Bakgrund: Integration och invandrare eller social isolering bland invandrare är ett ämne för diskussion. Med den senaste tidens ankomst av ett stort antal invandrare till Sverige är det värt att fokusera på olika aspekter när det gäller assimilering av invandrare på en ny plats. Viktigt i detta ämne är invandrarnas politiska, hälso- och kompetensperspektiv.Problem: Invandrare som är unga eller äldre ungdomar kan stöta på problem med integration i ett nytt land, men också börja isolera sig från samhället på grund av bristen på integration. Syfte: Syftet med detta arbete är att genom intervjuer visa hur invandrare uppfattar integration, hur de känner isolering, men också vad som är vägen till framgångsrik integration.Metod: I denna studie består av kvalitativa intervjuer. Det är sju intervjuer och alla är unga eller unga vuxna från Polen och Rumänien. Resultat: Processen för invandrare integrering främjas av skola, bra bemötande, kunskaper i svenska språket och vänskap med etniska invånare. Men trots detta är fenomenet social isolering bland invandrare ofta oundvikligt.Slutsats: Det är viktigt att veta att unga som kommer till ett nytt land inte alltid klarar integrationen bra. De känner sig ofta ensamma, saknar sitt hemland, familj och vänner. Många saker gör att de isolerar sig, trots det frekventa fenomenet att försöka integreras i det svenska samhället. Det beror på många personliga läggningar. Det är viktigt att invandrare känner sig respekterade och accepterade, men också att de känner att de tillhör samhället

Bakgrund: Isoleringsvård är något alla sjuksköterskor kan stöta på oavsett verksam avdelning. Vårdpersonalen är skyldig enligt lag att tillgodose isolerade patienters behov av vård och stöd men forskning tyder på att det finns brister gällande detta. Tidigare forskning har visat att isolerade patienter upplever sin vård som svårhanterlig. Det finns få studier om sjuksköterskans upplevelser av att vårda isolerade patienter. De som finns har visat på ett problemkomplex även för sjuksköterskan. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda isolerade patienter inom infektionsvården. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och baseras på nio semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor verksamma på infektionsavdelning. Dataanalysen genomfördes med stöd av Burnards (1991) innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser sammanfattas under fyra kategorier: Upplevelser av isoleringsvård på infektionsavdelning, upplevelser av isoleringsrutiner, upplevelser av isolerade patienters vårdtid, upplevelser av det egna arbetssättet. Konklusion: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde vården av isolerade patienter på infektionsavdelning som en naturlig del i arbetet. Strategisk planering och prioritering av arbetet tillsammans med kunskap om isoleringsvård och smittvägar ansågs vara av stor vikt för sjuksköterskan. Ständig fortbildning och kunskapsutveckling för personalen är av yttersta vikt för att öka patientsäkerheten. / Background: Isolation care is something all nurses can come across, regardless the department. Health personnel are obligated to meet isolated patients needs of care and support but earlier studies shows an difficulty regarding this. Previous research has shown that isolated patients is experiencing their care as problematic. The limited amount of studies which treat the nurses experience on isolation care shows difficulties also from their perspective. Aim: To illustrate nurses experience on caring for isolated patients within the infection care Method: The study had a qualitative approach and was based on nine semistructured interviews with nurses working at the infection ward. Collected data was analyzed based on Burnard (1991) content analysis. Result: The nurses experiences could be summarised into four categories: Experiences of isolation care on the infection ward, experiences of isolation routines, experiences of isolated patients hospital stay and experiences regarding the way of working. Conclusion: The result showed that the nurses experienced the caring of isolated patients on the infection ward as a natural part of their work. Strategic planning and prioritizeing of work, together with knowledge on isolation care and routes of transmission was considered to be of great importance for the nurse. A continuous development of knowledge is important to increase patient safety.

Bakgrund: MRSA är ett globalt växande problem. Isoleringsvård är en vedertagenåtgärd för att förhindra smittspridningen av MRSA. Därför är det viktigt att belysaisoleringsvårdens påföljder och dess betydelse för patienten.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa konsekvenser avisoleringsvård hos MRSA- positiva patienter inneliggande på sjukhus.Metod: En litteraturstudie där 11 artiklar av kvantitativ och kvalitativ ansatsgranskades och analyserades med Willman et al (2011) granskningsprotokoll.Goodmans sju steg användes som metodmodell.Resultat: De huvudkategorier som framkom var: Påverkan på vårdkvalitén ochpåverkan på patientens sinnesstämning. Vården påverkades negativt bland annatgenom färre vårdbesök samt mindre möjlighet till rehabilitering.Depression, ångest och ensamhet uppmärksammades i samband medisoleringsvården. Några åtgärder visade sig kunna underlätta isoleringstiden.Konklusion: Isoleringsvården var en hälsorisk för patienten. Färre vårdbesök,mindre övervakning och bristfällig dokumentation kunde leda till flerkomplikationer och att rehabiliteringen påverkades negativt. Patienternassinnesstämning påverkades negativt av isoleringsvården. Individanpassad vård böreftersträvas som förhållningssätt vid vårdandet av alla patienter. / Background: MRSA is a growing problem globally. Source isolation is a wellknownmeasure to prevent the spread of MRSA. It is therefore important tohighlight the consequences of source isolation and patients’ experience of it.Aim: The aim was to highlight the consequences of source isolation inhospitalized MRSA- positive patients.Method: This literature review included 11 articles with both quantitative andqualitative approach. The articles were analyzed and reviewed with Willman et al(2011) review template. Goodmans seven steps were used as method template.Result: The main headings were: The impact on the quality of care and the impacton patients’ emotional state. The negative impact on the nursing was fewer carevisits and less opportunity to rehabilitation. Source isolation was associated withemotional states such as anxiety, depression and loneliness. Some measures suchas windows showed to facilitate the isolation.Conclusion: Source isolation were a health risk for the patients. Fewer care visits,less surveillance and deficient documentation could result in more complicationsand rehabilitation were affected. Patients’ emotional state were negativelyaffected. Individualized care should be the approach in nursing.

