I dag sätts flera åtgärder in för att bromsa klimatförändringarna, både inom Sverige och på internationell nivå. ‘Forum för energieffektivt byggande’, FEBY, är en organisation som arbetar med att driva utvecklingen av lågenergibyggnader framåt. FEBY har tagit fram ett certifieringssystem som ska hjälpa byggherrar uppföra byggnader med lägre energianvändning. För att en byggnad ska bli certifierad krävs det att den uppfyller vissa krav, bland annat på värmeförlusttal. Sedan starten 2008 har ca 50 småhus certifierats enligt systemet, vilket väcker frågan om varför så få småhus har certifierats och om detta kan bero på hur kraven är ställda.Syftet med rapporten är att undersöka om de krav som FEBY ställer på värmeförlusttal är rimliga vid byggande av ett småhus oavsett vart i Sverige det är placerat. Undersökningen har gjorts för tre orter i olika delar av Sverige; Lund, Falun och Boden. Byggnadens utformning är densamma på alla tre orter, med undantag för isolertjocklek i ytterväggen. Parametrarna fönsterglasarea, U-värde på fönster, luftläckning och köldbrygga varierades i beräkningarna för att få ett bredare och mer trovärdigt resultat.Undersökningen görs enligt de beräkningar som FEBY hänvisar till i dokumentet FEBY18 med utgångspunkt i krav för värmeförlusttal på nivå FEBY Guld.Rapporten avgränsas till en enplansvilla på 100 m2 uppvärmd golvarea. Ingen hänsyn tas till faktorer så som ljud, sol, fukt, årsvärmefaktor eller värmebalans för luftvärmd byggnad. Inte heller beaktas bärförmåga, motstånd mot brand eller fönstrens läge.Resultatet visar att negativa U-värden uppstår vid flera parametervariationer i Boden och Falun. Negativa U-värden indikerar att ytterväggen måste producera värme, vilket i det här fallet inte är möjligt. I flera fall i Falun och Boden förekommer även så pass låga U-värden att isoleringen behöver anta en tjocklek på över en meter medan isolertjockleken i Lund aldrig överstiger 500 mm. Vid de mest gynnsamma förutsättningarna visar resultatet att det fortfarande är svårt att nå en rimlig isolertjocklek, eller ett positivt U-värde, i Boden och delvis Falun.Slutsatsen är att det går att konstruera en byggnad som når kraven för nivå FEBY Guld i södra Sverige, men att det blir svårare ju längre upp i landet som byggnaden ska uppföras. Tjockare isolering verkar inte göra kraven uppnåeliga i Sveriges norra delar utan med de förutsättningar som undersöks skulle väggen behöva skapa värme om värmeförlusttalet för FEBY Guld ska nås. / In the current political climate, several measures are implemented to prevent climate change both in Sweden and internationally. ‘Forum för Energieffektict Byggande’, FEBY, is an 6rganization that aims to contribute to the development and expansion of low-energy buildings. To this end, FEBY has created a certification scheme to help contractors develop buildings with lower energy consumption. To certify a building, the contractor must ensure that certain requirements are met, for example heat loss figures. Since the conception of the certification, only about 50 small houses have been certified. This raises the question of why so few small houses have been certified, and whether this is due to how the requirements are set.The purpose of this report is to investigate whether the heat loss figures that features in FEBY’s certification are reasonable in reference to the construction of small houses regardless of its location in Sweden. To examine this, this study features small house construction in Lund, Falun, and Boden. The overall building design is the same in all three locations, apart from the insulation thickness in the outer wall. The examined parameters for this study include window glass area, U-value of windows, air leakage, and thermal bridges varied in the calculations to ensure a more relevant and reliable result.This study is based on the calculations referred to in the document named FEBY18 which is based on the requirements for heat loss figures according to the FEBY Gold level.The report is limited to a single-floor house of 100 m2 of heated floor area. Factors such as sound, sun, moisture, annual heat factor, or heat balance for air-heated buildings are not considered. Nor is bearing capacity, resistance to fire, or the position of the windows, considered within the study.The result shows that negative U-values occur in several parameter variations in Boden and Falun. Negative U-values indicate that the outer wall must produce heat, which is not possible due to the construction of the wall. In several cases in Falun and Boden the U-values were so low that the insulation would need a thickness of more than one meter, while the insulation thickness in Lund never has to exceed 500 mm. Even during the most favorable conditions, the results still show the difficulty of achieving reasonable insulation thickness, as well as a positive U-value. This is especially true with regards to Boden, but in part also Falun.In conclusion, while it is possible to construct a small house that meet the requirements for the level FEBY Gold in the south of Sweden, it is increasingly challenging the further north you attempt to construct such a building. Even using thicker insulation, the requirements are difficult, if not impossible, to achieve in the north of Sweden. Under current conditions, the wall would need to generate its own heat to meat the heat loss figure demanded by the FEBY Gold standard.

