No description available.

The purpose of this report was to investigate why insulation containing chlorofluorocarbon (CFC) is not always recycled correctly and examine if the supervision carried out by municipalities is enough to discourage erroneous handling. Additionally the purpose was to propose actions leading to that more insulation containing CFC is recycled and that municipalities can improve their supervision. The method used was a qualitative study where one questionnaire survey was sent to Swedish municipalities and one to demolition contractors. The results from the survey shows that 70 % of municipalities rarely carry out inspections on known demolition sites. This is mainly due to lack of resources but also due to not being aware of current demolition objects. Awareness is a primary condition for inspections. Often smaller municipalities are better informed which can be a consequence of better local knowledge. The survey shows that the material inventory, which is to take place before the application for demolition is filed, often is of a poor standard and lacks sampling for CFC. Lack of knowledge is pointed out as the main reason for incorrect handling of the material. Another reason is economy since identifying and taking care of hazardous waste is expensive. The level of knowledge needs to be increased among all affected parts and one way of doing so is to improve the cooperation and communication between different parts of the municipality so that more inspections can be conducted.

No description available.

No description available.

Att leva med kronisk sjukdom påverkar hela individen, vilket kan föra med sig ensamhet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av ensamhet vid kronisk sjukdom. Litteraturstudien utfördes som en kvalitativ litteraturstudie med inifrånperspektiv baserat på 19 vetenskapliga artiklar som analyserats med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: Att gemenskapen saboteras på grund av sjukdom, att känna rädsla över att stå helt ensam kvar, att känna längtan efter stödjande vänner, att inte klara av eller vara tvingad till att avstå från aktiviteter och att inte bli tagen på allvar och medvetet dra sig undan. I resultatet framkom det att det fanns en tydlig rädsla över att bli avvisad och diskriminerad av familj och vänner. Det visade sig också att fysiska begränsningar kunde leda till att deltagare både tvingades avstå från sociala relationer samt aktiviteter som tidigare klarats av. Att både vara sjuk och ensam upplevdes som en dubbel börda och det fanns uttalad längtan efter någon att prata med. Oförståelse och misstroende från närstående och sjukvårdspersonal skapade en ökad känsla av ensamhet som blev svår att hantera. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om hur ensamhet påverkar människan, detta för att kunna förebygga och motverka att ensamhet uppkommer. För människor som lever med kronisk sjukdom och upplever ensamhet kan en omvårdnadsintervention vara att hjälpa till att skapa tillhörighet med andra i liknande situationer.

I och med de ändringar som trädde i kraft 1993/94 då funktionskrav för konstruktioner infördes istället för de enskilda materialens egenskaper lade grunden till att det numer är möjligt att bygga byggnader som kräver en hög grad av brandskydd i trä och andra material baserade på brännbart material. Denna ändring innebar bland annat att nya och innovativa produkter hade chans att etablera sig på den svenska marknaden, såsom isolering tillverkad av returpapper och träfiber. I och med träets naturliga förmåga att till viss grad motstå brand, bland annat genom att bilda ett skyddande kolskikt, i kombination med tillsats av flamskyddsmedel som försvårar antändning ytterligare resulterar i att dessa material numer har möjlighet att konkurrera mot obrännbara material gällande brandsäkerhet i byggnader. De testmetoder som idag avgör en produkts brandklass sker under kontrollerade former med temperaturer som inte motsvarar en fullt utvecklad brand. Detta medför att det utifrån ett materials brandklass, eller s.k. euroklass, inte går att förutse materialets brandmotstånd under en fullt utvecklad brand. Inte heller under ett så kallat Room Corner Test, som ska motsvara brandens tidiga skede, har det visat sig att euroklassen inte alltid motsvarar de krav som ställs för att förhindra vidare förbränning och övertändning. Däremot går det att utifrån euroklass se mönster i dess klassificering och förmåga att sprida glödbrand.

Research shows that mental ill-health increases in society and the purpose of the study was to investigate what perceived loneliness means and how it affects the health of the individual. This was done by using the theories SOC (Sense of coherence), attachment theory and Cognitive theory in a literary study of 7 articles. The result shows that perceived loneliness increases the risk of ill health, both physical and mental, and that children and women are more vulnerable. Perceived loneliness in early age increases the risk of depression and suicidal thoughts and perceived loneliness in the elderly contributes to a reduced cognitive function and an increased risk of dementia.    Conclusion: perceived loneliness is part of the growing mental ill-health in society and the study highlights the importance of addressing the perceived sense of loneliness as early as possible, to avoid further negative health aspects for the individual.

