Bakgrund: Lungcancer är en av de cancerformer med sämst prognos, vilket delvis förklaras av sen diagnos. Potentiellt kan cirkulerande extracellulära vesiklar, som diagnoskälla och screeningverktyg, möjliggöra tidigare diagnostik och därmed förbättra den annars dåliga prognosen. Syfte: Syftet var att undersöka om det är möjligt att, genom kvantifiering av extracellulära vesiklar, urskilja malign från benign lungsjukdom samt lungsjuka från friska. Vesiklarna isolerades med akustik för att bedöma dess användbarhet som framtida diagnostiskt verktyg. Metoder: Plasmaprover togs från forskningspersoner med malign (n =5) respektive benign (n=5) lungsjukdom samt frisk kontrollgrupp (n = 10). Grupperna med malign och benign lungsjukdom matchades utifrån kön, ålder (åldersspann ± 1 år) och rökstatus (fyra av fem par matchade). Vesiklarna isolerades genom akustik med AcouTrap och analyserades därefter med Nanoparticle Trackning Analysis (NTA). Resultat: Repeterbarheten uttryckt i variationskoefficienten (CV) vid isolering med AcouTrap hade medelvärdet 18,3% gällande koncentration och 3,7% gällande storlek medan NTA-analys hade medelvärdet 12,9% gällande koncentration och 3,2% gällande storlek. Mediankoncentrationen hos lungsjuka var 4,7x1013 partiklar/ml jämfört med 5,1x1012 partiklar/ml hos friska individer (p=0,005). Medianstorleken vid malign lungsjukdom var 74,4 nm jämfört med 68,0 nm vid benign lungsjukdom (p=0,08). Slutsatser: Trots det fåtal patientprover som analyserats observerades en statistiskt signifikant skillnad i antalet extracellulära vesiklar mellan lungsjuka och friska samt en icke-signifikant trend som visade större partiklar hos de med malign lungsjukdom än benign lungsjukdom. Akustik som isoleringsmetod av extracellulära vesiklar hade hög repeterbarhet och således kan metoden bli ett bra framtida kliniskt verktyg.

The purpose of this essay was to compile science concerning social isolation based on the experiences from people who had been detained, in what ways the social isolation affected an individual and to what extent the facility members mattered concerning the work with clients in social isolation. The method used was a literature study in the form of a scoping review based on seven studies and the theory used was Honneth's theory of recognition. The collected data was processed through a qualitative content analysis which resulted in the four themes social strain, consequences of isolation, dehumanization and treatment. The conclusion based on the essay's purpose was that client's experiences of isolation were negative, with self-harm, neglect and loss of identity. It also stated that the facility memberscould play an important role in terms of understanding concerning the effects the isolation had on an individual. The social aspect remained as a fundamental need even when an individual was detained. / Syfte med uppsatsen var att sammanställa forskning kring social isolering utifrån frihetsberövade individers erfarenheter, på vilket sätt den sociala isoleringen påverkade en individ samt vilken betydelse personalen kunde ha i arbetet med klienter som blev socialt isolerade. Metoden som användes var en litteraturstudie i form av en översiktsstudie utifrån sju studier och teorin som tillämpades var Honneths teori om erkännande. Empirin genomgick en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra teman vilka var social påfrestning, isoleringens konsekvenser, avhumanisering samt bemötande. Slutsatsen från studiens syfte var att klienterna upplevde isoleringen som något negativt i form av självskadebeteende, försummelse samt identitetsförlust. Dessutom framkom det att personalen kunde spela en betydande roll i form av förståelse gällande isoleringens påverkan för en individ. Den sociala faktorn kvarstod som ett grundläggande behov även när en individ blev frihetsberövad.