ABSTRAKTBakgrund: Coronaviruset som spreds 2019 resulterade i en pandemi. Miljontals människor världen över smittades och avled. Hög ålder var främsta riskfaktor och åldersbaserade restriktioner gällande social isolering och social distansering infördes. Endast äldre i samhället är riktigt införstådda med vad det innebär att ha just den där åldern och därför bör de lyssnas till. Genom att förstå komplexiteten i äldres upplevelser, kan personcentrerade interventioner utvecklas för att optimera äldres copingförmåga.Syfte: Att belysa tillgänglig evidens gällande äldres upplevelser av isolering under coronapandemin.Metod: Systematisk översikt genomförd som metasyntes med kvalitativ induktiv ansats som omfattade 12 artiklar. Analys gjordes enligt Burnards (2008) innehållsanalys med tillägg av Polit och Beck (2021).Resultat: Ett övergripande huvudtema framkom, Anpassning till utanförskap i en förändrad värld med två teman och sju kategorier. Under första temat: En förlorad vardag framkom att en orolig tid uppstod med svårigheter att förhålla sig till en förändrad livssituation. Under andra temat: En ny vardag framkom att äldre anpassade sig till det nya normala. Genom tillgängliga resurser hittades nya vägar för att hantera det dagliga livet.Slutsats: I resultatet framkom att äldre upplevde utanförskap under isoleringen, kulturella paralleller kunde dras, och teknologin var av stor betydelse. Äldre kände sig inte lyssnade till eller delaktiga. Likheter och skillnader gällande hantering av restriktioner av pandemin samt upplevelser av isoleringen varierade. Beroendet av teknik ökade för att bevara sociala relationer, underlätta vardagen och upprätthålla livskvalité.Nyckelord: Coronapandemi, social isolering, upplevelser, äldre / ABSTRACTBackground: The coronavirus that spread in 2019 resulted in a pandemic. Millions of people around the world became infected and died. Old age was the main risk factor, and restrictions on social isolation, and social distancing were introduced based on age. However, only older people in society understand what it means to have that particular age, and therefore they should be listened to. By understanding the complexity of the older people`s experiences, person-centered interventions can be developed to optimize the older people`s coping ability.Aim: To illuminate available evidence regarding the older people`s experiences of isolation during the corona pandemic.Method: Systematic review performed as meta synthesis with qualitative inductive approach as comprehensive 12 articles. Analysis was done according to Burnard’s (2008) content analysis with the addition of Polit and Beck (2021).Results: An overall main theme emerged, Adjusting to exclusion in a changing world, with two themes and seven categories. Under the first theme: A lost everyday life emerged that a troubled time arose with difficulties in dealing with a changed life situation. Under the second theme: A new everyday life emerged that the elderly adapted to the new normal. Through available resources new ways were found to manage daily life.Conclusion: The result showed that older people experienced exclusion during the isolation, cultural parallels could be drawn, and technology was of great importance. Older people did not feel listened to or involved. Similarities and differences regarding handling pandemic restrictions and experiences of isolation varied. Dependence on technology increased to preserve social relationships, facilitate everyday life and maintain quality of life.Keywords: Corona pandemic, experience, social isolation, older people

