet med denna uppsats är att analyser och utvärdera kulturföretagares marknadsstrategier med avseende på deras förutsättningar att förena konstnärligt skapande med överlevnad. Studiens underliggande syfte består i att analysera och utvärdera kulturspecifika starthus och deras inverkan på kulturföretagares marknadsstrategier. Metod: Studien utgår från en hermeneutisk, kvalitativ och deduktiv forskningsansats. Studien använder sig av metodtriangulering och empiri samlas in med hjälp av surveyundersökning med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har hållits med sex stycken kulturföretagare, där hälften startats upp via kulturspecifika starthus och hälften startats upp på egen hand. Teorier: Studien använder sig av följande teorier; involveringsteorin, Värdekedja/Värdestjärna samt Industriella nätverk. Dessa förenas i en teoretisk syntes där transaktionsmarknadsförings- och relationsmarknadsföringsperspektiven ställs emot varandra. Empiri: Empirin består enbart av primärdata, där majoriteten förvärvats via intervjuer med de sex kulturföretagarna. Resterande data har erhållits under studiens förstudie, och har främst använts som förförståelse. Slutsats: Studiens resultat tyder på att kulturföretagare har bäst förutsättningar att förena det konstnärliga skapandet med långsiktig överlevnad genom att bedriva samarbeten i nätverksform. Anledningen till detta är att kulturföretagare upplever att det konstnärliga skapandet inte kan upprätthållas om de inte till största del får ägna sig åt den konstnärliga processen. Nätverkssamarbeten möjliggör detta då de utgör en, i kulturföretagarens ögon, skyddande vägg mellan de själva och slutkonsumentens åsikter och önskemål. Studiens resultat kan även tolkas som att det finns ett ökat behov av agenter och producenter inom kulturnäringen.

No description available.

Idag karakteriseras den svenska bankmarknaden av hård konkurrens på en mättad marknad vilket gör det viktigt att ha behålla kunderna. För att lyckas med detta informerar bankerna kunderna kontinuerligt om nya och befintliga tjänster och produkter, oftast i brevform. Fler kunder gör fler affärer i dagens samhälle vilket leder till ytterligare brev till kunderna. Ovan resulterar i att bankerna överexponerar sina egna kunder med brev. Kunden upplever att den får för många brev och kan därmed tappa intresset för att läsa breven och kan därmed missa viktig information. Om kunden upplever det som en belastning finns risken att kunden blir missnöjd och känner ett minskat värde med att vara kund hos sin bank. För att få kunden involverad är det viktigt att kunden får bestämma hur och vad för information kunden vill ta del av. Det är även bra om kunden själv kan välja vilken kontaktyta som skall användas. Detta tyder på att bankerna inte använder sina informationskanaler på ett tillfredsställande sätt för kunden vilket ger både kunden och banken ett lägre värde i deras relation. Syftet med denna uppsats är att analysera och utvärdera bankernas brevinformation till kunderna utifrån ett kund- och kanalperspektiv. Detta har gjorts genom en kvantitativ undersökning med 50 stycken respondenter. Den slutsats som författarna kommit framtill är att med dagens system av brevflödet, kan inte bankerna ge kunderna ett mervärde. Detta resulterar i att bankerna ej kan skapa kundlojalitet med hjälp av brev som informationskanal. Idag kan bankerna ej erbjuda kunderna den kundanpassning och delaktighet som kunderna vill ha. Kunderna vill själva välja vilken information de skall få och på vilket sätt de skall få den. Författarna tror att de finns en klar möjlighet att skapa bättre kundlojalitet, men då krävs det att bankerna ser över hela informationskanalen till kunderna. Om banken lyckas skapa intressanta och kundanpassade brev som kunden tar sig tid till att läsa och förstår innehållet i, så ökar chansen avsevärt att kunden blir lojal emot sin bank.