Det pandemiska utbrottet av SARS-Cov-2 har gjort karantän och isoleringsvård högaktuellt. Vissa smittsamma sjukdomar klassas som allmänfarliga och kräver att den drabbade individen isoleras för att förhindra smittspridning. Forskning visar att vårdisolering medför negativa konsekvenser, bland annat den ofrivilliga ensamheten, som i sin tur kan leda till ett lidande. Syftet med studien är att belysa patienters lidande i en vårdisoleringskontext som framkallats av smittsam sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturöversikt. En strukturerad litteratursökning i databaserna Cinahl, Pubmed och Google Scholar utfördes. Efter kvalitetsgranskning återstod tio artiklar som inkluderades i studien. Fyra teman och två subteman identifierades. *Lidandet orsakat av att inte inkluderas, *Lidandet orsakat av brist på social kontakt, *Isoleringsmiljöns påverkan på lidandet, *Upplevelser som lindrar lidandet med subteman -Social kontakt och -Omsorg för andra. Resultatet påvisade att lidande uppstod när individen upplevde att hen inte inkluderades samt vid bristen på socialt stöd. Den fysiska isoleringsmiljön orsakade även den ett lidande för individen. Skyddsutrustningen försvårade kommunikationen och skapade en barriär. Resultatet pekade på att lidandet kunde lindras med hjälp av information och ökad social kontakt, där individen upplevde en acceptans och ett stöd i sin situation. Studien har en stor bredd geografiskt, kulturellt och åldersmässigt. En skillnad som upptäcktes var att sjukdomens natur kunde orsaka skillnader i upplevelsen och även påverka lidandet. Avslutningsvis behöver vårdpersonal ha en insikt om lidandet vid isolering så att den är närvarande vid vård av dessa patienter. Denna medvetenhet är en förutsättning för en hållbar utveckling på både individ- och samhällsnivå.

Coronapandemin har medfört strikta regler om social distansering och isolering i ett försök att minska spridningen av COVID-19. Individer ombeds att arbeta hemifrån och inte träffa närstående. Forskning visar att individer upplever ensamhet som mest när den är ofrivillig, förutsättningar som den rådande pandemin har skapat. Syftet är därför att undersöka hur individer upplever samt hanterar ensamhet under pandemin. Studien bygger på ett bekvämlighetsurval där de tio deltagarnas intervjuer har analyserats med en induktiv tematisk analys. I analysen identifierades åtta teman; ​egenskaper​, ​vikten av att ta sitt ansvar,​ ​ensamhet som ett mentalt tillstånd​, ​distraktioner​, ​saknad av det gamla livet,​ ​oväntad personlig utveckling​, ​färre sociala utbyten samt ​ökad kvalité av befintliga relationer.​ Resultatet visar att påtvingade förändringar i det sociala livet som skapar flertalet ofrivilligt ensamma stunder påverkar deltagarna mest negativt. Samtliga deltagare menade att ensamhet är ett mentalt tillstånd som kräver distraktioner för att känslorna inte ska bli för påfrestande för psyket. Distraktionerna inkluderade både självständiga och sociala aktiviteter, något som stämmer överens med befintlig forskning om copingstrategier vid kronisk ensamhet. Deltagarna upplever sig dock inte som kroniskt ensamma på grund av pandemin, även om antalet ofrivilligt ensamma stunder har ökat, samt menar att social isolering bara är en av pandemins många aspekter. Slutsatsen är att det inte enbart är ensamhet som leder till att individer kan må dåligt under en världspandemi samt att framtida forskning bör fokusera på hur friska unga och vuxna påverkas av perioder av isolering då fältet domineras av geriatriska studier. / The corona pandemic has led to strict rules regarding social distancing and isolation in an attempt to reduce the spread of COVID-19. Individuals are asked to work from home and not see their close ones. Research shows that individuals experience loneliness the most when it’s involuntary, conditions that the prevailing pandemic has created. The purpose is therefore to investigate how individuals experience and deal with loneliness during the pandemic. The study is based on a convenience sample where the ten participants' interviews have been analyzed with an inductive thematic analysis. In the analysis eight themes were identified; ​characteristics, the importance of taking responsibility, loneliness as a mental state, distractions, missing the old life, unexpected personal growth, fewer socialexchangesa​ndbetterqualityofexistingrelationships.​Theresultsshowthat forced changes in the social life that create a lot of involuntarily lonely moments affect the participants most negatively. All participants also defined loneliness as a mental state that requires distractions so the emotions do not become too stressful for the psyche. The distractions included both independent and social activities, which is consistent with existing research on coping strategies for chronic loneliness. However, the participants do not feel chronically lonely due to the pandemic, even though the amount of involuntary lonely moments has increased, and believe that social isolation is just one of the many aspects of the pandemic. The conclusion is that it’s not only loneliness that leads to individuals feeling unwell during a world pandemic and that future research should focus on how healthy young people and adults are affected by periods of isolation since the field is dominated by geriatric studies.