Bakgrund: MRSA är en antibiotikaresistent bakterie med hög virulens. Bakterien kan orsaka infektioner i kroppen som är svåra att bli av med på grund av resistensen. MRSA hanteras utifrån specifika riktlinjer som bland annat innebär att patienter inom slutenvård vårdas i isolering. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser hos patienter med MRSA i vården. Metod: Litteraturstudien grundades på tio primärstudier med kvalitativ ansats som togs fram genom strategiska sökningar i tre databaser, CINAHL, PubMed och Sage Journals. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier med fyra subkategorier. Kategorierna var Vårdpersonalens kunskap, Bemötande från vårdpersonal, Att vara isolerad och Att bli stigmatiserad. Patienterna med MRSA hade varierande upplevelser men övervägande var negativa upplevelser av vården där en stor bidragande orsak var kunskapsbrist hos vårdpersonalen. Upplevelserna av isolering samt stigmatisering frambringade känslor av bland annat rädsla, frustration och ilska. Vårdpersonalens användning av skyddskläder påverkade bemötandet mellan personal och patient negativt. Konklusion: Patienternas negativa upplevelser i vården påverkades delvis av vårdpersonalens bemötande och kunskap, att vara isolerad samt att bli stigmatiserad. För att kunna ge patienter med MRSA god omvårdnad krävs kompetenta sjuksköterskor samt annan vårdpersonal som besitter kunskap om MRSA och förståelse för patienter med bakterien. / Background: MRSA is an antibiotic-resistant bacterium with high virulence. The bacteria can cause infections in the body that are difficult to get rid of because of its resistance. MRSA is managed based on specific guidelines which, among other things, means that patients in inpatient care are cared for in isolation. Aim: The aim of this literature review was to shed light on the experiences of patients with MRSA in healthcare. Method: The literature review was based on ten primary studies with a qualitative approach that were sought out through strategic searches in three different databases, CINAHL, PubMed and Sage Journals. Results: The analysis resulted in four categories with four subcategories. The categories were The healthcare professionals' knowledge, Treatment from healthcare professionals, Being in isolation, and To be stigmatized. The patients with MRSA had varying experiences, with predominantly negative experiences of the care, where a major contributing reason was a lack of knowledge on the part of the care staff. The experiences of isolation and stigmatization produced feelings of, among other things, fear, frustration and anger. The healthcare staff's use of protective clothing negatively affected the interaction between staff and patient. Conclusion: The patients' negative experiences in care were affected by the care staff's lack of treatment and knowledge, as well as being isolated and being stigmatized. To be able to provide good nursing care to patients with MRSA, competent nurses and other healthcare personnel who possess knowledge of MRSA and an understanding of patients with the bacteria are required.

I början av 2020 drabbades världen av Covid-19, och med pandemins intåg följde restriktioner för allmänheten av olika slag. WHO klassade äldre människor över 60 år som en riskgrupp och de tvingades till skyddande hälsobeteenden, som bland annat att undvika att ta emot besök i sitt hem som inte är helt nödvändigt, samt undvika folktäta platser. Många gemensamma aktiviteter i samhället stängdes ned vilket resulterade i att många äldre människor isolerades i sina hem. Syftet med denna scoping review har varit att kartlägga vad befintlig forskning visar avseende hur äldre människor påverkats av restriktioner som Covid-19 inneburit. Studien innehåller både kvalitativa och kvantitativa artiklar och analysen har gjorts tematiskt respektive narrativt. Resultatet visar att äldre människor blev ensammare under pandemin men att det inte nödvändigtvis var till det negativa. / In 2020, WHO declared COVID-19 pandemic, and to control/minimize the spread of COVID-19 restrictions were enforced of varying degree around the world. The WHO classified older people over the age of 60 as a risk group and they were forced into protective health behaviors, including avoiding unnecessary visits to their homes and avoiding crowded places. Many of the common activities in the community were shut down and older people werei solated in their homes. The purpose of this scoping review has been to map what existing research shows regarding how older people were affected by restrictions during COVID-19. The study contains both qualitative and quantitative articles and the analysis has been done thematically and narratively.The results show that older people became more lonely during the pandemic but the loneliness was not necessarily negative.

