Befolkningen på jorden ökar idag i en ohållbar takt. Dagens samhälle är inte förenligt med den naturresursbas som jorden besitter. Byggbranschen står för en stor del av de utsläpp som bidrar till den globala uppvärmningen. För att minska dessa krävs åtgärder där klimatet sätts i första hand. En del i att minska byggbranschens klimatpåverkan är att återbruka de produkter som redan finns. Den här studien undersöker klimatbesparingen som kan göras genom ett återbruk av isoleringsspill. Syftet med arbetet är att öka förståelsen för återbruk och cirkulär ekonomi inom byggprocessen. Studiens mål är att redogöra för den klimatbesparande och ekonomiska potentialen för att förädla mineralullsspill från en husfabrik. I studiens mål ingår det också att utvärdera möjligheterna till en implementering på Häggmarks husfabrik i Sunne. Resultatet av studien visar på att det finns flera goda möjligheter till en implementering av processen i en husfabrik. Studien har genomförts med Häggmarks AB i Sunne och Västra Ämtervik. Häggmarks har goda förutsättningar för ett återbruk av isoleringsspill. All byggnation sker inomhus skyddat från fukt. Det finns stora ytor att använda som förvaring samt lokal för en förädlingsprocess. Den återbrukade lösullsisoleringen visar på god isoleringsförmåga, en stor klimatbesparing samt en ekonomsik nytta för Häggmarks.

Personer som bor på äldreboende uppger sig vara ensamma vilket visat sig ha ett samband med sjukdom och ohälsa. Hur enhetschefer på äldreboenden arbetar med att förebygga ensamheten hos äldre kan vara avgörande för att förbättra hälsan hos gruppen och skapa förutsättningar för jämlik hälsa i hela befolkningen. Syfte: Undersöka enhetschefers erfarenheter av att arbeta med ensamhet hos äldre. Metod: En kvalitativ induktiv metod tillämpades med semistrukturerade intervjuer. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys, manifest tolkning. Resultat: Olika typer av ensamhet finns på äldreboenden, frivillig och ofrivillig och en överhängande existentiell ensamhet trots social samvaro. Komplicerande faktorer är psykisk och fysisk ohälsa. Enhetscheferna hade upplevt vikten av att individanpassa åtgärder för att minska ensamheten genom ett relationsbaserat arbetssätt. Både brister och framgångsfaktorer i arbetet identifierades. Bristerna var bland annat resursbrist och brist på engagemang. Framgångsfaktorerna var att förankra teori i praktik, arbeta i team och genomföra meningsskapande aktiviteter. Anhörigas roll i arbetet med att förebygga ensamheten belystes. Slutsatser: Enhetschefer på äldreboenden har goda möjligheter att arbeta förebyggande mot ensamhet. Fler kvalitativa studier behövs som undersöker hur anhörigas roll i det förebyggande arbetet kan stärkas. / <p>Betyg i Ladok 220603.</p>

The purpose of the study is to investigate MRSA-positive individual´s perceptions of source isolation and barrier nursing, to find nursing inventions witch can provide these patients wellbeing. Eight scientific research reports have been examined, using the guiding principles of Polit et al (2001). The result of the study shows the patients experiences of mentally health/illness, information and communication, physical restrictions and barrier nursing. / Syftet är att undersöka MRSA-bärares upplevelser av isolerings- och barriärvård samt beskriva omvårdnadsåtgärder för sjuksköterskan och annan vårdpersonal. Åtta vetenskapliga artiklar har granskats ut efter Polit et al (2001) riktlinjer. Studiens resultat redovisar patienternas upplevelser av mental hälsa/ohälsa, information och kommunikation, fysiska begränsningar och barriärvård.

Vi har studerat hur äldre kvinnor beskriver att deras liv påverkats och förändrats under Covid-19 pandemin samt hur det har förändrats. I studien har vi tillämpat oss av en fokusgruppsintervju där fyra intervjupersoner deltog, en pargruppsintervju samt en enskild intervju, samtliga intervjupersoner var kvinnor. Intervjuerna spelades in samt transkriberades och i sin tur analyserades med hjälp av en kvalitativ analysmetod, tematisk analys. Studiens resultat visar att intervjupersonerna har följt restriktioner och uppmaningar från myndigheter. Intervjupersonernas sociala liv har påverkats genom att fysiska träffar har ändrat form eller minskat, i vissa fall helt uteblivit under pandemin. Detta ligger i linje om vad den tidigare forskningen inom området har visat.

