Den statliga tvångsvården för placerade barn och unga på särskilda ungdomshem, har återkommande varit under internationell kritik från FN:s Barnrättskommitté och Tortyrkommitté för upprätthållandet av tvångsåtgärder som isolering. Statliga aktörer och civilsamhällesorganisationer har adresserat stora brister inom vården som i förlängningen riskerar att barn och unga far illa snarare än att få hjälp och behandling. Det senaste decenniet har ett rättighetsarbete påbörjats inom institutionerna. Trots beaktandet av mänskliga rättigheter och ett lyft av barns rättigheter inom verksamheten påvisas återkommande brister som vanvård, rättsosäkerhet och rättsliga övertramp från statligt anställd personal på de särskilda ungdomshemmen. Barn och unga står i beroendeställning till de statligt anställda som arbetar på institutionen. Att vara statligt anställd innebär dessutom ett ytterst ansvar att säkerställa mänskliga rättigheter, även inom den vård som bedrivs med tvång och kontroll. Syftet med den här studien var att utifrån insamlat material från statliga aktörer, statens institutionsstyrelse, och civilsamhällesorganisationer undersöka hur att mänskliga rättigheter förverkligas, samt hur användandet av särskilda befogenheter legitimeras trots deras rättsosäkerhet. Studien har genomförts med tematisk analys som metod. Resultatet påvisar att det förefaller finnas hinder för att mänskliga rättigheter ska förverkligas, genom upprätthållandet av brister som rättsosäkerhet, ojämlikhet och svårigheter med samverkan. Vidare tydliggörs att barns och ungas upplevelser av särskilda befogenheter ofta beskrivs i termer av våldsamma och bestraffande, medan statens vuxna ögon legitimerar dem som nödvändiga. Genom ett barndomssociologiskt och feministiskt angreppssätt diskuteras hur vuxnas institutionaliserade makt förefaller begränsa och förhindra realiserandet av ett barnperspektiv inom verksamheten. Vidare påvisas utifrån civilsamhällsorganisationers kritik hur etablerade arbetsmetoder som är förenade med döds- och skaderisker, används vid utövandet av tvångsingripanden och legitimeras som nödvändiga samt bedöms vara förenade med ”barnets bästa” och med ”respekt för människovärde och integritet”. Balansgången med att upprätthålla mänskliga rättigheter för barn och unga inom tvångsvården förefaller vara förenade med stora utmaningar.

Syftet med studien är att undersöka huruvida professionella med koppling till LSS-verksamheter inom Eskilstuna kommun upplever vuxna med högfungerande autism som socialt isolerade, vilka bakomliggande faktorer de professionella anser orsaka social isolering samt hur de arbetar för att bemöta detta. Omfattningen av forskning som finns om social isolering hos vuxna med högfungerande autism är liten. Den forskning som finns tyder på att personer inom autismspektrumet ofta upplever begränsningar i sina sociala förmågor, vilket bidrar till svårigheter i sociala interaktioner samt bibehållandet av relationer. Dessa svårigheter kan leda till ett undandragande beteende som kan resultera i social isolering. För att besvara syfte och frågeställningar har semistrukturerade intervjuer med professionella från olika LSS-verksamheter utförts. Analys av det insamlade materialet har skett utifrån Honneths teori om erkännande samt Saleebeys styrkefoukserade förhållningsätt till socialt arbete. Resultatet visar i huvudsak på att de professionella upplever att social isolering är ett förekommande fenomen inom målgruppen där de bakomliggande faktorerna anses vara erfarenhet av misslyckanden i sociala interaktioner, social ångest samt stigmatisering av personer med funktionsnedsättningar. Resultatet tyder på att de professionella arbetar med att individanpassa insatserna efter den enskildes behov för att kunna kompensera för dennes svårigheter. / The purpose of this study is to investigate whether professionals from Eskilstuna municipality who work with people with disabilities perceive adults with high-functioning autism as socially isolated, what underlying factors the professionals consider causing social isolation and how they work towards meeting the individuals need for support. The research available on social isolation in adults with high-functioning autism is limited. The available research indicates that people with autism often experience limitations in their social abilities, which contributes to difficulties in social interactions and relationships. These difficulties can contribute to evasive behavior that can result in social isolation. In order to answer the purpose, semi-structured interviews with professionals from various occupations within social work were conducted. Analysis of the collected material has been based on Honneth's theory of recognition and Saleebey's strengths perspective. The results mainly show that the professionals experience social isolation as a common phenomenon within the target group where the underlying factors are considered to beexperience of failures in social interactions, social anxiety and stigmatization of people with disabilities. The results indicate that professionals work to adapt the environment to support the individual's needs in order to be able to compensate for their difficulties.

