Ett isoleringsmaterials teoretiska isoleringsförmåga undersöks med tester som utförs i laboratoriemiljö, vilket skiljer sig avsevärt från verkliga förhållanden. Syftet med detta examensarbete är att forska om vilket U-värde isoleringsmaterial har under verkliga förhållanden. Två frågeställningar har formulerats: Vilket behov finns det av att testa isoleringsmaterials verkliga isoleringsförmåga? Vilken metod är mer lämplig för att undersöka isoleringsmaterials verkliga isoleringsförmåga, att studera uppvärmningsbehov hos befintliga byggnader eller hos experimentmoduler? Studien har påvisat ett teoretiskt behov av att studera verklig isoleringsförmåga. En metod för jämförelse av befintliga byggnaders verkliga uppvärmningsbehov har tagits fram och ett experimentförslag med testmodul har designats. Slutsatsen är att det föreligger ett teoretiskt behov av att studera isoleringsmaterials verkliga isoleringsförmåga, samt att studie av uppvärmningsbehovet hos experimentmoduler är den mest lämpliga metoden för att undersöka verklig isoleringsförmåga. / In recent decades, the increasing requirements of energy use in buildings have resulted in a demand for more well-insulated and airtight structures.The theoretical insulation capacity of an insulating material is determined during tests performed in a laboratory environment. The problem is that these conditions differ significantly from real conditions.The purpose of this thesis is to investigate the U-value of insulating materials in real conditions. The thesis does not include execution ofexperiments. Furthermore, the study is limited to Swedish conditions and two insulation materials: polyurethane and mineral wool. For this purpose,two problem statements have been formulated: • What is the need for testing insulating material’s true insulating abilities? • Which method is more suitable for examining insulating material's true insulating ability, studying the heating needs of existing buildings or experiment modules? The study was based on literature studies where the following information and data were studied: • Previous studies on the insulating ability of insulating materials • Existing methods for comparing the actual heating needs of existing buildings • Calculation methods for theoretical heating needs, structural strength and building-related physics • Swedish climate conditions and Swedish requirements for buildings The study has shown that previous research on true insulating ability is lacking and that previous comparisons of insulating ability do not take actual conditions into account. Furthermore, the study has found an absence of existing methods for comparing the actual insulation capacity of existing buildings. Verified methods for assessing the actual energy use of buildings, in combination with the energy calculation method, have been used to create a method for comparing the actual heating needs of existing buildings. Finally, an experimental proposal with a test module has been designed. The design includes drawings, design requirements and expected energy requirements for two different insulation materials.The conclusion is that there is a theoretical need to study the actual insulating ability of insulating materials, and that studying the heating requirements of experimental modules is the most appropriate method for investigating real insulating ability.

The building industry currently accounts for about a fifth of Sweden's climate emissions. By 2030, the industries goal is to halve its emissions in order to have net-zero greenhouse gasemissions by 2045. From 1 January 2022, the Act on Climate Declaration applies to new construction. This is to try to draw attention to and reduce the climate impact of the construction sector in general.  This study has been done in collaboration with Umeå municipality. Umeå municipality has a preschool of six departments. The preschool is currently designed with CLT and stud wall, mineral wool insulation and slab-on-ground with water-cement ratio required at 0.38, and this building serves as a reference building. In this report, building materials are compared through climate calculation to investigate possible reduction of the preschool's climate impact. The climate calculation consists of an LCA in module A1-A5 with the same scope as the current legal requirements for the climate declaration. The comparasions that has been made are between climate impact of the CLT-frame againsta frame made of lightweight beams. Comparasion of three different insulation options, mineralwool, cellulose, and hemp as well as concrete with different water-cement ratio and strengths. In the concrete comparison, a short calculation on drying times was made to investigate the consequences of any replacement of the concrete strength. The calculations in this study show that the climate impact of the preschool, in stage A of an LCA, has a low value compared to IVL's recommended requirements when procuring a building of solid CLT-frame. The results for other comparisons showed that the most effective change is to replace the frame with lightweight beams instead of CLT and stud frame. This would result in a reduction in the climate impact of the load-bearing frame by 30%. Next comes the change of insulation to cellulose insulation, which would provide a reduction in climate impact by 25 % compared to mineralwool insulation. Overall, the building's climate emissions in stage A with the recommended solutions above could be reduced by 19-23,5 % depending on the choice of concrete in slab-on-ground and in terms of what drying time that is acceptable.