Livet som sjöbefäl är i dagens samhälle ofta förknippat med en världsomspännande arbetsplats med goda arbetsförhållanden. Dessa förhållanden under vilka svenska sjöbefäl idag arbetar kan dock snabbt förändras under en världspandemi, då många länder världen över stänger sina gränser och försätter landet i isolation. Men till vilken grad har covid-19-pandemin påverkat svenska sjöbefäl i dess yrkesliv och privat? Med den frågeställningen som bakgrund är syftet med den här studien att undersöka och belysa hur de svenska sjöbefälen anser sig påverkats och vad som kan förbättras inför framtiden.                                                                           Genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med 5 olika svenska sjöbefäl har den empiri som ligger till grund för resultatet samlats in. Resultatet visar bland annat att en absolut majoritet av de respondenter som medverkat i studien upplever att deras familjer i störst utsträckning påverkats och att detta faktum var den jobbigaste delen av att inte vara hemma under betydligt längre tidsperioder än vad dessa befäl vanligtvis är. Informanterna önskar se förändringar kring deras möjligheter till att mönstra av och på i framtiden. / The life as a merchant marine officer is often seen as a worldwide workplace with good working and living standards. However, the life standard onboard these vessels where the Swedish officers work can quickly change during a worldwide pandemic when a lot of countries close their borders and put themselves in isolation. So, to what degree are these officers private life and life onboard affected by the corona pandemic?                                                                                                                     With that questions as background the purpose of this thesis is to research how the world pandemic affected the Swedish marine officers as well as what they think needs to be changed in future. Through interviews with 5 different Swedish officers using a semi-structured way of interviewing, data answering these questions has been collected. The result of this research shows amongst other that an absolute majority of the officers that were interviewed found the family and relatives to be the toughest subject. They also point it out as the most affected part of their lives, mostly because of the long periods they all spent onboard their vessels. All the officers answered that they wanted to see some changes in the future when it comes to their sign on and sign off possibilities.

I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus vars framfart klassades som en pandemi av WHO i mars 2020. Sjukdomen som följer på viruset, covid-19, har i Sverige klassats som samhällsfarlig sjukdom vilket inneburit att myndigheterna kunnat vidta extraordinära skyddsåtgärder. I april 2020 infördes i Sverige särskilda rekommendationer riktade till äldre som innebar en uppmuntran till frivillig karantän. Med vetskap från tidigare studier om att många uppgett att denna karantän resulterat i sämre psykiskt mående och stor oro frågar sig den här studien vilka faktorer som ligger till grund för denna oro. Studien använder sig av befintliga fritextsvar från en redan genomförd enkät. Genom att jämföra resultaten med en teori om psykologisk resiliens av John Reich framkommer att många av de äldre oroar sig på grund av bristande information, på grund av en känsla av förlorad kontroll och på grund av en stor saknad efter socialt umgänge. Vidare känner sig många hopslagna som en enda stor riskgrupp vilket gör att de har svårare att acceptera myndigheters beslut. Genom att segmentera den grupp som skall nås av risk- och kriskommunikation och genom att motivera myndigheternas beslut ökar man det psykologiska välbefinnandet i gruppen samtidigt som följsamheten troligen ökar. / At the end of 2019, a new coronavirus made its appearance and in March 2020 it was classified as a pandemic by the World Health Organization (WHO). In Sweden, the disease following infection by the virus, COVID-19, has been classified as a danger to society which have allowed the authorities to apply extraordinary measures. In April 2020, the elderly was encouraged to stay in voluntary quarantine. Knowing from earlier studies that this quarantine has resulted in deteriorating psychological well-being and great anxiety, this paper seeks to understand what factors might be contributing to this anxiety. By studying existing text answers from previous studies and analysing them with regards to a theory of psychological resilience by John Reich, results indicate that increased anxiety stems from lack of information, loss of control and a great longing for social contact. Furthermore, many of the respondents feel wrongfully lumped together in a risk category which makes it harder for them to accept decisions made by the authorities. By segmenting the group that is target for risk and crisis communication, and by giving the grounds for decisions taken by the authorities, psychological well-being and compliance to recommendations would probably be increased.

