<p>Denna studie har gjorts bland ett antal gymnasieelever som studerar vid fordonsprogrammet och det samhällsvetenskapliga programmet. Undersökningen gick ut på att ta reda på dessa gymnasieelevers tankar om den muslimska kvinnliga klädseln, och detta gjordes genom en enkätundersökning och ett fåtal intervjuer.</p><p>Resultatet från enkätundersökningen visade på att de flesta av dessa elever har en negativ hållning till den muslimska slöjan. De ser den muslimskt klädda kvinnan som förtryckt, osäker, religiös, underordnad mannen och orespekterad. Om man då tar bort den muslimska slöjan förknippas en kvinna från Mellanöstern med självständighet, respekt, frigörelse och öppenhet. Denna skillnad i resultat kan också bero på att dessa två bilder var lite olika utformade.</p><p>Det fanns inga större skillnader mellan de parametrar jag ville undersöka, så som skillnader mellan kön, mellan olika program, skillnader mellan de elever som hade läst religionskunskap och skillnader mellan de elever som har erfarenheter av muslimskt klädda kvinnor och de som inte har det. En viktig skillnad var dock att det endast var män, flest från fordonsprogrammet men också enstaka från samhällsvetenskapliga programmet, som förknippade de muslimskt klädda kvinnorna med terrorism. Inte en enda kvinna såg ett samband mellan dem.</p>

<p>Detta är en kvalitativ studie som inspirerats av fenomenografisk metod som behandlar olika aspekter av islams etablering i Sverige som är ett kulturkristet samhälle. Intervjuer har gjorts med representanter för tre olika trosinriktingar: Svenska kyrkan, Pingstkyrkan samt en frikyrkoförsamling med anknytning till Evangeliska Frikyrkan.</p><p>Syftet var att undersöka hur praktiserande kristna bemöter islam i samhället. Fokus läggs på kristna ledare och deras förhållningssätt med utgångspunkt i om de förespråkar polemik eller dialog, samt effekterna av dessa förhållningssätt. De teoretiska utgångspunkterna är dels en kunskapssociologisk teori av Berger och Luckmann, samt två olika religionsvetenskapliga teorier om dialog från Kyrkornas världsråd samt Swanberg och Westerlund ur ett normativt teologiskt perspektiv. Resultatet och analysen visar på att det finns en stor variation i förhållningssätt och attityd bland de kristna ledarna gentemot islam, beroende på vilken grad av konfrontation som förespråkas, samt på vilket plan i mötet man anser att tyngdpunkten ligger inom det sociokulturella, politiska eller teologiska.</p>

<p>Syftet med min uppsats är att undersöka ifall det överhuvudtaget är rimligt att begära att en muslimsk elev ska integreras i den svenska skolan. Min uppsats är ur ett främst muslimskt, men också ur ett svenskt perspektiv. För att få svar på min fråga har jag valt följande frågeställningar:</p><p>- Hur skiljer sig ett muslimskt samhälle och muslimska normer från det svenska samhället?</p><p>- Vilka ”problemområden” finns för muslimska elever som går i en svensk skola?</p><p>- Hur ser det ut ute i skolorna? Existerar dessa problem i verkligheten?</p><p>Min slutsats av min undersökning är att det inte är rimligt att begära att endast muslimska elever ska integreras i den svenska skolan. Det handlar snarare om att skapa större förståelse, bland elever överhuvudtaget, för varandra. Att förstå och acceptera att man är olika på en del sätt, men lika på andra. Viktigast för att nå detta mål är att ha en dialog. Inser vi att vi har en hel del gemensam bakgrund kan vi lättare acceptera varandras olikheter. Ju mer vi vet om varandra, desto färre fördomar föds. Alla behöver vi integreras i dagens mångkulturella samhälle.</p>

Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka och förklara begreppen ”jihad” och "heligt krig" och svara på ifall dessa begrepp kunde användas för att rättfärdiga terrorism, samt förklara den politiska islam, al-Qaida och det Muslimska Brödraskapets kopplingar till terrorism idag. Undersökningen gjordes med hjälp av kvantitativa metoder och framförallt genom litteraturstudier. Resultatet visade att det inte finns någon definitiv förklaring till begreppet jihad, utan det finns åtminstone två sätt att tolka det på, samt att våld genom jihad kan rättfärdigas genom att tolka och ta koranverser ur sin kontext.

Utgångspunkten för min studie har varit att se på ur vilket perspektiv Islam behandlas i tre västerländska nyhetskanaler eller nyhetsprogram. De tre undersökta nyhetskanalerna har varit Euronews, Aktuellt och TV4s nyheter. Undersökningen har gjorts under mars månad år 2000. Ett nyhetsprogram från var och en av de tre kanalerna spelades in varje dag. För att en korrekt tolkning skall ha varit möjlig har jag vidare studerat en mängd litteratur. En del har behandlat vad Islam är, medan annan litteratur behandlat hur media använder olika stereotyper och schablonsbilder när de skall beskriva ett nyhetsfenomen. När det gäller mediabilden så förekommer det i arbetet en separat punkt som just behandlar media och dess bilder av verkligheten. En annan kompletterande litteratur har rört ämnet "orientalism" vilket kan beskrivas som ett specifikt sätt att beskriva Orienten på. Detta har föranlett att en separat punkt med ämnet "orientalism" finns i mitt arbete. Vidare innehåller arbetet en enkätundersökning utförd på Högskolan i Gävle 000828. I enkäten frågas om olika ords värdeladdning. Nästan samtliga ord som förekom i enkäten har en anknytning till ett islamiskt sammanhang.

