Studien undersökte samvarians mellan juriststudenters attityder till isolering under häktningstiden ur ett brottsutredande perspektiv, ur ett integritetskränkande perspektiv och den kritik som riktats mot det svenska rättssystemet. Det undersöktes även om dessa attityder skiljde sig åt mellan män och kvinnor. En enkät besvarades av 244 juriststudenter från fyra lärosäten i Sverige (106 män och 138 kvinnor, M = 23,6 år, SD = 3,0). Resultaten visade ett negativt starkt samband vilket indikerar att perspektiven står i kontrast till varandra. Perspektiven samvarierade även med kritiken, där de som uppvisade en mer accepterande attityd till isolering ur ett brottsutredande perspektiv var mindre benägna att hålla med om kritiken. De som istället uppvisade en mindre accepterande attityd till isolering ur ett integritetskränkande perspektiv var mer benägna att hålla med om kritiken. Samtliga samband var starkare för männen, dock var skillnaden i styrka på samband för män och kvinnor mellan de båda perspektiven inte signifikant. Det identifierades signifikanta könsskillnader då män uppvisade en mer accepterande attityd till isolering ur ett brottsutredande perspektiv samt i lägre utsträckning höll med om kritiken. Kvinnor uppvisade istället en mindre accepterande attityd till isolering ur ett integritetskränkande perspektiv och höll i högre utsträckning med om kritiken. / The study examined the association between law students’ attitudes towards solitary confinement in remand prisons from a criminal investigation perspective, a violation of integrity perspective and the criticism directed against the Swedish Criminal Justice System. Differences in these attitudes between men and women were also examined. A questionnaire was answered by 244 law students from four Swedish universities (106 males and 138 females, M = 23,6 years, SD = 3,0). The results showed a negative strong correlation indicating a contrast between the perspectives. The perspectives also correlated with the criticism, where those displaying a more favourable attitude from a criminal investigation perspective tended to disagree with the criticism. Those displaying a less favourable attitude from a violation of integrity perspective tended to agree with the criticism. All correlations were stronger for males. However, the difference in strength of correlation for males and females between the perspectives, was not significant. The study identified significant gender differences where males had a more favourable attitude from a criminal investigation perspective and, to a lesser extent, agreed with the criticism. Females had a less favourable attitude from a violation of integrity perspective and agreed with the criticism to a greater extent.

Bakgrund: Ökade fall av smittsamma sjukdomar inom sjukhus och samhälle har lett till högre krav på sjukvården samt ökad efterfrågan av isolering till att förhindra fortsatt smitta. Fler patienter kan behövas försättas i isolering samtidigt som bristande erfarenheter och kunskaper hos sjuksköterskor uppmärksammas för genomförande av denna vårdform. Brister ses i rutinerna kring isolering vilka krockar med redan etablerade rutiner och leder till tidsbrist och sämre kvalité på vården. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att vara isolerade vid smittorisk. Metod: kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes genom analys av tio kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Utifrån analys av detta arbetes författare framkom två teman för patienters upplevelser av att vara isolerade; Tillvaron förändras och Hantera den nya tillvaron. Utifrån första tema kunde tre subteman sammanställas; att vara begränsad i rum och rörelse, att ha behov av mänsklig kontakt samt Brist på information från vårdpersonal. Av andra temat kunde ett subtema sammanställas; Att ha positiv inställning som strategi för att hantera isoleringen. Slutsats: Det finns behov av tydligare riktlinjer gällande vilka patienter som behöver isoleras och huruvida hygien ska utformas i varje enskilt fall. Vården behöver utforma bättre rutiner för att tillhandahålla tillräcklig tid för sjuksköterskor att gå igenom information med närstående och patienter i vårdsituationer där isolering sätts in. / Background: Following a bigger rise in infectious diseases which is a danger to the public within hospitals aswell as society, the demands on nursing and healthcare has increased. The  need of availability and deployment of source isolation has increased to prevent and decrease transmission. This leads to more patients being placed in source isolation and thereby affected by the potential effects that this type of care may cause. The aim for this review is to study and describe patients experiences of being isolated due to risk for infection. Method: The study was conducted as a literature review through analysis of 10 qualitative care scientific articles. Results: The analysis gave rise to two major themes; The lived existance changes and Dealing with the changed existence. From the first theme, three sub-themes was formed; Being limited in room and movement, To have need of human contact, insufficient information from Healthcare personal. From the second theme one sub-theme was formed; To have a positive attitude as a strategy to handle the isolation. Conclusion: There is a need for more clear guidelines and signals for which patients is in need of isolation and to what extent. There is a lack of understanding and knowledge about the consequenses isolation can have on patients.