Bakgrund: Ensamhet är ett vanligt och växande problem först och främst hos äldre patienter då de oftare hamnar i riskfaktorer för ensamhet än personer i andra åldersgrupper. Ensamhet kan orsaka både fysisk och psykisk ohälsa. En specialistsjuksköterska behöver etablera en vårdande relation med dessa patienter för att stödja och hjälpa dem. Genom att undersöka hur dessa patienter upplever ensamhet kan ny kunskap skapas för att lindra upplevelsen. Syfte: Syftet var att undersöka hur patienter upplever ensamhet och hur en vårdande relation då kan etableras. Metod: Litteraturstudie med integrativ metod med systematisk sökning. Artiklarnahämtades från Cinahl, PubMed och PsycInfo. Analys av artiklarna enligt whitemor &amp; Knalfs integrativ reviw metod i fyra analyssteg Inklusionskriterier begränsar sökning till artiklar inom tidsintervallet 2013 till 2023. Resultat: En vårdande relation i kombination med patientens eget initiativ att bryta ensamheten liksom närvaro av yttre faktur så som anhöriga och nya vänner kundeminska de negativa konsekvenserna av ensamhet. När patienten trots närvaro av människor i dennes sällskap känner sig ensam kunde känslan av sammanhang vara en positiv faktor att hantera ensamheteten. En del av den vårdande relationen handlar just om att förstärka känsla av sammanhang, aktivera patientens egna resurser och utöka hens delaktighet. Två kategorier framkom i analysen; Skapa en vårdande relation och Skapar utanförskap. Dessa faktorer söktes utifrån ett internt förhållande dem emellan. Minskad ensamhet kan uppnås med goda relationer och aktiviteter. Patienten och anhöriga har en viktig roll i att bryta utanförskapet och den bakomliggande ensamheten Slutsats: Resultaten redovisas i två huvudteman: Skapar vårdande relation och Skapar utanförskap. Resultaten visar att ensamhet hos människor är ett komplext ämne som kräver flera och individuellt anpassade åtgärder på olika nivåer. Det kräver ett stort engagemang och en aktiv och vårdande relation hos sjuksköterskan för att identifiera, åtgärda och motverka negativa effekter av ensamhet för att dessa individer ska få en möjlighet att känna välbefinnande. Anhöriga och de sociala kontakter som patienten kan bygga på nytt har också stor betydelse i att lindra känsla av ensamhet och utöka patientens livskvalité.Nyckelord: Ensamhet, Ensam, Social isolering, Interaktion mellan sjuksköterskor och patient, Sjuksköterska patientrelation

Uppsatsens syfte är att undersöka hur ett material som produceras kan tänkas speglas i upplevelsen av den bakomliggande filmklippningsprocessens rytm och arbetsmiljön inom vilket den tar form. Materialet som studeras utgörs av dokumentärfilmerna Almost There (2016), The Raft (2018) och Corona Film Club (2021), inom vilka den isolerade individen, det isolerade kollektivet, samt vad som kan ses som en kombination, skildras. Filmernas användning av visuella grepp studeras i en formanalys, där fokus riktas mot den varierande rytmen och den fysiska inramningen i bildkompositionen. Vidare utfördes kvalitativa intervjuer med filmernas upphovsmän och klippare, där tankar kring visuella grepp och rytmskapande behandlades. I uppsatsens narrativa analys sammankopplades upplevelserna av processerna och belyste orsakssamband. Den forskning som lyfts fram i studien redogör för den skildrade isoleringens visuella grepp samt klipparens kognitiva och perceptiva funktioner där användningen av kinestetisk empati diskuteras som grundläggande för dennes intuitiva förmåga att formge rytm. Sammantaget landar studien i att klippningsprocessernas klipprum och rutiner till stor del liknat varandra men att en rytmisk spegling i stället går att se i hur filmerna formgivits i en beständig eller föränderlig arbetsmiljö, där de bearbetats av en och samma klippare eller samklippts av fler.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur personal på träffpunkter och dagverksamheter arbetar med delaktighet och gemenskap i dagliga aktiviteter för äldre med demenssjukdom. I studien undersöktes hur personal beskriver arbetet med delaktighet, vilka aspekter av den sociala miljön som kan främja respektive hindra gemenskap och motverka utanförskap, samt hur dementism framträder för äldre med demenssjukdom enligt personal på träffpunkter och dagverksamheter. Metod: I studien användes kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Empirin analyserades med tematisk analys. Fyra intervjuer genomfördes varav en parintervju. Studiens intervjupersoner var kvinnor. Tre intervjupersoner arbetade som undersköterskor, en arbetade som aktiveringspedagog och en arbetade som aktivitetspedagog. Resultat: Studiens huvudsakliga resultat var att personal på träffpunkter och dagverksamheter arbetar med frivillighet i deltagande av aktiviteter, men att fri vilja kan begränsas av personal. Det framkom att kommunikationsanpassning är väsentligt i delaktighetsarbetet. Delaktighet i gemenskap och att integreras i sociala sammanhang ger positiva effekter för äldre med demenssjukdom då de får chans att komma ut, bryta isolering och aktiveras. Aktiviteter med andra människor genom exempelvis musik och måltider genererar positiva resultat för äldre med demenssjukdom. Studien påvisar att dementism kan framträda på olika sätt inom och utanför verksamheter som arbetar med äldre som har demenssjukdom. Dementism framträder bland kognitivt friska utanför verksamheter, bland gäster på träffpunkter och bland personal