Rapporten är en jämförelse av tre olika isoleringsmaterial för ytterväggar, mineralull, cellulosaisolering och cellplast. Jämförelsen fokuserar på materialens kostnad och egenskaper för brand, fukt och miljöpåverkan. Rapportens resultat är att mineralull är det isoleringsmaterial som rekommenderas, men cellulosaisolering kan vara ett bra alternativ i vissa avseenden. Cellplast rekommenderas ej till isolering av ytterväggar. / This paper is written as a thesis project at Linköping University. The environment is one of the main issues in society today, and the construction industry must contribute as well, in order to achieve sustainability. Insulation is an essential part when building a house, and the production process often demands a high amount of raw material and energy. Therefore it is important to choose the kind of insulation which makes as little impact on the environment as possible. In addition to the environment, there are other important aspects to consider as well. How the materials can withstand moisture in different ways, how they react in case of a fire and what the cost is to purchase and install. The purpose of this paper is to compare the two most common insulation materials today, mineral wool and expanded polystyrene, with cellulose insulation, which is often marketed as a more environmentally friendly alternative, and find out which type of insulation is the best, based on these aspects. The paper is written as a review study of previous papers, literature on the subject and information from manufacturers and trade organizations. The main parts of the paper consist of the third chapter Teori which describes the different insulation materials, and the fourth chapter Empiri which describes the fire and moisture properties, environmental impact and cost of the materials. The result of the paper is that mineral wool is the best insulation material for walls in most cases. Mineral wool is the cheapest, has good fire properties and has the lowest carbon dioxide emissions of the compared board materials. Cellulose insulation can be a good alternative from an environmental standpoint as it is possible to recycle instead of depositing, but in that case you should choose loose fill insulation which is made from circulated newspapers. Expanded polystyrene is not recommended as insulation for walls as it has the highest carbon dioxide emissions and has poor fire properties. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Meticillinresistenta Stafylokocker aureus är Stafylokocker aureus som är resistenta mot flera antibiotika. Meticillinresistenta Stafylokocker aureus samt infektioner associerade till det är ett välkänt internationellt problem och delas in i vårdförvärvad och samhällsförvärvad. Vårdförvärvade Meticillinresistenta Stafylokocker aureus är de som sprids på sjukhus, medan den sistnämnda sprids ute i samhället. Individer kan bli koloniserade med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus utan att ha symtom och det kan spridas genom luftburen, direkt och indirekt smitta. Den dominerande spridningen sker mellan hälso- och sjukvårdspersonalens händer till patienten. Det som i första hand bör göras av all hälso- sjukvårdspersonal för att minska spridningen är att tillämpa de basala hygienrutinerna. Patienter med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus isoleras när de är inneliggande på sjukhus. Det finns inga globala riktlinjer gällande bekämpningen av Meticillinresistenta Stafylokocker aureus. Riktlinjer utvecklas i olika länder baserade på det specifika landets situation samt sjukvårdsekonomi. Stigmatisering av patienter med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus kan ske under olika former, exempelvis läkarundersökningar. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av Meticillinresistenta Stafylokocker aureus i det dagliga livet. Metoden som valdes för att besvara syftet var en litteraturbaserad studie som innebar kritisk granskning av vetenskapliga originalartiklar. Datainsamlingen genomfördes under april månad år 2011 genom databassökningar i PubMed samt via manuella sökningar. Resultatet baserades på 17 vetenskapliga original artiklar som sammanställdes och presenterades i en matris samt klassificerades och värderades. Resultatet påvisade att upplevelsen kring besked av diagnos var chockerande, likgiltigt samt patienterna upplevde en känsla av orenhet. Upplevelsen av behov av kunskap och information angående Meticillinresistenta Stafylokocker aureus varierade, patienter upplevde att det fanns brist på kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonalen. I det dagliga livet kunde Meticillinresistenta Stafylokocker aureus påverka möjligheten att få arbete samt tillfällen att utöva fritidsaktiviteter. Flera upplevde en känsla av stigmatisering, oro, ångest, ilska samt depression och bärarkort upplevdes påtvingat. Patienterna upplevde även att de blev behandlade olika inom hälso- och sjukvården på grund av bärarskap av Meticillinresistenta Stafylokocker aureus. Vid behov av vård beskrevs isolering som både positivt och negativt. Det upplevdes att hälso- och sjukvårdspersonalen inte alltid följde gällande hygienrutiner. Patienter var rädda att smitta andra med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus och flera var extra noggranna med sin hygien, en del var dessutom rädda över att bli utstötta. Slutsatsen blev att patienter upplever att Meticillinresistenta Stafylokocker aureus oftast påverkar hela livssituationen. Först med starka känslor vid besked kring diagnos därefter upplevelsen av att inte få tillräcklig information kring smittspridning samt eventuell behandling från hälso- och sjukvårdspersonal. Patienter upplever en brist på kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonalen samt att de med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus beskriver en rädsla över att smitta andra.