Bakgrund:Redan på 1960-talet rapporterades det om antibiotikaresistens i form av meticillinresistenta staphylococcus aureus, MRSA. Denna grupp av bakterie är anmälningspliktig enligt Smittskyddslagen (SFS 2004:168) sedan år 2000. Att MRSA är ett stort problem på sjukhus över hela världen beror på överdriven antibiotikaanvändning. Som bärare av MRSA finns det restriktioner kring hygien som patienter ska förhålla sig till i sjukvårdsmiljö samt i hemmet.  Syfte:Att studera hur personer med MRSA upplever sin situation i vården och i samhället. Metod:Litteraturöversikt med 10 artiklar. Sökningarna är utförda i PubMed samt förekomst av sekundära sökningar.  Resultat:Det framkom att patienter inte får tillräcklig information om vad bärarskap av MRSA innebär, ofta på grund av att vårdpersonalen har bristande kunskap då nationella riktlinjer saknas. Patienter upplever stigmatisering, utanförskap och en känsla av att vara pestsmittad på grund av bemötandet från vårdpersonal samt uppfattningar från närstående och arbetskollegor.Resultatet presenteras i form av kategorierna stigmatisering, bristande kunskap hos vårdpersonal, bristande kunskap hos patienter, upplevelsen av vårdpersonalens bemötande, att diagnostiseras med MRSA ochupplevelsen av att bära på MRSA i det vardagliga livet. Slutsats:Personer som bär på MRSA känner sig stigmatiserade, nedprioriterade i vårdsammanhang samt att informationen som finns att tillgå är bristfällig och kan skilja sig från län till län. / Background: As early as in the 1960s antibiotic resistance was reported in the form of methicillin resistant staphylococcus aureus, MRSA. According to the diseases act this group of bacteria has been mandatory to report since the year 2000. The worldwide problem of MRSA in hospitals derives from excessive use of antibiotics. Patients that are carriers of MRSA have to relate to restrictions on hygiene both in the healthcare environment and in their own homes. Aim: To study how people with MRSA experience their situation in healthcare and in society. Method:Literature review with 10 articles. The searches are executed in PubMed and the occurrence of secondary searches. Result: The study shows a lack of information given to the MRSA carrying patients. This lack of information is related to the fact that national guidelines are missing which in turn has led to the health personnels lack of knowledge. Patients experience stigma, alienation and a feeling of being infected with plague because of the treatment from health personnel and the perception from relatives and colleagues.The result is presented with the categories stigma, insufficient knowledge of health professionals, insufficient knowledge of patients, the experience of treatment from health professionals, to be diagnosed with MRSA and the experience of being an MRSA-carrier in the everyday life.  Conclusion:MRSA carriers feel stigmatized, that they have a lower priority in care context and also that the information available is inadequate and may differ from county to county

