I denna studie undersöks föräldramötet som en arena för samverkan i förskolan. Genom semistrukturerade intervjuer, med såväl pedagoger som vårdnadshavare, söker studien kunskap om de avsikter och förväntningar som aktörerna har angående föräldramötets funktioner och betydelse för samverkan. Materialet har analyserats utifrån en fenomenografisk ansats och i resultatet framträder att information och samtal, av samtliga aktörer, beskrivs som centrala funktioner för mötet. I samtal och möten mellan aktörerna skapas möjligheter till samverkan. Möteskontexten innebär att pedagogerna har makt över innehåll och utformning. De strävar dock efter att bjuda in vårdnadshavarna till att utveckla verksamheten. Föräldramötets fokus ligger ofta på information om förskolans verksamhet, men studien antyder att många vårdnadshavare gärna skulle ta mer plats i mötet. Det finns även indikationer på att såväl vårdnadshavare som barn får alltmer utrymme i planeringen och genomförandet av föräldramötet.

<p>Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att, ur ett elevperspektiv, undersöka hur äldre elever i grundskolan förhandlar om sin integritet och autonomi vid samverkan mellan hemmet och skolan. Att hemmet och skolan ska ha en nära och god relation har, under de senaste decennierna, blivit ett normativt förgivettagande. Den forskning som hittills gjort på området där de två sfärerna samverkar har mestadels utgått ifrån antingen ett lärarperspektiv eller ett föräldraperspektiv. Forskning ur ett elevperspektiv på samverkan mellan dessa sfärer är, i jämförelse med de andra två nämnda perspektiven, sällsynt. Studier som är gjorda ur ett elevperspektiv visar att när dessa sfärer närmar sig varandra och samverkar, utvecklas strategier hos eleverna för att värna om sin integritet och för att stärka sin autonomi. Den frågeställning vi använde oss av för att studera detta område ur ett elevperspektiv var; Vilka strategier använder elever i år 7, då de isärhåller sfärerna hemmet och skolan för att förhandla om integritet och autonomi i de situationer dessa sfärer samverkar?</p><p> </p><p>Vi inleder med att beskriva det nuvarande forskningsläget samt att tillskriva oss en utgångspunkt för studien i isärhållandets princip. Därefter förankrar vi vår studie i den tidigare forskningen genom att ingående beskriva elevperspektivet samt genom att visa på hur och i vilka situationer som elever vill isärhålla hemmet och skolan. För att hitta strategier för isärhållande, genomförde vi kvalitativa intervjuer med elever i år 7. De strategier vi konstruerade är; <em>den identitetsförhandlande strategin, den orosdämpande strategin, den informationsgallrande strategin</em> och den <em>konsultväljande strategin</em>. I den avslutande diskussionen ger vi förslag på hur en medvetenhet om dessa strategier, hos i första hand lärare men även föräldrar, kan öka möjligheten för elever att värna om och stärka sin integritet samt utöka sin autonomi.</p>

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att, ur ett elevperspektiv, undersöka hur äldre elever i grundskolan förhandlar om sin integritet och autonomi vid samverkan mellan hemmet och skolan. Att hemmet och skolan ska ha en nära och god relation har, under de senaste decennierna, blivit ett normativt förgivettagande. Den forskning som hittills gjort på området där de två sfärerna samverkar har mestadels utgått ifrån antingen ett lärarperspektiv eller ett föräldraperspektiv. Forskning ur ett elevperspektiv på samverkan mellan dessa sfärer är, i jämförelse med de andra två nämnda perspektiven, sällsynt. Studier som är gjorda ur ett elevperspektiv visar att när dessa sfärer närmar sig varandra och samverkar, utvecklas strategier hos eleverna för att värna om sin integritet och för att stärka sin autonomi. Den frågeställning vi använde oss av för att studera detta område ur ett elevperspektiv var; Vilka strategier använder elever i år 7, då de isärhåller sfärerna hemmet och skolan för att förhandla om integritet och autonomi i de situationer dessa sfärer samverkar?   Vi inleder med att beskriva det nuvarande forskningsläget samt att tillskriva oss en utgångspunkt för studien i isärhållandets princip. Därefter förankrar vi vår studie i den tidigare forskningen genom att ingående beskriva elevperspektivet samt genom att visa på hur och i vilka situationer som elever vill isärhålla hemmet och skolan. För att hitta strategier för isärhållande, genomförde vi kvalitativa intervjuer med elever i år 7. De strategier vi konstruerade är; den identitetsförhandlande strategin, den orosdämpande strategin, den informationsgallrande strategin och den konsultväljande strategin. I den avslutande diskussionen ger vi förslag på hur en medvetenhet om dessa strategier, hos i första hand lärare men även föräldrar, kan öka möjligheten för elever att värna om och stärka sin integritet samt utöka sin autonomi.