Bakgrund Isoleringsvård förekommer på vårdavdelningar runt om i världen i syfte att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar. Isolering innebär att patienten begränsas såväl fysisk tsom psykiskt från interaktion med andra människor. Denna begränsning kan innebära ett lidande för patienten vilket ställer krav på vårdpersonalen vid omvårdnaden av denna patientgrupp. Genom en utökad förståelse för patientens upplevelse av isoleringsvård kan sjuksköterskan utifrån ett personcentrerat förhållningssätt lindra lidande och tillgodose patientens behov. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av isolering på vårdavdelning i samband med smittsam sjukdom. Metod Som metod användes en icke-systematisk litteraturöversikt med en integrerad analys som baserades på 15 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ samt kvantitativ design. Artiklarna söktes i databaserna Public Medline samt Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature och en kvalitetsgranskning utfördes utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultat Resultatet beskrev hur faktorer såsom den fysiska miljön, bemötande, information och behovet av sociala kontakter påverkade patienternas upplevelse i samband med isoleringsvård. Samtliga faktorer hade en betydande roll för helhetsupplevelsen och uppstådda känslor. Slutsats Resultatet visade att patienterna påverkades i varierande grad av isoleringsåtgärder men gemensamt för dem alla var att de hade stor påverkan på deras dagliga liv och för många innebar det ett lidande.

Bakgrund: Tidigare forskning har belyst sjukvårdspersonalens upplevelser under Covid-19 pandemin. Artiklarna visar på den pressade situationen hälso- och sjukvårdspersonal arbetade under med påverkan på omvårdanden och patientsäkerheten. Mot den bakgrunden är det viktigt att även få patienternas upplevelser beskrivna. Syfte: Att beskriva upplevelser under isoleringstiden på sjukhus hos patienter med Covid-19. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes enligt Evans (2002). Resultat: I resultatet beskrivs patienternas olika upplevelser i två teman; uppgivenhet och hoppfullhet, med subteman; att ha skuldkänslor, att bli berövad sin frihet, att ha tankar på döden, att inte få tillfredställande vård och att ha tillit till hälso- och sjukvårdspersonalen, att få stöd från omgivningen, att få mening genom livsåskådning. Slutsats: Den nya kunskapen om patienters upplevelser under isoleringstiden kan tas tillvara då liknande situation uppstår i framtiden samt hos de patienter med Covid-19 som vårdas isolerade för närvarande. Examensarbetets resultat kan användas av sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal för reflektion kring patienters lidande och den vårdande relationens betydelse i liknande pandemier med isolering och rädsla för smitta. / Background: Previous research has shed light on healthcare staff's experiences during the Covid-19 pandemic and the pressured situation healthcare staff worked under with an impact on nursing care and patient safety. Hence, it is important to have the patients' experiences described. Aim: To describe experiences during the isolation period in hospitals for patients with Covid-19. Method: A qualitative literature study with descriptive synthesis according to Evans (2002). Results: In the results, the patients' different experiences are described in two themes; resignation and hopefulness, with sub-themes; to have feelings of guilt, to be deprived of one's freedom, to have thoughts of death, to not receive adequate care and to have trust in the healthcare staff, to receive support from the surrounding, to gain meaning through a conception of life. Conclusion: The new knowledge about patients' experiences during the isolation period can be used in similar future situations and for the Covid-19 patients who are currently being cared for in isolation. The thesis result can be used by nurses and other healthcare personnel for reflection on patients' suffering and the importance of caring relationships in similar pandemics with isolation and fear of infection.

Vårt syfte med undersökningen är att med hjälp av en mindre grupp vägledare från komvux, försäkringskassan och AF, ta reda på hur de upplever sin yrkesroll i vägledningssammanhang. Vi är också intresserade av hur dessa vägledares samverkan är med andra myndigheter. Metoden vi har använt oss av är kvalitativ intervju med hjälp av en intervjuguide. Vi valde vägledare från olika områden för att få variation av informanternas berättelse av samma verklighet. Vårt resultat i vår studie visar att de flesta av informanterna har samarbete med olika professioner, ett fåtal har vid några tillfällen samarbetat med någon myndighet. De flesta av informanterna menar att de kan medverka och påverka i sin profession till att erbjuda olika typer av tjänster mot sina kunder. Alla informanterna anser att vägledning är att kunna hjälpa individer, öka valmöjligheterna och ta fram kvalitéerna.