År 2020 drabbades världen av Covid-19. Spridningen av viruset resulterade i att många länder upprättade en lockdown. Detta påverkade sjöfartsbranschen negativt och ställde till med problem när folk blev sjuka. Detta är på grund av den unika miljön som finns ombord på fartyg. Syftet med studien var att analysera och utvärdera hur olika fartyg och rederier agerade under covid-19-pandemin med fokus på effektivitet, framgång och problem när det kommer till smittskydd. Studiens frågeställningar berörde hur rederiers existerande smittskyddsplaner såg ut och huruvida de kan förbättras, vilka lärdomar som kan dras om smittspridning ombord på fartyg och huruvida en förbättrad smittskyddsplan kan konstrueras utifrån de som redan existerar. En kvalitativ metod i form av granskning och inläsning av studier i området smittspridning i allmänhet samt studier om utbrott av covid-19 ombord på fartyg. Smittskyddsplaner samlades in genom ett mailutskick till svenska rederier. Resultatet visar att rederierna efterlevde många av WHO:s riktlinjer där de även implementerade egna tillägg till den ombordhavna smittskyddsplanen. Vi kom även fram till att landbaserad assistans är en viktig komponent för att kunna bekämpa smittspridning ombord. / In 2020, the world was struck by Covid-19. The spread of the virus resulted with many countries establishing  lockdowns. This negatively affected the shipping industry and caused problems when people got sick. This is because of the unique environment that exists on board ships. The purpose of the study was to analyze and evaluate how different ships and shipping companies acted during the COVID-19 pandemic with a focus on efficiency, success and problems when it came to controlling the spread of infections. The study's questions concerned how shipping companies' infection control plans were complied with and whether they can be improved, what lessons can be learned about the spread of infections on board ships and whether an improved infection control plan can be constructed from those that already exist. A qualitative method of reviewing and reading studies in the field of infection control in general and studies on COVID-19 outbreaks on board ships. Infection control plans were collected through a mailing to Swedish shipping companies. The results showed that the shipping companies complied with many of the WHO's guidelines where they also implemented their own additions to the on-board infection control plan. We also came to the conclusion that land-based assistance is an important component for combating the spread of infections on board.

Tidigare forskning har visat att exponering för grön miljö tillhandahåller hälsofördelar. Dessa fördelar indikerar bland annat återhämtningseffekt av stress, trötthet och uppmärksamhetsutmattning, vilket är särskilt viktigt för universitetsstudenter. Därför syftade denna studie att undersöka om det finns en koppling mellan universitetsstudenters kontakt med grönstruktur i/nära studiemiljö och studenternas upplevelse av sin studiemiljö under covid-19 restriktionerna. Detta med hjälp av en dagbokundersökning som förstudie och telefonintervjuer. Analysverktyget bestod av teoretiska ramverk, Attention Restoration Theory (ART) och Stress Reduktion Theory (SRT). Resultat och analys har bekräftat Attention Restoration Theory (ART), där det uppges att gröna naturliga miljöer ger återhämtningseffekt och väcker uppmärksamhet efter en mental trötthet. Därtill bekräftade den även Stress Recovery Theory (SRT), där det uppges att gröna naturliga miljöer ger positiva effekt på stressminskning, -bearbetning och -återhämtning. Slutsatsen till denna undersökning är att grönstruktur har en stor betydelse för universitetsstudenterna, detta då alla väljer att vistas eller komma i kontakt med gröna naturen på ett eller annat sätt, till exempel gå en promenad i naturen eller åka till en stuga i skogen. Att naturen är en del av studenternas vardag verkar vara framför allt en omedveten upplevelse för de flesta och sker utan erkännande eller bearbetning av miljön. Dock framkommer det att processen kan vara medveten för vissa studenter. / Previous research has shown that exposure to the green environment provides health benefits. These benefits indicate among other things, recovery effect of stress, fatigue and attention-exhaustion, which is especially important for university students. Therefore, this study aimed to investigate whether there is a connection between university students' contact with the green structure in / near the study-environment and the students' experience of their study environment during the covid-19 restrictions. This with the help of a diary-survey as a pilot-study and telephone interviews. The analysis tool consisted of theoretical frameworks, Attention Restoration Theory (ART) and Stress Reduction Theory (SRT). Results and analysis have confirmed Attention Restoration Theory (ART), where it states that green natural environments have a recovery effect and attracts attention after a mental fatigue. In addition, it also confirmed the Stress Recovery Theory (SRT), which states that green natural environments have a positive effect on stress reduction, processing and recovery. The conclusion of this study is that green structure is of great importance to university students, as everyone chooses to reside or get in touch with green nature in one way or another, for example going for a walk in a green environment or staying in a cottage in the forest. That nature is a part of the students' everyday life seems to be above all an unconscious experience for most and takes place without recognition or processing of the environment. However, it appears that the process may be conscious for some students.