Bakgrund Ensamhet och social isolering är en växande utmaning i takt med att befolkningen blir äldre. I vissa länder är det upp till en tredjedel av de äldre personerna som upplever ensamhet. Ensamheten och den sociala isoleringen kan ha negativa hälsoeffekter samt leda till ökade behov av sjukvård. Trots att äldre personer som upplever ensamhet och social isolering uppsöker hälso- och sjukvården i högre grad blir den här gruppen ofta förbisedd. Detta till följd av en brist på tid samt kunskap och medvetenhet om problemområdet hos vårdpersonal. Syfte Syftet var att belysa äldre personers upplevelse av ensamhet och social isolering. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes baserat på 19 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ design. De inkluderade artiklarna inhämtades i databaserna PubMed och CINAHL. Samtliga artiklar har genomgått en kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsmall. Artiklarna analyserades med integrerad dataanalys. Resultat Tre huvudkategorier identifierades; Ensamhetens upplevda ursprung, Upplevda känslor relaterade till ensamhet och Upplevda hanteringsstrategier mot ensamhet. Resultatet visade att ensamhet upplevdes orsakas av den åldrande kroppen, förlusten och frånvaron av viktiga personer, av en avsaknad av meningsfulla aktiviteter samt personlighetsdrag. Ensamhet och social isolering kunde leda till känslor av tomhet, övergivenhet och hopplöshet men även till positiva upplevelser. Hanteringsstrategier mot ensamheten handlade om acceptans och anpassning samt attityder och inställning. Vidare framkom tro och spiritualitet, aktiviteter och relationer som viktiga hanteringsstrategier. Slutsats Litteraturstudien visade att upplevelsen av ensamhet och social isolering innefattade såväl fysiska, sociala som emotionella aspekter. Främst kunde upplevelsen kopplas till ett lidande hos den äldre personen. En ökad förståelse och kunskap om hur äldre personer upplever ensamhet och social isolering kan medvetandegöra problematiken samt berika sjuksköterskans kompetens. / Background  Loneliness and social isolation are growing challenges as the population ages. In some countries up to a third of older persons experience loneliness. Loneliness and social isolation can have negative health effects and lead to an increased need for healthcare. Despite the fact that older persons who experience loneliness and social isolation seek health care to a greater extent, this group is often overlooked. This is due to a lack of time as well as knowledge and awareness of the problem on the part of healthcare staff. Aim  The aim was to describe elderly persons’ experience of loneliness and social isolation. Method  A non-systematic literature review was conducted based on 19 original articles with a qualitative and quantitative design. The included articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL. All articles have undergone a quality review based on Sophiahemmet University's assessment template. The articles were analyzed using integrated data analysis. Results  Three main categories were identified; Perceived origins of loneliness, feelings related to loneliness and coping strategies against loneliness. The results showed that loneliness was perceived to be caused by the aging body, the absence and loss of important persons, by a lack of meaningful activities and by a person's personality traits. Loneliness and social isolation could lead to feelings of emptiness, abandonment and hopelessness but also to positive experiences. Coping strategies included acceptance and adaptation as well as attitudes. Furthermore, faith and spirituality, activities and relationships emerged as important coping strategies. Conclusions  This literature review showed that the experience of loneliness and social isolation included physical, social and emotional aspects. Mainly, the experience could be linked to suffering for the elderly person. An increased understanding and knowledge of how older persons experience loneliness and social isolation can raise awareness of the problem and enrich the nurse's competence.