Bakgrund COVID-19 har de senaste fyra åren spridits över världen och varit förödande för samhälle, sjukvård och individ. Viruset har för många orsakat svåra symtom och det finns idag över sex miljoner COVID-19-relaterade dödsfall. Rekommendationerna under pandemin var att distansera sig och de som blev smittade isolerades, hemma eller på sjukhus. Forskning har visat att isolerade på sjukhus upplevt en negativ påverkan på sitt psykiska välbefinnande och därför fanns ett intresse i att undersöka vilka upplevelser patienter med COVID-19 har upplevt i isolering.  Syfte  Syftet var att undersöka upplevelser hos patienter med COVID-19 i isolering på sjukhus.  Metod  En icke-systematiskt litteraturöversikt som baseras på totalt 15 vetenskapliga originalartiklar, varav 12 kvalitativa och tre kvantitativa studier. Artiklarna identifierades genom sökningar i databaserna CINAHL och PubMed och har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmets bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes genom en integrerad analysmetod.  Resultat  Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier; Upplevelser av psykisk ohälsa, upplevelser av socialt stöd, upplevelser av sjukhusmiljön och upplevelser av hanteringsstrategier. Resultatet visade att patienter i isolering upplevde en negativ påverkan på sin psykiska hälsa och att socialt stöd var en viktig hanteringsstrategi för detta. Patienter upplevde att kommunikationen med vårdpersonal hade brister men upplevdes samtidigt som en viktig del i deras isoleringsvård.  Slutsats  Denna litteraturöversikt klarlägger många olika typer av upplevelser relaterade till isolering på sjukhus på grund av COVID-19. Resultatet belyser upplevelser av psykisk ohälsa, kommunikationsproblem, vårdupplevelser och hanteringsstrategier, alla viktiga för att öka förståelsen för patienter i isoleringsvård. Med en större förståelse för de utmaningar patienter möter under sådana förhållanden kan vårdpersonal vidta de åtgärder som krävs för att underlätta för dessa patienter. / Background  For the past four years, COVID-19 has spread across the world and been devastating for society, healthcare, and the individual. The virus has caused severe symptoms for many and there are currently over six million COVID-19-related deaths. The recommendations during the pandemic were to distance yourself and those who became infected were isolated, at home or in hospital. Research has shown that those isolated in hospital experienced a negative impact on their psychological well-being and therefore there was an interest in investigating what experiences patients with COVID-19 have experienced during isolation.  Aim  The aim was to examine the experiences of patients with COVID-19 in hospital isolation.  Method  A non-systematic literature review based on a total of 15 original scientific articles, of which 12 are quantitative and 3 are qualitative studies. The articles have been retrieved after searches in databases CINAHL and PubMed and have been quality-checked according to Sophiahemmet's assessment document for scientific classification and quality. The results were compiled through an integrated analysis method.  Results  The results are presented in four main categories: experiences of mental illness, experiences of social support, experiences of the hospital environment, and experiences of coping strategies. The results showed that patients in isolation experienced a negative impact on their mental health and that social support was an important coping strategy for this. Patients felt that communication with healthcare staff had shortcomings, but it was at the same time perceived as an important part of their isolation care.  Conclusions  This literature review clarifies many different types of experiences related to hospital isolation due to COVID-19. The results highlight experiences of mental illness, communication problems, care experiences and coping strategies, all important for increasing the understanding of patients in isolation care. With a greater understanding of the challenges patients face in such conditions, healthcare professionals can take the necessary steps to facilitate these patients.