Intentionen med föreliggande arbete är att undersöka gymnasieelevers upplevelse av bedömningen i kursen idrott och hälsa A i ett genusperspektiv. I uppsatsen har två kompletterande metoder använts bestående av en enkätstudie av kvantitativ karaktär och en intervjustudie av kvalitativ karaktär. I enkätstudien deltog sammanlagt 182 respondenter, av vilka 102 är tjejer och 80 är killar, från fyra skolor i fyra olika kommuner. Intervjustudien omfattas av fem intervjuer genomförda med elever i samma klass på en av de skolor som ingår i enkätstudien. Tre av dem var flickor och två av dem var pojkar. Det teoretiska ramverk som primärt används för att förstå det insamlade materialet i ett genusperspektiv är Yvonne Hirdmans genussystem som främst utgörs av de två bärande logikerna: isärhållandets tabu och mannen som norm. Av resultaten från enkätstudien framkommer att det är svårt att skönja statistiska mönster som samstämmigt kan relateras till Hirdmans logiker beträffande elevernas angivelse av olika idrottsliga aktiviteters, respektive övrigt undervisningsinnehålls, betydelse för bedömningen i kursen. Resultaten från enkätstudien visar vidare en ganska samstämd bild av att både tjejer och killar generellt och i stor utsträckning angett att de upplever sig vara nöjda med bedömningen i kursen beträffande huruvida betyget stämmer överens med arbetsinsatsen. Dock framkommer en diskrepans i vissa avseenden där killarna generellt i större utsträckning än tjejer angett att: de upplever att de fick visa vad de kan i kursen, hade goda möjligheter att nå de högre betygen (VG och MVG) samt att de praktiska momenten är de som ger dem möjlighet att ”vara bra” i kursen. Det finns resultat som i vissa avseenden tyder på att undervisningen i ämnet idrott och hälsa, eller elevernas upplevelse av den, genomsyras av genussystemets logik: ”mannen som norm”, medan vissa resultat skulle kunna tyda på att denna norm utmanas av tjejerna. Enligt resultaten från intervjustudien framkommer att majoriteten av eleverna anser att bedömningen utgick från ett helhetsperspektiv samt att de är nöjda med den bedömning de fått. Resultaten visar även att eleverna gärna framhåller undervisningen som jämställd och rättvis, men att deras svar ibland är motsägelsefulla. Det framkommer att det trots uttalanden om en varierad undervisning förekom bollspel väldigt ofta vilket enligt flera elever tenderar att gynna killar mer än tjejer. Eleverna talade utifrån genussystemet och deras åsikter föreföll att vara färgade av detta system.

Swedish preschool has undergone some changes over the last decades. The preschool curriculum, LpFö98/2010, underlines the teacher’s responsibilities to work against the reproduction of traditional gender patterns. The focus of this study is to identify preschool teachers’ perceptions of what is male and female and how these may affect the dynamics amongst colleagues. In order to do so we have conducted eight interviews with preschool teachers of both genders and analyzed the material with the help of gender theories from Hirdman and Connell. The analysis shows that traditional gender patterns frequently occurs and that both genders tend to preserve the differences between men and women. The call for male preschool teachers affects the dynamics within the institutions. Male colleagues often benefit due to their gender, even though the perceptions of masculinity, to a certain extent, presents a broader variety of roles.

Förskolan och hemmet har ett ömsesidigt ansvar för förskolebarnet, den gemensamma nämnaren som förenar de två uppfostringsarenorna. Tidigare forskning visar att samverkan kan beskrivas på olika vis och kommer med förutsättningar för en fungerande samverkan. Dock har samverkan en central plats i förskolan för att bejaka barnets behov. Syftet med studien är att öka kunskapen om vårdnadshavares uppfattningar om samverkan mellan hemmet och förskolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 14 vårdnadshavare. Studiens tillämpade teoretiska begrepp är isärhållandets princip och partnerskapsprincipen. Resultatet i studien visar att vårdnadshavarna beskriver en samverkan i likhet med partnerskapsprincipen. Dock redovisar resultatet att vårdnadshavarna önskade samverkan ligger i linje med både partnerskapsprincipen och isärhållandets princip. Vårdnadshavarnas prioritet inomsamverkan är daglig och muntlig information om det egna barnet vid hämtning eller lämning. Resultatet redovisar vidare att vårdnadshavarna inte önskar samverka i frågor berörande förskolans organisation. Vårdnadshavarna beskriver även upplevda önskade och oönskade gränssättningar inom samverkan mellan hemmet och förskolan. Studiens slutsats är att samverkan kan beskrivas olika och innefattar individuella förväntningar, därför är det nödvändig att diskutera samverkan gemensamt med alla individuella parter. Vidare är studiens slutsats även att vårdnadshavarna önskar en samverkan dels i linje med partnerskapsprincipen men även i linje med isärhållandets princip

The purpose of this study was to examine how two teaching materials in Swedish and Swedish as a second language, from the same publishing company, presented and referred to male and female authorship based on anaphoric expressions. The method used in this study was grounded on an article by Per Ledin which analyzes how social actors is being portrayed in two Swedish papers based on anaphoric expression. Besides this method, the study also chooses to include social actors as well as whether the authors were portraited based on background or accomplishment. By choosing these criteria, the aim was to be able to investigate how Hirdmans two logics: men as a norm and the distinction between the sexes, are implemented in the teaching material that are examined. The research questions used in this study were: How is female and male authorship referred to in the materials based on anaphoric expressions? In which way is male and female authorship being presented in the various textbooks? Is there a difference between how female and male authorship is presented and referenced to, based on if the textbook is in Swedish or Swedish as a second language? The results of this study show that there is a difference between the teaching materials even though they are published by the same company. The different textbooks show how the teaching materials maintain the man as the norm, as in previous research, but in varying degrees. The textbook in Swedish shows a clear masculine norm through the anaphoric pattern that female writing becomes more individualized. The female writers are also presented mainly by background, while male authors are presented based on achievements. When comparing Swedish course literature for second language one can see how the male norm is prevalent, notably female authorship are represented through their accomplishments and the textbook problematizes male authorship.