The study examines how the effects of loneliness and isolation among seniors can be reduced with the help of user-centered design. Users, seniors but also care staff and project managers have participated in the study through interviews, both individually and in groups. With the insights that the interviews contributed, suggestions for concepts were sorted, compared and evaluated according to how well they could fulfill the purpose of the study.  The concept with the most potential was developed several times into different designs in order to review the overall possibilities. By that the final concept appeared. The final result became an exhibition concept in a pop-up format with the main purpose of making it possible for seniors to find new contacts in their home environment. / I studien undersöks det hur effekterna av ensamhet och isolering bland senior kan minska med hjälp av användarcentrerad design. Användare, det vill säga seniorer men även vårdpersonal och projektledare har deltagit i studien genom intervjuer, både enskilda och i grupp. Med de varierande insikterna som intervjuerna bidrog med tillkom förslag på koncept som sorterades, jämfördes och värderades utefter hur väl de kunde uppfylla syftet med studien. Därefter utvecklades det koncept med mest utvecklingspotential genom att flera typer av utformningar och varianter togs fram för kunna se över konceptets möjligheter. I samband med det uppkom det slutgiltiga konceptet. Det slutgiltiga konceptet blev ett utställningskoncept i pop-up format med huvudsyfte att möjliggöra för seniorer att hitta nya bekantskaper i sin omgivning.

his study is exploring whether collective housing could mean a solution to the housing crisis and if this form of housing at the same time could achieve social sustainability. It is of interest to achieve social sustainability in order to decrease social isolation and mental illness that spreads mainly among young people in Sweden (Eckerdal, C. et al., 2018). This is examined by looking at the social benefits that can be found by charing home with others that is not your direct family and see if this form of housing could be seen as an attractive housing alternative of people in different socio-economic groups. The results are based on interviews and scientific articles that together concludes that this way of housing may not be an over all solution for the housing crisis in Sweden but may contribute to some positive change in both the housing market and in the inhabitants mental health, which the results of this text indicates. The way people live has a big impact on their possibilities to create a sustainable social life and it is important for humans to feel safe (Alfredsson, B., 1979). Humans way of socialise is directly related to their social connection which is why an unsafe living situation could have negative consequences on humans social life and mental health (Satici, S. A et al., 2015). This way of living could become more and more popular with inhabitant in need of a home (Törnqvist, M.,2019) and an increased wish from people to become a part of a community as a result of the urbanisation and an individualism (Vestbro D., 2010).

Purpose: The study aims to provide an overall picture of how the staff in housing with special services experience the loneliness of its clients in connection with the Covid-19 pandemic. Method: The empirical study is based on semi-structured interviews in connection with eight assistant nurses who work both at LSS accommodation and outside as accommodation support in their own homes. The study has been examined with thematic analysis within three themes as: the staff´s experiences of the client’s loneliness, the impact of the temporary restrictions on the client’s everyday life and the staff’s opportunities and challenges to counteract/meet loneliness during the pandemic. The study´s empirical data has been interpreted with the support of attachment theory and KASAM.  Results: The results shows that loneliness increased for the clients at the LSS accommodation. Especially in the beginning of the pandemic they found the mandated restrictions to be difficult. The staff found the situation to be challenging, even though no one was proven to be infected by the virus. Only a few had milder symptoms that have led to isolation. The staff experienced that they had a good resource situation and was able to cope with the challenges during the Corona pandemic. There was clear structures and open communications among the staff group. / Syfte: Studien syftar till att ge en samlad bild av hur personalen inom bostäder med särskild service för vuxna upplever ensamheten hos dess klienter i samband med Covid-19 pandemin. Metod: Studiens empiri är baserad på semistrukturerade intervjuer med åtta undersköterskor som arbetar både på LSS-boende samt ute som boendestödjare i det egna hemmet. Studien har granskats med tematisk analys inom tre teman som: personalens upplevelser av klienternas ensamhet, de tillfälliga restriktionernas påverkan på klienternas vardag och personalens möjligheter och utmaningar att motverka/bemöta ensamhet under pandemin. Studiens empiri har tolkats med stöd av anknytningsteorin och KASAM.  Resultat: Resultatet visar att ensamheten har ökat för klienterna på LSS-boendet. Speciellt i början av pandemin upplevde de att det var tufft på grund av bland annat de införda restriktionerna. Personalen tyckte situationen var en utmaning, även om ingen av klienterna hade någon bekräftad smitta utan endast hade symptom av mildare karaktär som ledde till isolering. I slutändan tyckte personalen att de hade haft tillräckliga resurser och har kunnat ta sig an utmaningarna som har tillkommit i samband med pandemin. De upplevde att det fanns tydliga strukturer och öppen kommunikation inom personalgruppen.