Venösa bensår är ett stort problem för hälso- och sjukvården och bidrar till ett stort lidande för personer som lever med detta. Venösa bensår betecknas som en folksjukdom på grund av det stora antalet personer som är drabbade. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med venösa bensår. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Nio vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes till ett slutgiltigt resultat med fyra kategorier som svarade an mot syftet: att känna sig skamsen, ensam och isolerad på grund av såren, att ständigt bli påmind och begränsad av smärtan, att påverkas av andras attityder samt att påverkas av behandlingen. Resultatet visade att skammen bidrog till att personer isolerade sig från omgivningen, smärtan begränsade personer i sitt dagliga liv, omgivningens attityder påverkade personer negativt och behandlingen upplevdes vara besvärande. Interventioner framtagna för personer med venösa bensårs upplevelse kan öka deras välbefinnande, men det är av stor vikt att vidare omvårdnadsforskning görs inom området på grund av den rådande okunskapen som har framkommit bland befintlig personal.

Bakgrund: Åldrandet medför funktionella och sociala förluster som kan leda till ensamhetoch social isolering.Syfte: Att belysa äldre personers upplevelse av ensamhet och social isolering.Metod: En litteraturöversikt med totalt 20 vetenskapliga artiklar med studier av kvalitativ,kvantitativ och mixad metod. Studiernas resultat analyserades utifrån en induktivinnehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i kategorierna; Att vara äldre och skör, Emotionell påverkan,Betydelsen av relationer samt Att skapa meningsfullhet samt det övergripande temat;Begränsningar och resurser för att hantera livets stressorer. Temat belyser det som övergripandeoch genomgående påverkar äldre personers upplevelse av ensamhet och social isolering.Diskussion: Sjuksköterska bör arbeta utifrån ett salutogent och personcentrerat synsätt föratt kunna stödja och hjälpa de äldre personerna med sin ensamhet och social isolering.Omvårdnaden bör utgå från personens resurser och förmågor samt att stöd och omsorganpassas efter varje individs särskilda behov.Slutsats: Äldre personers upplevelser av ensamhet och social isolering påverkas avbegränsningar och förmågor till att skapa en meningsfull tillvaro. Vårdpersonal har enbetydande roll till att främja äldre personers hälsa genom att identifiera, förhindra ochförebygga ytterligare social isolering och känslor av ensamhet. / <p>Godkännande datum: 2019-03-25</p>

Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en vanligt förekommande funktionell tarmsjukdom och det finns studier som visar på att 25 procent av befolkningen lider av den. IBS är en kronisk sjukdom som inte går att diagnostisera med hjälp av undersökningar utan bygger på patientens anamnes och att utesluta andra sjukdomar. Forskning visar att det inom sjukvården saknas förståelse och empati för patienter med IBS och hur sjukdomen påverkar deras livsvärld. Därför känns det väsentligt att ta reda på mer om hur patienter med IBS erfar sin vardag och vilka problem som kan uppstå på grund av sjukdomen. Syftet är att beskriva patienters erfarenheter av att leva med en funktionell tarmsjukdom som IBS. Metoden som användes var en litteraturöversikt där en genomgång av befintligt vårdvetenskaplig litteratur genomfördes. De nio artiklarna som inkluderades i resultatet bygger på kvalitativa studier med patientberättelser. Resultatet sammanställdes i sex olika teman som visar på svårigheter för patienterna där omgivningen inte tror på deras berättelse, skammen som uppkommer på grund av generande symtom, social isolering och stigmatisering i samhället. Det visade sig att deltagarna med diagnosen IBS i studierna hade utvecklat olika sätt att hantera sina symtom. Stress var den faktor som påverkade sjukdomen mest negativt och var även den faktor som var svårast att kontrollera. Det framkommer att det finns ett kunskapsbehov både hos patienterna och hos vårdpersonalen om sjukdomen IBS. Patienterna med IBS är också i ett stort behov av stöd och hjälp som inte alltid tillgodoses av sjukvården. En viktig roll ligger då på sjuksköterskan att bemöta dessa patienter med respekt och empati och motverka stigmatiseringen av dessa patienter. / Program: Sjuksköterskeutbildning