Bakgrund   Smittsamma sjukdomar har präglat mänskligheten genom tiderna och kommer enligt forskning att öka i framtiden, dels på grund av klimatförändringar och en ökad antibiotikaresistens. Isoleringsvård på sjukhus är en vanlig vårdform vid smittsamma sjukdomar för att förhindra ytterligare smittspridning. Det finns olika typer av isolering där restriktionerna för patienten skiljer sig åt. Covid-19 och MRSA är exempel på sjukdomar som kräver isolering eller isoleringsåtgärder i dagsläget. Omvårdnad av patienter i isolering kan vara utmanande då lager av skyddsutrustning och munskydd kan försvåra vården av patienterna. Det är därför av vikt att belysa patienternas upplevelser av att vårdas i isolering för att ge sjuksköterskan en ökad förståelse. Syfte  Syftet var att belysa patienters upplevelser av att vårdas i isolering på sjukhus vid smittsamma sjukdomar.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes av femton vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metodansats. Artikelsökningarna skedde i databaserna PubMed och CINAHL med sökord tydligt kopplade till syftet. En kvalitetsgranskning skedde av de utvalda artiklarna enligt Sophiahemmet Högskolas granskningsmall. Artiklarnas resultat tolkades med integrerad analys samt med stöd av Katie Erikssons omvårdnadsteori.  Resultat Resultatet mynnade ut i tre huvudkategorier samt sju subkategorier. Huvudkategorierna var: Känslor och attityder, Upplevelse av vårdpersonalen och Upplevelse av stigma. Negativa och positiva upplevelser framkom, där majoriteten var negativa. Upplevelsen av att vara isolerad frammanade mycket känslor, där känslan av att vara instängd var ett tydligt tema bland studiedeltagarna. Slutsats Denna icke systematiska litteraturöversikt påvisade att det var utmanande på olika sätt för patienterna att vårdas i isolering. Känslomässiga reaktioner såväl som att ensamheten upplevdes som besvärlig och att hälso- och sjukvårdspersonalen inte förmedlade information på ett adekvat sätt framkom. En del patienter använde sig av copingstrategier och några upplevde sig privilegierade över att få vårdas i isolering. / Background Communicable diseases have plagued humanity through the ages and will, according to research, increase in the future partly due to climate change and increased antibiotic resistance. Isolation care in hospitals is a common form of care for communicable diseases in order to prevent further spread of infection. There are different types of isolation, where the restrictions for the patients differ. Covid-19 and MRSA are examples of diseases that currently require isolation or isolation measures. Nursing patients in isolation can be challenging as layers of protective equipment and facemasks can make patient care difficult. Aim The aim of this study was to shed light on patients experiences of isolation care in a hospital setting while infected with a communicable disease.  Method Non-systematic review of fifteen scientific articles with both quantitative and qualitative methodological approach. The article search was carried out in PubMed and CINAHL databases with keywords clearly linked to the aim. The articles went through a substantial quality control according to Sophiahemmet University’s assessment basis. The results from the articles were analysed through an integrated analysis method and with Katie Eriksson’s nursing theory.  Results Three main categories were identified as well as seven subcategories. The main categories were: Emotions and attitudes, Experience of healthcare workers and Experience of stigma. Both negative and positive experiences emerged, where the majority were negative. The experience of being isolated brought forth numerous emotions, in which feeling trapped was a clear theme among the study participants. Conclusions This non-systematic literature review showed it was challenging in different ways for the patients' receiving care in isolation. Emotional reactions and loneliness were negative experiences as well as lack of adequate information from the healthcare workers was viewed as bothersome. Some patients used coping strategies and others felt privileged to be in isolation.