The phenomenon of Swedish retirement choosing to emigrate abroad is increasing. Spain is a popular destination, partly for the climate, but also for the Cheaper living standards. Moving abroad in old age does not just have to mean happiness. Social problems can arise, among other things, the feeling of loneliness is something that affects most of us at some point during the stage of life. What will happen to the Swedish retirements who emigrate to Spain? How do they relate to the feeling of loneliness when they are in another country and is there anything that can alleviate or help.  The Church of Sweden is located on the Costa del Sol and performs diaconal, social work. They are available to Swedish citizens who are in need of support and help for various reasons. This essay will focus on how Swedish Spanish retirement experience their social life in Fuengirola, Spain and how they relate to their feelings of loneliness. / Fenomenet med att svenska pensionärer väljer att emigrera utomlands ökar. Spanien är ett populärt resmål, delvis för klimatet, men även för de låga skattesatserna. Att flytta utomlands på äldre dagar behöver inte bara innebära lycka. Sociala problem kan uppstå, bland annat är känslan av ensamhet något som drabbar de flesta av oss någon gång under livets skede. Hur blir det för de svenska pensionärerna som emigrerar till Spanien? Hur förhåller de sig till känslan av ensamhet när de befinner sig i ett annat land och finns det något som kan lindra eller hjälpa. Svenska kyrkan befinner sig på plats i bland annat Costa del Sol och utför diakonalt, socialt arbete. De finns tillgängliga för svenska medborgare som är i behov av stöd och hjälp av olika skäl. Denna uppsats kommer att fokusera på hur de svenska spanienpensionärerna upplever sin sociala tillvaro i Fuengirola, Spanien och hur de relaterar till sina känslor av ensamhet.

Mäns våld mot kvinnor är idag ett omfattande samhällsproblem som nu börjar uppmärksammas mer inom media så väl som politik. Kvinnors utsatthet för våld är inte längre en privat sak utan ansvaret vilar på samhällets axlar. Svenska kvinnojourer är idag den enda möjligheten för skydd och organisationerna har lång erfarenhet med både stöd- och förebyggande arbete inom området våld i nära relation. Den rådande covid-19 pandemin har nu tagit sin plats på världskartan och har försvårat mycket av det viktiga arbete jourerna gör för utsatta kvinnor. Denna studie syftar på att undersöka upplevelser och erfarenheter personalen på svenska kvinnojourer har, av covid-19 pandemins påverkan på de våldsamma relationerna, samt deras möjlighet att erbjuda det livsviktiga stödet. Att försöka att skapa en bild av pandemins konsekvenser för kvinnorna som utsatts för detta våldsamma samhällsproblem var därtill också en huvudpoäng med studien. Den ökade isoleringen och den ökade frustrationen över situationen syns i studiens resultat att vara de största riskfaktorerna för intensifiering och ökningen av mäns kontrollerande och våldsamma beteende mot kvinnor. Därutöver har den sociala distanseringen försvårat kvinnojourernas arbete och därmed kontakten till de utsatta kvinnorna. Det förebyggande arbetet har mer eller mindre ställts in. Efterverkningarna av denna nya verklighet är fortfarande okänd men förväntas inte vara utan betydelse. / Men's violence against women is today a widespread societal problem, which is now beginning to receive more attention in the media as well as in politics. Women's exposure to violence is no longer a private matter, the responsibility now rests on the shoulders of the society. Swedish women shelters are today the only opportunity for protection, and the organizations have extensive experience and knowledge of both support and preventional work in the area of ​​intimate partner violence. The current covid-19 pandemic has now taken its place on the world map, and has made much of the important work the women shelters do for victimized women more difficult. This study aims to examine the experiences and perceptions of Swedish women shelters, on the impact of the covid-19 pandemic on violent relationships and their ability to offer vital support. The purpose of creating an image of the pandemic's consequences for the women who were exposed to this violent societal problem was also a main point of the study. The increased isolation, and the intensified frustration over the situation is shown in the study results as being the biggest risk factors for intensifying and increasing men's controlling and violent behavior towards women. In addition the social distancing has made the work of the women shelters and thus the contact with the victimized women more difficult. The preventive work has more or less been seized. The aftermath of this new reality is still unknown, but is not expected to be without significance.