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Med dagens epidemiologiska förändringar ökar behovet av isoleringsvård för att förhindra spridningen av vårdrelaterade infektioner samt skydda patienter vid infektionskänslighet. Tidigare forskning visar att isolering kan upplevas psykiskt påfrestande. Ett flertal studier har fokuserat på ämnet och därför är det viktigt med en litteraturöversikt för att sammanställa denna forskning. För att kunna säkerställa en god omvårdnad krävs det att sjuksköterskor har god kunskap och förståelse om hur patienter upplever isoleringen. Genom denna litteraturöversikt kan medvetenheten hos sjuksköterskorna öka. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att utforska patienters upplevelser av att vara isolerade inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt genomfördes för att analysera och sammanställa tidigare data från empiriska kvalitativa studier. Resultat: Resultatsanalysen resulterade i fyra kategorier: Positiva upplevelser av isolering, Negativa upplevelser av isolering, Vårdmiljöns betydelse och Vårdpersonalens betydelse. Slutsats: Resultatet i denna litteraturöversikt visar att upplevelsen av att vårdas isolerat varierade bland patienterna. Sjuksköterskan bör arbeta utifrån utgångspunkten att varje människa är unik och anpassa omvårdnaden individuellt för varje patient. Detta för att förebygga och minska lindande hos patienten. / ABSTRACT   Background: With today's epidemiological changes, the need for isolation care increases to prevent the spread of health-related infections and protect patients from infection susceptibility. Previous research shows that isolation can be experienced psychologically stressful. A number of studies have focused on the subject and therefore it is important to have a literature review to compile this research. In order to ensure good nursing care, nurses need good knowledge and understanding of how patients experience isolation. Through this literature review, the awareness of nurses can increase. Purpose: The purpose of this literature review was to explore patients' experiences of being isolated in somatic care. Method: A literature review was conducted to analyze and compile previous data from empirical qualitative studies. Results: The results analysis resulted in four categories: Positive experiences of isolation, Negative experiences of isolation, The importance of the health care environment and the importance of the care staff. Conclusion: The results of this literature review show that the experience of being cared for was varied among patients. The nurse should work on the basis that every person is unique and adjusts the care individually for each patient. This is to prevent and reduce unwinding of the patient.

Stroke är en av de främsta orsakerna till funktionsnedsättning hos vuxna i Sverige idag. Funktionsnedsättningen kan vara av olika karaktär och påverkar den drabbade människan i sin helhet och sammanhang. Psykiska besvär till följd av stroke är vanligt då livet plötsligt förändras efter händelsen. I denna studie har de emotionella upplevelserna efter stroke undersökts. Detta gjordes genom en litteraturöversikt där 10 artiklar granskades och analyserades, varav sju av kvalitativ ansats respektive två av kvantitativ ansats och en i kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats. Analysen utmynnade i en beskrivning av de vanligaste emotionella reaktionerna, upplevelsen av förändrad livskvalité samt upplevelsen av den förändrade kroppen och det förändrade “jaget”. Sammanfattningsvis tycks emotionella upplevelser vara starkt kopplat till den förändrade kroppen och dess påföljder såsom begränsningar i det dagliga livet. Faktorer som verkar hjälpa individen i återhämtningsprocessen är god information av hälso- och sjukvården, sociala relationer, rehabilitering samt anpassning och acceptans.

Det pandemiska utbrottet av SARS-Cov-2 har gjort karantän och isoleringsvård högaktuellt. Vissa smittsamma sjukdomar klassas som allmänfarliga och kräver att den drabbade individen isoleras för att förhindra smittspridning. Forskning visar att vårdisolering medför negativa konsekvenser, bland annat den ofrivilliga ensamheten, som i sin tur kan leda till ett lidande. Syftet med studien är att belysa patienters lidande i en vårdisoleringskontext som framkallats av smittsam sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturöversikt. En strukturerad litteratursökning i databaserna Cinahl, Pubmed och Google Scholar utfördes. Efter kvalitetsgranskning återstod tio artiklar som inkluderades i studien. Fyra teman och två subteman identifierades. *Lidandet orsakat av att inte inkluderas, *Lidandet orsakat av brist på social kontakt, *Isoleringsmiljöns påverkan på lidandet, *Upplevelser som lindrar lidandet med subteman -Social kontakt och -Omsorg för andra. Resultatet påvisade att lidande uppstod när individen upplevde att hen inte inkluderades samt vid bristen på socialt stöd. Den fysiska isoleringsmiljön orsakade även den ett lidande för individen. Skyddsutrustningen försvårade kommunikationen och skapade en barriär. Resultatet pekade på att lidandet kunde lindras med hjälp av information och ökad social kontakt, där individen upplevde en acceptans och ett stöd i sin situation. Studien har en stor bredd geografiskt, kulturellt och åldersmässigt. En skillnad som upptäcktes var att sjukdomens natur kunde orsaka skillnader i upplevelsen och även påverka lidandet. Avslutningsvis behöver vårdpersonal ha en insikt om lidandet vid isolering så att den är närvarande vid vård av dessa patienter. Denna medvetenhet är en förutsättning för en hållbar utveckling på både individ- och samhällsnivå.