Syftet med studien har varit att undersöka hur en grupp anställda inomen statlig myndighet har upplevt sin arbetsmiljö vid hemarbete underpandemin. För att svara på syftet har vi utgått från tre frågeställningar 1) Hur har de upplevt sin psykosociala arbetsmiljö, 2) Hur har de upplevt sin fysiskaarbetsmiljö, 3) Hur har de upplevt sin organisatoriska arbetsmiljö. Vi har valt att arbeta utifrån kvalitativ metod och intervjuat respondenter utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet av intervjuerna har analyseratsmed hjälp kvalitativ innehållsanalys. Material till bakgrunden har inhämtats från tidigare forskning, rapporter och kartläggningar. Resultatet visar på att växla från kontor till hemarbete har inneburit en stor omställning för alla arbetstagarna, erfarenheter innehåller både negativa och positiva aspekter av övergången till hemarbete. Negativa erfarenheterna har beskrivits i form av försämrat kollegialt och chefsstöd, avsaknaden av ergonomiska och tekniska förutsättningar, fysiska besvär samt känslan av ensamhet. Positiva erfarenheter har varit ökad fokus och därmed förbättrad produktion och ökad balans mellan arbetsliv och privatliv.

Syftet med studien är att undersöka och analysera hur studenter vid Umeå universitet har upplevt den påtvingade ensamheten till följd av restriktionerna under covid-19 pandemin. Detta görs via informanters utsagor under samtal om subjektiva upplevelser av den sociala distanseringen, hur de har handskats med negativa känslor och vad för utmaningar som studenter upplevt under denna period. Analysen av materialet utgår från ett kulturanalytiskt perspektiv med inspiration från intersektionella perspektiv på ensamhet och mellanmänskliga relationer. Resultatet visar på studenters behov av sociala mötesplatser och nätverk för att komma bort från känslor av ensamhet. Hur viktigt stöd från universitet och institutioner är för att inte tappa samband till såväl sitt ämne som klasskamrater.

Sammanfattning Syfte: Bygg och fastighetssektorn står för en stor andel av de nationella utsläppen av växthusgaser. Studier visar att klimatpåverkan för drift och produktionsfasen är ungefär ekvivalenta. Majoriteten av produktionsfasens klimatpåverkan härstammar från materialen. Samtidigt som det behövs byggas fler bostäder behöver klimatpåverkan för denna sektor minska, för att uppnå bestämda klimatmål. För att klara av dessa utmaningar behöver isoleringsmaterial och deras påverkan belysas. Isoleringsmaterialet i en byggnad har som syfte att bibehålla värmen i inneklimatet genom att isolera mot ytterklimatet. Tjockare isoleringsskikt leder till bättre isoleringsförmåga och därmed lägre behov för uppvärmning. Dock leder ökad isoleringstjocklek till mer materialåtgång som i sin tur innebär ökad klimatpåverkan för väggkonstruktionen i sin helhet. ”Målet med studien är att klargöra hur olika tjocklekar på isoleringsmaterial av mineralull och cellulosa i byggnader påverkar miljön ur ett livscykelperspektiv. Samt att undersöka vilka marknadsandelar de ingående materialen har.” Metod: Studien har en kvantitativ ansats med fallstudie, litteraturstudie samt dokumentanalys som metod för att uppnå målet genom att besvara frågeställningarna. Resultat: Mineralull står för minst 50% av marknaden. De förnyelsebara isoleringsmaterialen har kring 2% av marknaden. Cellulosa är det populäraste isoleringsmaterialet av de förnyelsebara. Studien visar på att byggnaden kan öka isoleringen i väggar över det befintliga med cellulosa 813mm, glasull 268mm och stenull 176mm. Isolering i tak kan ökas med 938 mm cellulosa, 319 mm glasull och 214 mm stenull. Återvinning kan möjliggöra att tilläggsisoleringen kan ökas med 103–140% jämfört med hur isoleringsmaterialen avfallshanteras i dagsläget. Konsekvenser:▪ Mineralull står för en stor andel av marknaden, samtidigt som cellulosa enbart står för någon enstaka procent ▪ Vid bestämmande av isoleringstjocklek ur ett klimatperspektiv, spelar val av isoleringsmaterial och avfallshantering en betydande roll ▪ Hur stor klimatpåverkan ett isoleringsmaterial har begränsar mängden isolering som bör användas i byggnaden ▪ Klimatpåverkan för vald uppvärmningsmetod kommer påverka mängd isolering som bör användas i byggnaden Begränsningar: Denna studie är specifik för denna fallstudie. Resultatet kan ses som en fingervisning kring hur olika tjocklekar av isolering påverkar liknande byggnader. Ingen hänsyn tas till konstruktion och att minskat värmebehov leder till ändrade tekniska lösningar. / Abstract Purpose: The construction and real estate sector are responsible for a large part of the national emissions of greenhouse gases. Study’s shows that construction and the usage phase has more or less the same climate impact. In the construction phase, most of the climate impact comes from the materials. At the same time as there is needs for more residential there is also a need for this sector to reduce its climate footprint to achieve national climate goals. More knowledge about insulation materials is needed to achieve these challenges. The purpose of insulation in buildings is to keep the heat inside and protect against the outdoor climate. Thicker insulation gives a better insulation and therefor lower demand of heating. Thicker insulation leads however to increased material usage and therefor higher environmental impact. “The purpose of this study is to clarify the environmental impact of insulation thicknesses through a lifecycle analysis. Recycling and market shares of insulation materials are analyzed as well.” Method: To reach the goal, the study uses a quantitative approach with case study, literature study and document analysis as methods. Findings: Mineral wool has at least 50% of the insulation market. The renewable materials have around 2% of the market, of these percent cellulose is the dominated insulation material. The study shows that the building in the case study can increase its insulation on the walls with cellulose 813mm, glass wool 268mm, stone wool 176mm. increased roof insulation with cellulose 938mm, glass wool 319mm, stone wool 214mm. Recycling can increase the amount of added insulation by 103-140% compared to landfill and incineration alternative. Implications: ▪ Mineral wool has a significant share of the insulation market, at the same time as cellulose only have a couple percent of the market ▪ When determine insulation thickness from an environmental perspective, the insulation material and the waste treatment methods have a considerable impact. ▪ The environmental impact of an insulation material limits the amount that should be installed in the building. ▪ The environmental impact of heating method will impact the amount of insulation that should be installed in the building Limitations: The study is only applicable for its building. The results can however be used as guidance in insulation thicknesses on similar buildings. This study does not take into consideration how increased wall and roof dimensions effects structural and decreased need on the heating system.