Studien byggde på en fallstudie med semistrukturerade intervjuer av tio medlemmar vid ett fontänhus, som är en social verksamhet för personer med psykisk ohälsa. Studiens syfte var att studera om känslan av sammanhang kan upprätthållas när en social verksamhet ställer om från fysisk till digital interaktion, samt se om gemenskap och delaktighet består i medlemskapet.Den insamlade empirin bearbetades i en tematisk analys med förutbestämda kategorier.Resultatet visade att den digitaliserade omställningen både möjliggör och begränsar medlemmarnas aktivitetsnivå. Trots att den fysiska verksamheten är stängd upplever en del av medlemmarna att de är mer aktiva än innan omställningen. Delaktigheten visade sig vara beroende av aktivitetsnivån. Vidare visade resultatet att digitaliseringen skapar ojämna villkor att delta.Slutsatsen är att den digitala interaktionen kan upprätthålla en känsla av sammanhang och gemenskap, men att den inte kan ersätta den fysiska verksamhetens betydelse.Att arbeta för att öka hanterbarheten av den digitala interaktionen för verksamhetens medlemmar, kan vara en lärdom att ta med till framtida utmaningar. / The study was based on a case study with semi-structured interviews of ten members at a fountain house, which is a social activity for people with mental illness. The purpose of the study was to study whether the sense of context can be maintained when a social activity changes from physical to digital interaction, and to see if community and participation consist in membership.The collected empirical data were processed in a thematic analysis with predetermined categories.The results showed that the digitized conversion both enables and limits the members' activity level. Even though the physical activity is closed, some of the members feel that they are more active than before the changeover. Participation was found to be dependent on the level of activity. Furthermore, the results showed that digitalization creates uneven conditions for participation.The conclusion is that digital interaction can maintain a sense of context and community, but that it cannot replace the importance of physical activity.Working to increase the manageability of digital interaction for business members can be a lesson to be learned for future challenges.

Historically, energy use in the operational phase has accounted for most of a building’s climate impact. This has been changed in recent decades because there has been a focus on developing energy-efficient buildings. A larger part of a building’s climate impact is caused by material manufacturing and production. To reduce a building’s climate impact alternative insulation materials can be used, for example hemp fibre insulation which is an organic and non-toxic material. The aim of this study is to find out if hemp fibre insulation can be implemented as a standard insulation material. By examining what factors are vital when choosing an insulation material this work intends to find out if the insulation properties of hemp insulation can fulfill the requirements by the constructor. To fulfill the aim, a combination of interviews, surveys and theoretical studies was used. The most crucial aspects when choosing insulation material are fire resistance, thermal conductivity and health aspects for the construction workers. The benefits with hemp insulation are primarily the negative emissions of carbon dioxide seen from a life cycle perspective, the possibility to cultivate the product within Sweden, its reusability and recyclability and that the insulation material are free from hazardous substances. The disadvantages are higher thermal conductivity, higher market price, lower fire resistance and limited accessibility on the Swedish market. Due to the disadvantages, it is difficult to implement hemp insulation as a standard insulation material today. The conclusions are that the environmental impact is not decisive for an entrepreneur today when choosing insulation material. However, it will most likely become a more essential factor in the future. Improving the building sector’s knowledge regarding hemp insulation, will presumably increase the usage of it. Although, for hemp insulation to become a competitor in the future, it is substantial to increase its fire resistance and the accessibility on the Swedish market. The development of the material and the market may be a contributing factor to achieve the global and national environmental goals.