Bakgrund: Tidigare forskning visar på att sjuksköterskor upplever tung arbetsbelastning under COVID-19 pandemin vilket kan resultera i förlust av kvalitet i omvårdnaden av patienter. Vidare visar tidigare forskning på att sjuksköterskor upplever en brist på kunskap om hur patienter med COVID-19 som isoleras på sjukhus ska vårdas. Därför anses det vara av vikt att beskriva patienters upplevelser av isolering. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelser hos patienter med COVID-19 under isoleringstiden på sjukhus. Metod: En kvalitativ litteraturstudie enligt Evans.  Resultat: Det framkom två teman och fyra subteman. Det första temat beskrev patienterna upplevelser av omgivningens påverkan med två subteman; Att ses som en fara för andra och Att vara i en främmande miljö. Det andra temat beskrev patienternas upplevelser av bemötande med två subteman; Att få otillräcklig vård och Att få omvårdnad. Slutsats: Den framkomna kunskapen om patienter upplevelser av isoleringstiden på sjukhus kan användas för framtida isoleringar av patienter med COVID-19. Examensarbetets resultat kan användas av sjuksköterskor för att öka förståelsen om patienters upplevelser av isoleringen samt för att reflektera över eget vårdande och bemötande av dessa patienter. Nyckelord: COVID-19, isolering, patienters upplevelser, sjukhus. / Background: Previous research shows that nurses experience heavy workloads during the COVID-19 pandemic, which may result in a loss of quality in patient care. Furthermore, previous research shows that the nurses experience a lack of knowledge about how the COVID-19 patients who are isolated in hospital should be cared for. Therefore, it is considered important to describe patients' experiences of isolation. Purpose: The aim is to describe the experiences of patients with COVID-19 during the isolation period in hospital. Method: A qualitative literature study according to Evans. Results: Two themes and four subthemes emerged. The first theme described the patients' experiences of the environment's influence with two subthemes: To be seen as a danger for others and Being in a foreign environment. The second theme described the patients' experiences of treatment with two subthemes; To receive inadequate care and To receive nursing care. Conclusion: The emerging knowledge about patients' experiences of isolation time in hospitals can be used for future isolations of patients with COVID-19. The results of the thesis can be used by nurses to increase understanding of patients' experiences of isolation and to reflect on their own care of these patients. Keywords: COVID-19, hospitals, isolation, patients' experiences

Under coronapandemin har distansarbete blivit ett vanligt förekommande arbetssätt och är, som det verkar, här för att stanna. Tidigare forskning på området belyser fördelar som tidsbesparing och mer flexibilitet men distansarbete är inte helt fritt från utmaningar då det bland annat sätter prov på anställdas organisationsidentitet (OI). Föreliggande studies ändamål var således att undersöka sambandet mellan OI och upplevelse av distansarbete. För att besvara frågeställningen utformades en enkät som besvarades av anställda på en av Luleå kommuns förvaltningar (N=56). Undersökningen kom även att undersöka de anställdas inställning till distansarbete framöver. För att beräkna OI hos förvaltningens anställda mättes respondenternas uppfattning av transformativt ledarskap (TL) på förvaltningen samt deras upplevda psykologiska isolering, psykologiska bemyndigande och trivsel på förvaltningen i allmänhet. Resultatet indikerade höga nivåer av OI bland de anställda (M = 65.38, SD = 9.65 på en skala av 16–80) och positiva upplevelser av distansarbetet (M = 28.52, SD = 5.12 på en skala av 7–35). En enkel linjär regressionsanalys visade att en positiv upplevelse av distansarbete hade en positiv inverkan på OI och majoriteten av respondenterna (80%) föredrar att distansarbeta 1–3 dagar i veckan. / During the corona pandemic telework has become increasingly more common in the workplace and is, as it seems, here to stay. Existing research on telework has found benefits of telework concerning time-saving as well as more flexibility. Still, telework is not free from challenges as it, among other things, tests the employees’ organizational identity (OI). This study thus aimed to investigate the relationship between OI and how employees experience teleworking. To answer the research question, a survey was designed and distributed to employees of one of the departments in Luleå Kommun (N=56). The study also came to examine the employees’ outlook on telework moving forward. To calculate OI at the department, the respondents' experience of transformational leadership (TL), psychological isolation, psychological empowerment and well-being at the department were measured. The result indicated high levels of OI among the employees (M = 65.38, SD = 9.65 on a scale of 16–80) and a positive outlook on telework (M = 28.52, SD = 5.12 on a scale of 7–35). A simple linear regression analysis showed that a positive outlook on telework has a positive impact on OI and most of the respondents (80%) prefer to telework 1-3 days a week.