”Integrationspolitikens paradoxala premisser etablerar en hierarkisk ordning mellan ett ’vi’ som ska integrera, och ett ’de’ som ska integreras” (SOU,2005:41, s.7). Tidigare forskning i området har konstaterat att detta bidrar till polarisering som sorterar individerna i vad forskarna betecknar som homogeniserade kategorier, det vill säga ”svenskar” och ”invandrare” (SOU,2005:41, s8). Denna studie har för avsikt att synliggöra de förutsättningar som har ett direkt och indirekt orsakssamband vilket påverkar integrationssträvandena, ökningen av segregation och därmed territoriell stigmatisering i Fröslunda, en stadsdel i Eskilstuna. Målet med studien är att synliggöra faktiska aspekter om Fröslundabornas upplevda stigma snarare än deras utsatthet, vilket kan ge djupare insikter om segregation för statsvetenskapen. Studien använder en kvalitativ metod och det empiriska materialet har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att territoriell stigmatisering reproducerar grannskapseffekter som leder till social exkludering, skam och särbehandling. Medieeffekterna har stor inverkan i skapande av stereotyper och har en avskräckande effekt gentemot Fröslunda och dess invånare. Detta skapar en antagonistisk relation som separerar medborgaren utifrån dess kulturella tillhörigheter och som leder till skapande av parallella samhällen. Vägen till en lyckad integration kräver ömsesidigt erkännande och acceptans för olikheter samt en integrationspolitik som tillåter behållande av kulturella identiteter enligt idealet om tillsammans i skillnad.

Bostadsbristen i Sverige påverkar 75% av alla kommuner. För att kunna lösa krisen snabbt och effektivt bör byggbranschen ta nya idéer och byggteknik på allvar. Att bygga bostäder av fraktcontainer innebär att bygga snabbt och miljövänligt.Denna typ av projekt behöver utveckla för att anpassa det till det svenska hårda vädret och uppfylla kraven som ställs av boverket BBR. Isolering av en containeryttervägg anses som ett problem när det gäller denna typ av projekt. För att flera ska bygga bostäder av fraktcontainer behöver problemet att lösa. Genom att samla in information och ta inblick i redan byggda bostäder av fraktcontainer ska två olika alternativ för ytterväggars isolering jämföras. Risk för köldbryggor, U-värde och kostnad ska jämföras. / In Sweden, 75% of municipalities are affected by a shortage of housing. To solve the housing crisis, the construction industry must adopt effective and innovative construction techniques and methods. By building housing out of shipping containers, the result will be fast, environmentally friendly, and costeffective. However, this type of housing needs a building technique developed and adjusted for the harsh Swedish climate and fulfill the National Board of Housing, Building, and Planning requirements. One significant problem hindering the process of this project is isolating the container’s exterior wall. Solving this problem will encourage the construction industry to build this type of housing. Through data collection and considering shipping container housing built already, this paper will make a comparison between two different options for wall insulation will be compared. Further the U- value, costand thermal bridges risk will be compared.