Syftet med min uppsats var att undersöka och jämföra den bild av muslimska kvinnor som har förmedlats och förmedlas av svenska läromedel i religionskunskap för gymnasiet de två senaste årtiondena. Jag ville ta reda på om, och i sådant fall hur bilden av muslimska kvinnor som förmedlas av böckerna har ändrats sedan terrorattentaten mot New York 11/9 2001. Målet med min uppsats var att försöka få fram data som synliggör om det eventuellt var så att den ökande islamofobin i samhället även har letat sig in i skolans läroböcker. Efter att ha undersökt texterna i böckerna så skulle jag bestämt vilja hävda att den ökande islamofobin i samhället efter 11/9 inte motsvaras av det som står i böckerna. Jag har inte kunnat hitta något som tyder på att läroböckerna har tagit en mer fördomsfull riktning efter 11/9. Istället så tyder min analys på att böckerna efter 11/9 är betydligt mer nyanserade och har en mer neutral och objektiv hållning till materialet än vad de tidigare böckerna har. Visserligen så märks det tydligt att böckerna som är skrivna efter 11/9 har påverkats av det pågående samhällsklimatet. Men det är en positiv påverkan skulle jag vilja hävda då de belyser och slår hål på de fördomar som finns. Materialet som jag har använt har varit 4 stycken läroböcker för gymnasieskolan i ämnet religionskunskap. Två av böckerna är skrivna innan 11/9 och de andra två efter. Metoden som jag har använt är en kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med denna uppsats är främst att försöka ge en nyanserad bild av förekomsten av antisemitism i Nation of Islam men även att försöka ge möjliga förklaringar till varför den uppstått. Utgångspunkten är att försöka förstå situationen snarare än att enbart fördöma den, men jag vill poängtera att det naturligtvis inte är likgiltigt med acceptans. Uppsatsen koncentrerar sig på följande frågeställningar: Hur understödjer/legitimerar man antisemitiska uttalanden? Vilken utveckling följer de genom organisationens utveckling? I vilket sammanhang förekommer de och till vilket ursprung kan man härleda dem?

Detta är en kvalitativ studie som inspirerats av fenomenografisk metod som behandlar olika aspekter av islams etablering i Sverige som är ett kulturkristet samhälle. Intervjuer har gjorts med representanter för tre olika trosinriktingar: Svenska kyrkan, Pingstkyrkan samt en frikyrkoförsamling med anknytning till Evangeliska Frikyrkan. Syftet var att undersöka hur praktiserande kristna bemöter islam i samhället. Fokus läggs på kristna ledare och deras förhållningssätt med utgångspunkt i om de förespråkar polemik eller dialog, samt effekterna av dessa förhållningssätt. De teoretiska utgångspunkterna är dels en kunskapssociologisk teori av Berger och Luckmann, samt två olika religionsvetenskapliga teorier om dialog från Kyrkornas världsråd samt Swanberg och Westerlund ur ett normativt teologiskt perspektiv. Resultatet och analysen visar på att det finns en stor variation i förhållningssätt och attityd bland de kristna ledarna gentemot islam, beroende på vilken grad av konfrontation som förespråkas, samt på vilket plan i mötet man anser att tyngdpunkten ligger inom det sociokulturella, politiska eller teologiska.

I det nutida samhället med allt snabbare förändringsprocesser blir invandrarnas integration svårare att uppnå och identitetsfrågorna svårare att lösa. Mitt syfte med uppsatsen är att förstå varför religiös och kulturell identitet förändras i samband med invandring. Uppsatsen syftar till att ge en djupare förståelse av de kulturkollisioner som invandrare kan råka ut för i sina kontakter med majoritetssamhället. Några frågor som kommer att behandlas är : Varför är det så viktigt för en människa att ha en kultur? Vilken funktion har religionen i ett samhälle och vad betyder det i människors liv? Hur kommer en viss religion till uttryck i olika samhällsgrupper?

Denna uppsats syftar till att ge en bild av förbundet Humanisternas debatt och porträttering av islam och muslimer. Detta med hjälp av utländska ateister som även förekommit i förbundets egen tidskrift Humanisten. Mina frågeställningar är: Hur framställs islam och muslimer av media och av förbundet Humanisterna? Vilken kritik har framförts av Humanisterna angående islam och muslimer? Bidrar förbundet till en ökad schablonisering av islam och muslimer? För att nämna kortfattat vad jag kommit fram till kan det sägas att Humanisterna, när de skriver om islam eller muslimer, delvis är intoleranta i sin retorik. Den kritik som framförts mot förbundet är bland annat att de vill tvinga på en sekulär livsåskådning och att de tror dig ha ett slags monopol på sanningen. Eftersom den mediebild som redan existerar av islam och muslimer är negativt laddad, så hjälper Humanisterna till att öka den bild av islam som finns som den ”onda, mörka” religionen i vår tid, det vill säga, man bidrar till redan existerande schablonisering av muslimer.