Livet som sjöbefäl är i dagens samhälle ofta förknippat med en världsomspännande arbetsplats med goda arbetsförhållanden. Dessa förhållanden under vilka svenska sjöbefäl idag arbetar kan dock snabbt förändras under en världspandemi, då många länder världen över stänger sina gränser och försätter landet i isolation. Men till vilken grad har covid-19-pandemin påverkat svenska sjöbefäl i dess yrkesliv och privat? Med den frågeställningen som bakgrund är syftet med den här studien att undersöka och belysa hur de svenska sjöbefälen anser sig påverkats och vad som kan förbättras inför framtiden.                                                                           Genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med 5 olika svenska sjöbefäl har den empiri som ligger till grund för resultatet samlats in. Resultatet visar bland annat att en absolut majoritet av de respondenter som medverkat i studien upplever att deras familjer i störst utsträckning påverkats och att detta faktum var den jobbigaste delen av att inte vara hemma under betydligt längre tidsperioder än vad dessa befäl vanligtvis är. Informanterna önskar se förändringar kring deras möjligheter till att mönstra av och på i framtiden. / The life as a merchant marine officer is often seen as a worldwide workplace with good working and living standards. However, the life standard onboard these vessels where the Swedish officers work can quickly change during a worldwide pandemic when a lot of countries close their borders and put themselves in isolation. So, to what degree are these officers private life and life onboard affected by the corona pandemic?                                                                                                                     With that questions as background the purpose of this thesis is to research how the world pandemic affected the Swedish marine officers as well as what they think needs to be changed in future. Through interviews with 5 different Swedish officers using a semi-structured way of interviewing, data answering these questions has been collected. The result of this research shows amongst other that an absolute majority of the officers that were interviewed found the family and relatives to be the toughest subject. They also point it out as the most affected part of their lives, mostly because of the long periods they all spent onboard their vessels. All the officers answered that they wanted to see some changes in the future when it comes to their sign on and sign off possibilities.

Bakgrund: Livslängden i världen ökar kontinuerligt och även den äldre populationen. Covid-19 pandemin innebar stor påverkan på samhället och restriktioner, bland annat social isolering, infördes för att begränsa smittspridningen. Dessa restriktioner riktades främst mot riskgrupper vilket innebar begränsningar i deras livsstil. Teorin känslan av sammanhang kan användas inom vården för att belysa vikten av sammanhang hos äldre och hur det påverkar välbefinnandet.Syfte: Att belysa hur äldre personer i enskilt boende upplevde den sociala isoleringen under covid-19 pandemin.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes med induktiv ansats. Totalt 10 kvalitetsgranskade artiklar analyserades enligt Fribergs fem steg.Resultat: Det framkom två övergripande kategorier ”påverkan av emotionellt mående” med underkategorierna ”rädsla att insjukna”, ”isolering”, ”ekonomiska oro” och ”tankar om framtiden” samt ”socialt nätverks betydelse” med underkategorierna ”förändring av platsen i samhället”, ”påverkan av sociala interaktioner”, ”teknologins betydelse” och ”inverkan på vården”.Slutsats: Deltagarna upplevde bristande sociala kontakter, ensamhet, stigmatisering, problematik med teknik och rädsla för att drabbas av sjukdom vilket lett till minskat välbefinnande. Det framkom också att äldre besitter hög personlig styrka för att hantera motgångar vilket bidragit till att de till och med kunnat ta med sig något gott från den social isoleringen. / Background: Life expectancy and the elderly population in the world is increasing. The covid-19 pandemic had a major impact on society and restrictions, including social isolation, were established to limit the spread of infection. The theory sense of coherence can be used within the care of elderly to improve their wellbeing.Aim: To shed light on how community-dwelling older persons experienced the social isolation during the covid-19 pandemic.Method: A qualitative literature review with inductive approach was made. 10 articles were analyzed using Friberg's five steps.Results: Two overarching categories emerged: "impact of emotional well-being" with subcategories: "fear of become ill", "isolation", "financial worries" and "thoughts about the future" and "social networks importance" with subcategories: "change of place in society", "impact of social interactions”, “importance of technology” and “impact on care”.Conclusion: The participants experienced a lack of social contacts, loneliness, stigmatization, problems with technology and fear of illness which led to reduced well-being. It also emerged that the elderly possesses high personal strength to deal with setbacks, which contributed them to be able to take some benefits from the social isolation.