Syfte: Att undersöka upplevelsen av att vara MRSA positiv. Metod: En litteraturöversikt efter anvisningar av Axelsson (2008). De nio artiklar som ingick kvalitetsgranskades efter en modifierad mall av Carlsson & Eiman (2003).Resultat: Av de granskade artiklarna framkom sex teman som redovisas: Kunskap/ uppfattning, Informationsbehov, Personalens kunskap, Rädsla för att föra smittan vidare, Information vid isoleringsvård och Psykisk påverkan vid isoleringsvård. Slutsats: Upplevelsen av att vara MRSA positiv varierar bland deltagarna i studierna. Det framkommer att kunskapen om MRSA är bristfällig. Flertalet studier pekar på att informationen som givits i samband med diagnos, behandling och isolering var bristfällig. Det är troligt att en bättre informerad patient kan bidra till att smittspridningen av MRSA minskar. / Aim: To investigate the experience of being MSRA positive. Method: A literature review by directions of Axelsson (2008). The nine articles that are included were subjected to a modified model by Carlsson & Eiman (2003). Result: From the review of the articles six themes emerged: Knowledge/opinion, Information need, Staff knowledge, Fear of passing on the infection, Information at source isolation, The mental affects of source isolation. Conclusion: The experience of being MSRA positive varies among the participants in the studies. The studies also reveal a lack of knowledge. Most studies indicate that the information provided in connection with diagnosis, treatment and isolation was inadequate. It is likely that a better informed patient could reduce the spread of MRSA.

<p>Validerat; 20130819 (global_studentproject_submitter)</p>

Forskning visar att det finns ett samband med isolering och psykisk ohälsa. Människan är en komplex och invecklad varelse som behöver samspel för att fungera. Vårt syfte med denna studie har varit att lyfta fram kriminalvårdares perspektiv på målsättningen med isoleringsceller i svenska häkten samt om målsättningen uppnås. Vi har använt oss av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer för att ge informanterna utrymme att ta upp aspekter de anser är viktiga. Under samtliga intervjuer framkom det att de intagnas mående överlag inte var så bra. Informanterna var överens om att intagna som kunde integreras med andra överlag hade ett stabilare psykiskt mående. Samtliga informanter uppgav vidare att de kunde se stor negativ skillnad i måendet på intagna som blivit placerade i isoleringscell. Våra slutsatser är att resursfrågan var betydande vid placering i isoleringscell. Vidare slutsatser är att det fanns utvecklingsmöjligheter inom Kriminalvården när det handlade om att utveckla arbetet med isolering i häkten utifrån befintlig forskning.

ABSTRAKT Bakgrund: Den resistenta bakterien MRSA- Meticillinresistent Staphylococcus Aureus har kommit att bli ett globalt problem. Studier har påvisat att individer med MRSA som vårdas i isolering upplever förvirring över sitt sjukdomstillstånd då informationen om infektionen är bristfällig, som bland annat kan ge uttryck i rädsla samt oro hos patienter.   Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa hur isolering upplevs av personer med MRSA.     Metod: Denna litteraturstudie baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultaten har analyserats och sammanställts till ett resultat.   Resultat: Det analyserade materialet presenteras i tre huvudkategorier och tio underkategorier. Huvudkategorierna omfattar: Att lida i utanförskap, Att leva i fångenskap och Att hantera sin situation.   Konklusion: Övervägande i resultatet var de negativa känslorna hos patienterna. Patienterna upplevde till stor del tristess, ensamhet och en känsla av fångenskap, medan ett fåtal föredrog att vara ensam och uppskattade isoleringen. För patienter kan deras upplevelse förbättras om det från deras perspektiv kommer fram fler studier om hur det är att vara isolerad med MRSA. Det är viktigt för patienternas välbefinnande att belysa kunskapsluckor som finns och att bedriva mer forskning med utgångspunkt hos patienterna. / ABSTRACT Background: The resistant bacterium MRSA Metacillinresistent Staphylococcus aureus has become a globalproblem. Studies have shown that individuals with MRSA who have been treated in isolation experiencing confusion over their illness when the information on the infection is poor, and it can express fear and anxiety in patients.   Aim: The purpose of this study is to explore how the isolation experienced by people with MRSA.   Method: This study was based on ten scientific articles with qualitative approach. The results have been analyzed and compiled to a result.   Results: Data is presented in three main categories and ten subcategories. Main categories include: Suffering in isolation, To live in captivity and To cope with the situation.     Conclusion:  Predominant in the results was the negative emotions of patients. Patients experienced largely boredom, loneliness and a sense of imprisonment, while a few preferred to be alone and appreciated the insulation. Patients can improve their experience of it from their perspective appears more studies on how it is to be insulated with MRSA. It is important for the patients well-being to highlight knowledge gaps and to conduct more research on the basis of the patients.