Bakgrund: Sveriges befolkning blir allt äldre vilket kan medföra en ökad utsatthet för ensamhet och social isolering. Ensamheten kan uppstå till följd av att partners, vänner eller bekanta dör. Både ensamhet och social isolering kan vara resultatet av åldrandets sviktande hälsa då den hos många äldre leder till fysiska begränsningar. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka äldre personers erfarenheter och upplevelser av social isolering och ensamhet. Metod: Litteraturstudie med en beskrivande design baserad på tio kvalitativa originalartiklar vilka genomgått en tematisk syntes. Resultat: Fem teman växte fram: Svårbruten isolering, När ensamheten är värre, Tankar om partner, familj och vänner, Känslan av ensamhet och Att hantera ensamhet. Upplevelserna och erfarenheterna kan variera hos de äldre, Hos många äldre är ensamheten kopplat till vissa tidpunkter eller dagar. Strategier och närstående verkar vara av stor betydelse för att minska känslorna av ensamhet och social isolering. Acceptans och hanterbarhet verkar vara viktiga framgångsfaktorer för att lindra ensamhet. Slutsats: En del äldre kan ha svårt att själva bryta ensamhet och social isolering vilket är viktig kunskap för sjuksköterskan i mötet med den här patientgruppen. Vidare visar studien vikten av att sjuksköterskan samtalar med äldre om ensamhet. Genom personcentrerade samtal kan sjuksköterskan tillsammans med de äldre skapa strategier för ensamhetshantering. / Background: Sweden's population is getting older which can lead to increased exposure to loneliness and social isolation. Loneliness can occur because of the death of partners, friends or acquaintances. Loneliness and social isolation can result from the declining health of aging as it leads to physical limitations in many older people. Aim: The aim with present study is to examine older people's experiences of social isolation and loneliness. Method: Literature study with a descriptive design based on ten qualitative original articles which have undergone a thematic synthesis. Results: Five themes emerged: Hard to break isolation, When loneliness gets worse, Thoughts about partners, family and friends, The feeling of loneliness and Managing loneliness. The experiences among the elderly did vary but for many people, loneliness is linked to certain time points or days. Strategies and relatives seem to be of great importance in reducing the feeling of loneliness and social isolation. Acceptance and manageability seem to be important factors in alleviating loneliness. Conclusions: Some elderly may find it difficult to break loneliness and social isolation themselves which is important knowledge for the nurse when meeting this group of patients. Furthermore, the study shows the importance of the nurse talking to the elderly about loneliness. Through person centered conversations, the nurse together with the elderly can create strategies for loneliness management.