Covid-19 pandemin har inneburit en stor samhällelig påverkan där restriktioner med syfte att minimera smittspridning även har kommit att begränsat personers sociala umgängesformer. Personer över 70 år utgör en stor andel av den svenska befolkningen och genom att tillskrivas som riskgrupp har de belagts med särskilt strikta restriktioner som riskerar att hota deras tillvaro. Genom intervjuer med nio personer över 70 år avsåg författarna undersöka de äldres upplevelse av sin tillvaro under pandemin. Genom kvalitativ innehållsanalys av transkriberade intervjuer identifierades åtta underkategorier och två huvudkategorier: Pandemins konsekvenser för livet och hantera en ny tillvaro. Informanterna uttryckte en ökad känsla av meningslöshet- och ensamhet, en ökad oro samt en känsla av minskad delaktighet. Det framträder också hur informanterna genom ett gynnsamt förhållningssätt har försökt anpassa sin livsföring avseende bland annat fritidsintressen och vardagsärenden för att hantera den nya tillvaron. Informanterna har trots en bibehållen social interaktion med anhöriga upplevt en ökad ensamhet. Socialt stöd har visat sig vara en skyddsfaktor vid omvälvande livshändelser. Digitala lösningar har varit avgörande för hanteringen av den nya tillvaron avseende såväl social interaktion som utförande av vardagsärenden. I studien framkom att det inte är hållbart att implementera restriktiva rekommendationer i stor skala för att minska smittspridningen utan att samtidigt överväga de totala hälsoeffekterna. Genom god kännedom om hälsorisker relaterade till social isolering kan distriktssköterskan fylla en avgörande roll i det hälsofrämjande arbetet med isolerade äldre.

Bakgrund: Patienter med smittsamma sjukdomar kan ibland behövas vårdas inom isolering, detta för att bryta en smittkedja och det är sjuksköterskan som har omvårdnadsansvaret. Smittsamma sjukdomar kan spridas på olika sätt exempelvis genom kontakt-, dropp- eller luftburen smitta. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med smittsamma sjukdomar inom isolering. Metod: En beskrivande litteraturstudie med 11 vetenskapliga artiklar, inhämtade från databaserna PubMed och Cinahl, varav nio kvalitativa, en kvantitativ och en mixed analys. Huvudresultat: Sjuksköterskorna var rädda för nya virusutbrott, de var rädda att bli smittade eller att bidra till smittspridning. Det fanns oro i om sjuksköterskorna gjorde rätt etiska val när det kom till patientens psykosociala behov. En oro och okunskap över hur bra skyddsutrustningen som användes egentligen var. Detta i sin tur ledde till ångest, utmattning och utbrändhet. Trots detta upplevde sjuksköterskorna sin profession som viktig och nödvändig i samhället. Slutsats: Denna studie har tydligt visat sjuksköterskans negativa upplevelser så som oro, osäkerhet, ovisshet och rädsla att vårda patienter med smittsamma sjukdomar. Sjuksköterskorna upplevde bristande information vid nya virusutbrott samt en rädsla kring skyddsutrustningen. De upplevde även en stigmatisering från samhället och familj. Samtidigt sågs det ett litet samband av positiva upplevelser vilket var att sjuksköterskorna utvecklades, stärktes och såg sitt arbete som värdefullt. Mer forskning skulle kunna ge sjuksköterskan bättre förståelse och hantering av patienter med smittsamma sjukdomar. / Background: Patients with contagious diseases sometimes need isolation care, this to break the chain of infection and it is the nurse who has the responsibility for nursing. Infectious diseases can be spread in different ways, for example through contact, drip or airborne infection. Aim: The aim of the study was to examine nurses' experiences caring for patients with infectious diseases in isolation. Method: A descriptive literature study of 11 articles, from the databases PubMed and Cinahl, 9 qualitative, 1 quantitative and 1 mixed analysis. Main results: Nurses were worried about new virus outbreaks, becoming infected and spreading the disease, as well as whether or not they were making ethical decisions regarding the patients' psychosocial needs. Furthermore, the nurses were concerned about how good the protective equipment used was. This, in turn, contributed to anxiety, fatigue, and burnout. Despite these issues, the nurses considered their profession as important and necessary in society. Conclusion: This study has clearly shown the nurse's negative experiences such as anxiety, uncertainty, mistrust and fear of caring for patients with contagious diseases. The nurses experienced a lack of information in the event of new virus outbreaks and worried about the protective equipment. They also experienced a stigma from society and their families. However, there was a small connection of positive experiences, which was that the nurses were developing, strengthening, and appreciating their work. More research could give the nurses a better understanding and could lead to better management of patients with infectious diseases.