Pandemin covid 19 har påverkat människors liv på många sätt. På grund av restriktionerna pandemin medfört har många tvingats till en beteendeförändring av olika slag. Den beteendeförändring som denna undersökning har till syfte att undersöka är upplevelser av förändrade alkoholvanor samt dess orsaker under pandemin. Studien bygger på en kvalitativ ansats med 10 semistrukturerade intervjuer, som analyserats med en innehållsanalys. Studiens resultat visade att samtliga intervjupersoner upplevde en förändring av någon form i beteendet gällande deras alkoholvanor i samband med pandemin. Studiens slutsatser är att pandemins restriktioner var den främsta anledningen till att intervjupersonerna upplevde en beteendeförändring av sina alkoholvanor. Inköpsvanorna har förändrats då de inte längre inhandlat alkohol från Tyskland. Studien visade på en oförändrad eller minskad alkoholkonsumtion under pandemin, beträffande såväl tillfällen som alkohol förtärs som den faktiska volymen alkohol de totalt förtär. Upplevelser om tider på dygnet då alkohol intogs var oförändrat med en avvikelse. / Pandemic covid 19 has affected people's lives in many ways. Due to the restrictions caused by the pandemic, many have been forced to make a behavioral change of various kinds. The behavioral change that this study aims to investigate is experiences of changed alcohol habits and its causes during the pandemic. The study is based on a qualitative approach with 10 semi-structured interviews, which were analyzed with a content analysis. The results of the study showed that all interviewees experienced a change in some form of behavior regarding their alcohol habits in connection with the pandemic. The study's conclusions are that the pandemic's restrictions were the main reason why the interviewees experienced a behavioral change in their alcohol habits. Shopping habits have changed as they no longer buy alcohol from Germany. The study showed an unchanged or reduced alcohol consumption during the pandemic, regarding both occasions when alcohol is consumed and the actual volume of alcohol they consume in total. Experiences about times of the day when alcohol was consumed were unchanged with a deviation.

This essay analyzes the depictions of urban nature in Ottessa Moshfegh’s novel My Year of Rest and Relaxation (2018). The theoretical framework consists primarily of Astrid Bracke’s thoughts on “urban ecology”, Christophe Den Tant’s descriptions of “the urban sublime” and William Cronon’s thoughts on the concept of “Wilderness”, all of which work in the ecocritical field. My Year of Rest and Relaxation explores the concepts of naturalness and artificiality through language and various themes. It takes place in an urban environment where the main character chooses to isolate herself in her city apartment, hence the existence of nature in the traditional sense is absent, yet the text works consistently with elements of urban nature in varying situations. The way in which this urban nature is presented relates to other themes such as the exploration of borders and dichotomies such as nature and culture, organic and artificial as well as animate and inanimate.

This study examines how older people in Sweden experience life during the restrictions following the Covid-19 pandemic. Six elderly people were interviewed and the transcriptions were analyzed using a qualitative research method. The study showed that the restrictions have not yet led to any deterioration in well-being, but the majority of the group felt that the restrictions had affected their life situation in a negative way. The group had to limit social contacts and minimize visits from loved ones during the pandemic. Active life was also set aside due to the restrictions, which was perceived negatively by the respondents. The results are in line with previous research which shows that elderly people experience dissatisfaction with social isolation that resulted from the Covid-19 restrictions, but it turned out that the respondents seemed to have a strong safety net and strong resilience as they adapted well to the social restrictions.

Bakgrund: Socialt stöd och avlastning från familj och vänner samt nätverk med andra nyblivna föräldrar att dela upplevelser med, är betydelsefullt för nyblivna mammors psykiska hälsa. Coronapandemin (SARS-CoV-2) har medfört strikta restriktioner, främst gällande social distans till andra människor. Det har inneburit begränsningar för nyblivna mammors möjlighet till socialt stöd och nätverkande vilket kan påverka deras psykiska hälsa. Sjuksköterskor inom barnhälsovården möter dessa mammor, men det är oklart hur de upplever att pandemin påverkar mammornas psykiska hälsa. Motiv: BHV-sjuksköterskor spelar en viktig roll i identifiering och behandling av psykisk ohälsa hos nyblivna mammor. Det saknas idag tillräckligt med kunskap om hur pandemin påverkar den psykiska hälsan, likaså saknas kunskap om hur BHV-sjuksköterskorna påverkas i sitt arbete relaterat till pandemin och de nyblivna mammornas psykiska hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskors upplevelser av den psykiska hälsan hos nyblivna mammor relaterat till coronapandemin. Metod: Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med BHV-sjuksköterskor och insamlad data bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i två huvudkategorier; Upplevelser av oro och Upplevelser av förändring, som i sin tur kunde sammanföras i ett övergripande tema; Upplevelse av ovisshet. Konklusion: För BHV-sjuksköterskor har coronapandemin medfört en upplevelse av oro för nyblivna mammors psykiska hälsa till följd av isolering, ensamhet och rädsla. Vidare upplevdes också en oro för barnens utveckling och en osäkerhet kring det egna arbetet. Framtida forskning inom ämnet skulle kunna fokusera på åtgärder för att minska den sociala isoleringen. Förslagsvis gällande betydelsen av virtuella möten och träffar utomhus samt betydelsen av BHV-sjuksköterskans förändrade arbetsrutiner.