Syftet med denna studie var att undersöka mäns ensamhet med perspektiv från yrkesverksamma på kriscentrum för män. Studien avser också undersöka hur och om dessa centrum arbetar med problematiken och om det går att identifiera kopplingar mellan den rådande mansnormen och mäns ensamhet. Sju kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer genomfördes med yrkesverksamma på fem olika kriscentrum för män belägna i fem olika orter i Sverige. I studien används Connells maskulinitets teori och Hirdmans genusteori som teoretiskt verktyg. Studien identifierar i sitt resultat en koppling mellan mansnormen och ensamhet. Den enskilda orsak som enligt studien leder till ensamhet är separation från en kärlekspartner. Resultatet visar även att de yrkesverksamma på kriscentrum för män uppfattar att många av männen de möter i sin profession har en ensamhetsproblematik. / The aim of this study was to examine the issue of men’s loneliness through the perspectives of employees at crisis centers for men. The purpose of this study also relates to an inquiry into if and how these centers work with this issue and if it is possible to make a connection between the loneliness and the current norms concerning masculinity. Seven qualitative semi-structured research interviews were conducted with employees at five different crisis centers for men, located in five disparate towns in Sweden. Connell’s theory regarding masculinity and Hirdman’s theory on gender are both utilized as the theoretical framework for the study. The result section of the study identifies a connection between the norms associated with masculinity and loneliness. The primary cause which, according to this study, leads to loneliness is the separation from a romantic partner. Furthermore, the results show that the employees at crisis centers for men perceive that a majority of the men they come into contact with through their work struggle with issues surrounding loneliness.

The purpose of this project was to examine how the cultural heritage building Biotopia can optimize its energy usage with 40 % by implementing different measures, without affecting the cultural values of the building. Furthermore, an economical evaluation has been done, to ensure that the measures are a reasonable investment. The project was done by the request of the property owners Ihus and STUNS Energy. To accomplish this the properties energy usage and production was modelled in the software VIP-Energy and PV*SOL. A literature study was also done to research the possible and allowed actions to implement. The measures that were found to be suitable was to install an extra window pane in the old windows, to add additional insulation to the attic and basement level of the extra building Konservatorbostaden and to install solar panels on a parking slot or alternatively on the modern additional building. Additional insulation of the facade was also modeled to visualize future possibilities if new techniques are found or if the current regulations change. The results showed an energy saving of 32 % if the allowed actions are taken and 56 % if the facade is insulated and the windows are completely renewed. All the measures that are allowed to be taken to energy optimize the building was found to be economically viable. The solar installations were found to be reasonable to implement on the parking slot or the modern additional building, provided that it is legally allowed.

I en tid av prövningar och motgångar för världens folk på grund av coronapandemin har ensamhet och isolering både upplevts och diskuterats. Dessa sociala problem kan påverka vem som helst, men, som coronaviruset, slår det extra hårt mot de redan utsatta - de äldre. Med hjälp av ett nätverksteoretiskt perspektiv undersöker författarna hur mycket, om överhuvudtaget, kvalitén på äldres relationer påverkar känslor av ensamhet och isolering. Med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer intervjuades fem äldre personer mellan åldrarna 70 och 89. Sedan på ett tematiskt sätt har studieförfattarna delat upp och analyserat med hjälp av nätverksteortiska begrepp. Resultatet visade att kvalitén på den äldres relationer korrelerade med deras känslor av ensamhet och social isolering. Författarna fortsätter med att diskutera vikten av det sociala nätverket, vilka känslor de äldre delar och vilka de inte delar med varandra. Slutligen avslutas studien med en allmän diskussion om vilka implikationer studieresultaten kan ha för det framtida sociala arbetet och den sociala omsorgen. / In a time of great trial and hardship for the people of the world due to the covid-19 virus, loneliness and isolation have been keenly felt and talked about. These social problems can affect anyone, but, like the virus, it particularly strikes hard on the already fragile - the elderly. From a network theory perspective, the authors investigate how much, or if at all, the quality of the relationships of the elderly affect feelings of loneliness and isolation in said group. Using qualitative measures, we interviewed five elderly people between the ages of 70 and 89 using a semi-structured interview method. Furthermore, the authors of this study have thematically divided and analyzed using the social network theory as a tool. The results showed that the quality of the elderly persons relationships correlated with their feelings of loneliness and social isolation. The authors continue by discussing the importance of the social network, what feelings are shared among the elderly, what feelings differ and finally a conclusion in a general discussion on the implications of our findings and what this means regarding future social work and care.

Covid-19 är en luftvägssjukdom som identifierades i slutet av 2019 i Kina och spred sig i stora delar av världen och klassades som en pandemi. Vissa som insjuknat i covid-19 har behövt vårdats på sjukhus. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på sjukhus för covid-19. Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Tio artiklar ingick i analysen och resulterade i fem slutkategorier; Att uppleva rädsla och oro för att det är en ny och okänd sjukdom, Att utsättas för psykiska påfrestningar under isoleringen, Att känna sig smittsam, Att få stöd är betydelsefullt och Att acceptera covid-19 och hjälpa sig själv. Patienter som vårdas för covid-19 har behov av stöd för att de upplever oro och rädsla på grund av covid-19s okända natur och för att de upplever ensamhet av att vårdas i isolering. Sjuksköterskan kan lindra oro och rädsla genom att ge personcentrerad information, lindra ensamhet genom att spendera tid med patienterna samt stödja patientens egna resurser för att främja känslan av sammanhang.