Bakgrund: Det vanligaste symtomet sjuksköterskor möter på akutmottagningen är smärta och 60–80 procent av patienterna är underbehandlade i sin smärta. Sjuksköterskan har en ledande roll i smärtbehandling och när smärtbehandlingen brister får det konsekvenser både för patient och samhälle. Syfte: Syftet var att sammanställa sjuksköterskors beskrivningar av hinder för behandling av smärta på akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats som utgår från 11 kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod. Sökningarna gjordes i CINAHL och MEDLINE. Analysen utgick från Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman och nio subteman. Det första huvudtemat var sjuksköterskerelaterade hinder med tillhörande subteman; otillräcklig kunskap om missbruk, låg prioritet av smärtbehandling och bristande empati och förståelse för patientens smärta. Det andra huvudtemat var patientrelaterade hinder med följande subteman; den komplexa äldre patienten, orealistiska förväntningar på smärtbehandlingen och bristande kommunikation mellan patient och sjuksköterska. Det tredje huvudtemat var; organisationrelaterade hinder med följande subteman; lokala policys som försvårar smärtbehandling, bristande samarbete mellan professioner och bristande arbetsmiljö. Slutsats: Resultat var brett och visar på smärtbehandlingens komplexitet. Det mest frekvent rapporterade hindret var arbetsmiljön. För att sjuksköterskan ska kunna bedriva en säker och personcentrerad smärtbehandling krävs förändringar på organisatorisk nivå. / Background: The most common complaint nurses encounter in the emergency department is pain and 60–80 percent of the patients are undertreated. The nurse has a leading role in pain management and when it is lacking, there are consequences for patient and society. Aim: The aim was to assemble nurses’ descriptions of barriers to pain management in the emergency department.  Method: A literature review with inductive approach based on 11 qualitative articles and one mixed method. The searches were made in CINAHL and MEDLINE. The analysis based on Friberg's five-step model. Results: The result identified three main themes and nine subthemes. The first main theme was nurse-related barriers with associated subthemes; insufficient knowledge about addiction, low priority of pain management and lack of empathy and understanding for the patient's pain. The second main theme was patient-related barriers with following sub-themes; the complex elderly patient, unrealistic expectations of pain treatment and lack of communication between patient and nurse. The third main theme was organization-related barriers with following subthemes; local policies that make pain management difficult, lack of cooperation between professionals and a deficient work environment. Conclusion: Results were broad and show the complexity of pain management. The most frequently reported barrier was the work environment. For the nurse to be able to carry out safe and person-centered pain treatment, changes are required at an organizational level.

Ett stort antal personer lever med sår som definieras som svårläkta, både nationellt och internationellt. Den äldre befolkningen förväntas öka och samtidigt som fler drabbas av sjukdomstillstånd som ökar risken för svårläkta sår, blir detta en utmaning för samhället. Individerna lever ofta med svåra smärtor och upplever ett stort lidande. Examensarbetets syfte var att belysa patienternas upplevelse av att leva med svårläkta sår. Metoden som användes var en litteraturöversikt enligt Friberg där åtta kvalitativa, två kvantitativa samt en artikel med mixad metod ingick. Resultatet presenteras i två teman; En begränsad vardag samt Tiden läker inte alla sår, med sex subteman. Studiens resultat visar att patienterna lever med plågsam smärta och lidande, vilket blir begränsande i vardagen. De undviker sociala sammanhang och hamnar slutligen i en ofrivillig isolering på grund av påfrestande symtom från såret. Diskussionen innefattar bland annat hur isoleringen påverkar patienterna, vad det innebär att inte kunna utföra sina livsprojekt samt att äldre är en extra sårbar grupp i samhället.