Bakgrund Social isolering och ensamhet hos äldre är ett välkänt problem som är svårt att definiera, upptäcka och behandla. Det finns inga effektiva och standardiserade metoder för att diagnostisera problemen och ansvaret för att hantera konsekvenserna hamnar inte sällan hos personen själv eller hos deras närstående. Primärvården är den första linjen som äldre med dessa problem söker hjälp hos, men primärvården saknar i stor utsträckning den kunskap och de resurser som behövs för att åtgärda problemen. Författarna till denna litteraturöversikt har som avsikt att beskriva och uppmärksamma dessa komplexa problem som äldre ofta står inför. Syfte Syftet var att beskriva ensamhet och social isolering hos äldre personer som bor i eget boende. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes baserat på 18 vetenskapliga artiklar, publicerade 2012–2022, av både kvantitativ och kvalitativ design. De inkluderade artiklarna togs fram via de valda databaserna: PubMed, CINAHL och PsycInfo. Artiklarnas kvalitet värderades och innehållet i artiklarna analyserades och gav en sammanställning med fem huvudkategorier: Ensamhet, Upplevd hälsa, Upplevd hälsa och ensamhet under Covid-19, Hanteringsstrategier samt Primärvården och sjuksköterskans roll. Resultat Från de utvalda artiklarna framkom det att ensamhet och social isolering hos äldre var ett utbrett problem och riskfaktorerna för att utveckla ensamhet var hög ålder, kvinnligt kön, ekonomiska bekymmer, att bo ensam, att ha dålig upplevd hälsa och att sällan träffa familj och vänner. Olika strategier för att hantera problemen hittades och det framkom att de som redan hade goda hanteringsstrategier innan en kris fick mindre negativa utfall i samband med den. Slutsats Studien visade att äldre personer som upplever ensamhet eller social isolering inte alltid berättar om sina känslor och är missnöjda med den hjälp de fick från vården. De som hade sämre hälsa var i större utsträckning missnöjda. Att uppmärksamma och åtgärda dessa problem ligger i sjukvårdens och samhällets intresse av flera anledningar; för att förbättra livskvaliteten hos äldre och för att minska kostnader för vården. / Background Social isolation and loneliness in older people are a well-known problem that is difficult to define, detect and treat. There are no effective and standardized methods for diagnosing the problems and the responsibility for dealing with the consequences often falls with the person himself or with their relatives. Primary care is the first line that older people with these problems seek help from, but primary care largely lacks the knowledge and resources needed to remedy the problems. The authors of this literature review intend to describe and draw attention to these complex problems that older people often face. Aim The aim of this study was to describe loneliness and social isolation in communitydwelling older people. Method A non-systematic literature review was conducted based on 18 scientific articles, published 2012–2022, of both quantitative and qualitative design. The included articles were found via the selected databases: PubMed, CINAHL and PsycInfo. The quality of the articles was evaluated, and the content of the articles was analyzed and gave a compilation with five main categories: Loneliness, Perceived health, Perceived health and loneliness during Covid-19, Management strategies and Primary care and the role of the nurse. Results From the selected articles it emerged that loneliness and social isolation in the elderly was a widespread problem and the risk factors for developing loneliness were old age, female gender, financial worries, living alone, having poorly experienced health, and rarely meeting family and friends. Different strategies for dealing with the problems were found and it emerged that those who already had good management strategies before a crisis had fewer negative outcomes in connection with it. Conclusions The study showed that older people who experience loneliness or social isolation do not always share their feelings and are dissatisfied with the help they received from care. Those who were in poorer health were to a greater extent dissatisfied. Paying attention to and remedying these problems is in the interest of healthcare and society for several reasons; to improve the quality of life of the elderly and to reduce costs for care.