Bakgrund: Cirka 40 000 personer beräknas vara drabbade av bensår i Sverige. Prevalensen av tillståndet förväntas öka i takt med att antalet äldre personer och personer med diabetes stiger. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med bensår. Metod: Denna litteraturöversikt bestod av elva originalartiklar utifrån sökningar i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklarna har kvalitetsgranskats och analyserats. En sammanställning av artiklarnas resultat gjordes och innehållet presenterades som ett eget resultat i litteraturöversikten. Resultat: Att leva med bensår påverkade patientens liv på flera plan. Det kvalitativa resultatet visade på sex kategorier av patienters upplevelser av att leva med bensår; upplevelser av smärta och konsekvenser av smärta, upplevelser av bensåret, psykiska upplevelser, påverkad vardag, upplevelser av vårdpersonal och andra människor och upplevelser av stöd. Det kvantitativa resultatet redovisade att patienter med bensår upplevde sämre livskvalitet, minskade sociala relationer och socialt stöd samt fysiska och psykiska påverkningar. Patienter med bensår hade även sämre copingstrategier än personer utan bensår. Diskussion: Patienten bör stärkas och uppmuntras till att ta kontroll över sin situation. Sjuksköterskan kan använda sig av KASAM för att öka patientens känsla av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Detta kan i sin tur förbättra patientens livskvalitet. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat kan vara vägledning för sjuksköterskan vid rådgivning och stöttning av personer med bensår. Vidare forskning bör fokusera på orsaken till varför patienter med bensår är motvilliga till att ta smärtstillande läkemedel, effektiviteten av smärtstillande läkemedel av personer med bensår samt livskvalitet hos patienter med bensår. / <p>Examinationsdatum: 2019-11-04</p>

Bakgrund: MRSA är ett stort globalt sjukvårdsproblem och en viktig hälsofråga. En förklaring till ökad spridning av MRSA beror på dålig handhygien samt bristande kunskap bland vårdpersonal. En åtgärd för att hindra smittspridning är att separera patienter med MRSA genom isolering i enkelrum. För att möta patientens behov av stöd och information är det angeläget att få kunskap om patientens upplevelse som bärare av MRSA. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med MRSA. Metod: En litteraturöversikt har genomförts med nio kvalitativa vetenskapliga artiklar och en kvantitativ/kvalitativ artikel. Artiklarna hittades i databaserna CINAHL Complete och PubMed, och har analyserats enligt Fribergs metod. Resultat: Resultatet beskriver fem huvudteman: Känslan av skam och stigma, Kontakten med anhöriga, Isolering, Kontakten med vårdpersonal och Otillräcklig kunskap om MRSA. Diskussion: Litteraturöversiktens huvudfynd diskuterades med stöd av Katie Erikssons teori om lidandet. / Background: MRSA is a big global health issue and an important health concern. An explanation to the increased spread of MRSA is due to poor hand hygiene and lack of knowledge amongst health professionals. A measure to prevent spread is to separate patients with MRSA by isolation in single rooms. To meet the patient’s need for support and information, it is important to gain knowledge about the patient’s experience as a carrier of MRSA. Aim: The aim was to describe the patient’s experience of living with MRSA. Method: A literature review has been conducted where nine qualitative scientific articles and one quantitative/qualitative article. The articles were found in the databases CINAHL Complete and PubMed, and were analyzed according to Fribergs method. Results: The result describes five main themes: The feeling of shame and stigma, Contact with relatives, Isolation, Contact with health professionals and Insufficient knowledge of MRSA. Discussion: The literature review’s main findings were discussed with the help of Katie Eriksson’s theory about suffering.