Syftet med uppsatsen är att undersöka socialarbetares uppfattning om hur Covid-19 pandemin påverkat arbetssättet med våldsutsatta kvinnor. Vidare är syftet att undersöka hur pandemin, utifrån de professionellas uppfattning, har påverkat kvinnors levnadssituation samt möjlighet att söka hjälp och stöd under Covid-19 pandemin. Studien bygger på kvalitativ forskning genom fem semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med socialarbetare från varierande arbetsplatser runt om i Sverige. Vi valde att använda oss av kvalitativ innehållsanalys för att analysera den insamlade datan. Det teoretiska ramverket bygger på det feministiska perspektivet samt begreppet handlingsutrymme. Resultatet av studien visade att isoleringen medfört nya arbetssätt i form av digitalisering som i sin tur har medfört både positiva och negativa konsekvenser för socialarbetare såväl som för de våldsutsatta kvinnorna. Digitaliseringen medförde brister i de yrkesverksammas handlingsutrymme avseende den mänskliga interaktionen i det dagliga arbetet. Vidare så uppfattade socialarbetare att våldets karaktär förändrades under Covid-19 samt att det blev svårare för kvinnor att söka stöd och hjälp till följd av isoleringen. Slutligen visade studien att isoleringen har påverkat våldsutsatta kvinnors levnadssituation till det sämre då de under pandemin hamnade i en mer sårbar situation och blev i större utsträckning kontrollerad av våldsutövaren. Även om vi inte kan generalisera resultatet till en större skala anser vi att det är av vikt för framtida forskning att belysa den problematik en pandemi kan orsaka för våldsutsatta kvinnor. / The purpose of this paper is to investigate social workers' perceptions of how the Covid-19 pandemic has affected their work with women who have experienced violence. Furthermore, the aim is to examine how the pandemic, according to the professionals' perceptions, has impacted women's living situations and their ability to seek help and support during the Covid-19 pandemic. The study is based on qualitative research through five semi-structured interviews. The interviews have been conducted with social workers from various workplaces around Sweden. We chose to use qualitative content analysis to analyze the collected data. The theoretical framework is based on the feminist perspective and the concept of room for action. The results of the study showed that the isolation led to new ways of working in the form of digitization, which in turn led to both positive and negative consequences for social workers as well as for abused women. Digitization led to deficiencies in the professionals' room for action regarding human interaction in daily work. Furthermore, social workers perceived that the nature of violence changed during Covid-19 and that it became more difficult for women to seek support and help as a result of the isolation. Finally, the study showed that the isolation has affected the living situation of women exposed to violence for the worse as during the pandemic they ended up in a more vulnerable situation and were controlled to a greater extent by the perpetrator. Although we cannot generalize the results to a larger scale, we consider it important for future research to shed light on the problems a pandemic can cause for women exposed to violence.

Bakgrund: Isolering kan användas som åtgärd då en patient har en infektion eller en smittsam sjukdom och måste separeras från omgivningen för att förhindra smittöverföring. Smittsamma sjukdomar beskrivs som sjukdomar som kan innebära en fara mot människors hälsa och som kan överföras till eller mellan människor. Sjuksköterskor har ett ansvar att förebygga och begränsa utbrott eller spridning av smittsamma sjukdomar. Patienter i isolering uttrycker ett missnöje över sjuksköterskors hantering av vården och upplever att inte bli behandlade med värdighet och respekt. Sjuksköterskor ska ha ett holistiskt synsätt, se individen bakom sjukdomen och stärka patientens känsla av värdighet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med smittsamma sjukdomar i isolering. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie och inkluderade 10 vetenskapliga artiklar som bearbetades i en innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades; utmaningar i omvårdnaden, sjuksköterskans egna reaktioner och arbetsmiljöns betydelse. Resultatet visar att sjuksköterskor upplevde utmaningar med att bedriva högkvalitativ omvårdnad för patienter i isolering. Konklusion: Det finns behov av vidare forskning och förbättringsarbete för att skapa en mer gynnsam arbetsmiljö för sjuksköterskor och en personcentrerad vård av hög kvalitet för patienter i isolering. / Background: Isolation can be used when a patient has an infection or a communicable disease and must be separated from the environment to prevent infection transmission. Communicable diseases are described as diseases that may pose a danger to human health, and which can be transmitted to or between people. Nurses have a responsibility to prevent and limit disease outbreaks or spread of communicable diseases. Patients in isolation express dissatisfaction with nurses’ handling of care and not being treated with dignity and respect. Nurses must have a holistic approach, see the individual behind the illness and strengthen the patient's sense of dignity. Aim: The aim was to describe the nurse's experiences of caring for patients with communicable diseases in isolation. Method: The study was a general literature study that included 10 scientific articles that were processed in a content analysis. Results: Three main categories were identified; challenges in nursing care, the nurse’s own reactions and the importance of the work environment. The results show that nurses experienced challenges in providing high-quality care for patients in isolation. Conclusion: There is a need for further research and improvement work to create a more favorable work environment for nurses and high-quality, person-centred care for patients in isolation.