Inom EU står byggnadssektorn för en hög andel av energianvändningen och medlemsländerna har satt upp mål för att minska energianvändningen. Målen som har fastställts i Sverige innebär att utsläppen av växthusgaser ska vara netto noll senast år 2045. I det här sammanhanget blir det extra viktigt att använda sig av tekniker som minskar CO2e-utsläppen och gynnar klimatet. En byggnads klimatskärm är en primär faktor till energianvändningen och det ställs höga krav på materialen som installeras i klimatskärmen. Det kommer i detta examensarbete utföras en fallstudie på en byggnad i Ljusne, Söderhamn. Här studeras tre olika isoleringsmaterial och två fönstertyper för att analysera deras påverkan på byggnadens energianvändning och för att ta fram det optimalaste alternativet ur ett klimatneutralt perspektiv. De material som studeras är mineralull, fenolskumskiva och termoträ samt vanligt fönster och passivfönster. För att besvara denna frågeställning utförs det energisimuleringar genom datorprogrammet BV2 samt beräkningar med materialens miljövarudeklarationer (EPD) för att analysera deras klimatpåverkan. Byggnadens klimatpåverkan beräknas med hjälp av byggsektorns miljöberäkningsverktyg (BM). I BM beräknas byggnadens utsläpp i koldioxidekvivalenter ut för renovering, energianvändning per år och under en livscykel på 50 år. Energisimuleringar utförda i BV2 visar att tilläggsisolering med fenolskum och fönsterbyte till passivfönster är den effektivaste metoden vid renovering av ytterväggen ur ett energieffektivt användningssätt. Då denna kombination har den lägsta energianvändningen, primärenergital och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient. Det påvisar ett resultat med ett primärenergital på 72,5 kWh/m2 och en energianvändning på 116,8 kWh/m2. Men kombination av termoträ och passivfönster är den mest verkningsfulla på byggnadens klimatpåverkan. Detta illustreras i BM där klimatpåverkan för renovering är 2928,9 kg CO2e, energianvändning ger 3980,7 kg CO2e/år och klimatpåverkan för en livscykel på 50 år blir då 201 964 kg CO2e. Användningen av energisimuleringar gör att effektiva och klimatanpassade material kan studeras närmare för att avgöra dess betydelse. För att klimatmålen i Sverige och även EU ska kunna uppnås är behovet av verkningsfulla material väsentliga. Det här examensarbetet är en del i ledet mot ett klimatneutralt samhälle. / Within the European Union (EU), the building sector accounts for a high proportion of energy use and Member States have set targets to reduce energy use. The targets set in Sweden mean that greenhouse gas emissions should be net zero by 2045. In this context, it is particularly important to use technologies that reduce CO2 emissions and benefit the climate. A building’s envelope is a primary factor in energy consumption and high demands are placed on the materials installed in the climate screen. In this thesis, a case study will be carried out on a building in Ljusne, Söderhamn, Sweden. Three different insulation materials and two types of windows will be studied to investigate their impact on the building´s energy consumption and to find the most optimal alternative from a climate neutral perspective.  The materials studied are mineral wool, phenolic foam board and thermal wood, as well as ordinary windows and passive windows. To answer this question, energy simulations are carried out using the computer program BV2 and calculations on the materials environmental product declarations (EPD) to analyze their climate impact. The climate impact of the building is calculated using the building sector´s environmental calculation tool (BM). The BM calculates the building´s emissions in carbon dioxide equivalents for renovation, energy use per year and over a life cycle of 50 years.  Energy simulations performed in BV2 show that additional insulation with phenolic foam and window replacement with passive windows is the most efficient method for renovating the external wall from an energy efficiency point of view. As this combination has the lowest energy use, primary energy figure and average heat transfer coefficient. It demonstrates a result with primary energy figure of 72,2 kWh/m2 and an energy use of 116,8 kWh/m2. But the combination of thermal wood and passive windows is the most effective on the climate impact of the building. This is illustrated in BM where the climate impact for renovation is 2928,9 kg CO2e, energy use gives 3980,7 kg CO2e/year and the climate impact for a life cycle of 50 years is then 201 964 CO2e/kg. The use of energy simulations allows efficient and climate-friendly materials to be studied more closely to determine their importance. For the climate goals in Sweden and EU to be achieved, the need for efficient materials is essential. This thesis is part of the journey towards a climate-neutral society.