Switches and crossings are vital components of the railway network. Obstacles to the smooth functioning of these components could result in delays and network traffic. Given the geographical location of Sweden, snow is one of the major obstacles for the switches. The presence and hardening of snow act as an obstacle to the movement of the switch rail, thus hindering its function. Electrically heated switches melt and clear the snow for movement of the switch rail. They typically operate at a power level of 10 kW–30 kW. With 6800 switches operational in Sweden, the potential for energy savings is huge. This master thesis intends to investigate the possibility of reducing energy consumption through insulating a side of the rail. To achieve that, a comprehensive transient conjugate heat transfer analysis is carried out using CFD simulations. The initial refinement of the measured data highlighted the uncertainties in them, and which shaped the course of the thesis. The analysis of these uncertainties gave critical insights and led to useful recommendations for future work. The fluid-solid interactions between the rail and flow of air and their impact on transient heat loss have been analyzed to gain critical insights regarding the choice of side of implementation of insulation. The validation of the model at lower electrical power levels threw light on the dire requirement of numerical modeling of snow melting, which happens at the higher power levels of the heating element. One of the critical observations made after the implementation of the insulation is the reduction in the temperature of the heating element, which leads us to conclude that the insulation not only saves energy but also prolongs the life of the heating element by reducing thermal fatigue. / Växlar och korsningar är viktiga komponenter i järnvägsnätet. Om dessa komponenter inte fungerar smidigt kan det resultera i förseningar och avbruten nätverkstrafik. Med tanke på Sveriges geografiska läge är snö ett av de största hindren för växlarna. Snö och hårt packad snö kan hindra spårväxelns rörelse och funktion. Elektriskt uppvärmda spårväxlar smälter bort snön så att spårväxeln kan fungera. Spårväxlarna har vanligtvis en effektnivå på 10 kW - 30 kW. Med 6 800 växlar i drift i Sverige är potentialen för energibesparingar är enorm. Denna masteruppsats syftar till att undersöka möjligheten att minska energiförbrukningen genom att isolera en sida av rälsen. För att uppnå detta utförs en omfattande transient konjugerad värmeöverföringsanalys med hjälp av CFD-simuleringar. Den inledande dataförädlingen av mätdata belyste osäkerheterna i datan vilket formade det fortsatta arbetet med avhandlingen. Analysen av dessa osäkerheter gav kritiska insikter och användbara rekommendationer för framtida arbete. Fluid - solid-interaktionerna mellan skenan och luftflödet och deras inverkan på den transienta värmeförlusten har analyserats för att få kritiska insikter om valet av sida för isolering. Valideringen av modellen vid lägre effektnivåer kastade ljus över det akuta behovet av numerisk modellering av snösmältningen som sker vid värmeelementets högre effektnivåer. En av de kritiska observationerna som gjordes efter implementeringen av isoleringen är minskningen av värmeelementets temperatur, vilket drar slutsatsen att isoleringen inte bara sparar energiförbrukningen utan också förlänger elementets livslängd genom att minska den termiska utmattningen.

Introduktion: Ensamhet liksom social isolering bland äldre är ett folkhälsoproblem som återfinns i stora delar av världen. Antalet äldre personer förväntas öka exponentiellt inom de närmsta årtiondena. Därmed förväntas även prevalensen av ensamhetsdrabbade äldre att öka. Den sociala kontakten minskar med stigande ålder till följd av bland annat ökad sjukdomsbörda. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur internetanvändning i form av social gemenskap kan reducera ensamhet och social isolering bland äldre människor. Metod: Studien baserades på en strukturerad litteraturstudie. Totalt har 11 vetenskapliga artiklar inkluderats i litteraturundersökningen. Artiklarna analyserades utifrån en tematisk analys och utgick från en deduktiv ansats. Resultat: Den tematiska analysen resulterade i fyra huvudteman; förbättrad hälsostatus, distansvänlig kommunikation, digitala tillgångar och resurser, samt delaktighet – en del av förebyggandet. Ytterligare sju sub-teman identifierades; mindre ensamhet och social isolering, upprätthålla sociala relationer, digital kommunikation som komplement, lättanvända enheter och funktioner, brist på kunskap och erfarenhet, utbildning och stöd samt möjlighet till att påverka egen hälsa och välbefinnande. Slutsats: I stort sett finns det en del evidens som pekar åt att internetanvändning kan påverka äldres hälsostatus positivt och därmed minska ensamhet och social isolering. Dock förekommer barriärer, motgångar samt faktorer som bör tas i beaktande för att göra det möjligt för målgruppen att ta del av digitala möjligheter som finns tillgängliga och även underlätta användningen av dem. / Introduction: Loneliness and social isolation among elderly are public health problems found in large parts of the world. Elderly people are expected to increase exponentially within the next few decades. Thus, the prevalence of lonely elderly people is also expected to increase. Social contact decreases with increasing age as a result of, among other factors, an increased burden of illness. Aim: The purpose of this study was to investigate how internet use in the form of social connection can reduce loneliness and social isolation among older people. Method: The study was based on a structured literature review. A total of 11 scientific articles have been included in the literature review. The articles were investigated through a thematic analysis with a deductive approach. Results: The thematic analysis has resulted in four main themes; improved health status, distance-friendly communication, digital assets and resources, as well as participation – part of prevention. Additionally, seven sub-themes were identified; less loneliness and social isolation, maintaining social relationships, digital communication as a complement, easy-to-use devices and functions, lack of knowledge and experience, education and support, and the opportunity to influence own health and well-being. Conclusion: Altogether, there is some evidence that indicates that internet use can positively affect the health status of older people and thus reduce loneliness and social isolation. However, there are barriers, obstacles, and factors that should be taken into consideration to enable the target group to take advantage of digital opportunities that are available and also facilitate their use.

Denna studie är ett examensarbete utfört under sista året av tre på Sportteknologiprogrammet vid Mittuniversitetet i Östersund. Syftet med studien är att ge det svenska klädföretaget Didriksons svar på frågan om vilken av de vadderingar använda i deras produktion besitter bäst isoleringsförmåga och vilka faktorer som kan påverka den. Målet var att kunna presentera ett fullgott resultat från alla studier för Didriksons som de senare förhoppningsvis kan ha hjälp utav i sin fortsatta produktutveckling. För att besvara frågan har tester av 9 likvärdiga jackor tillverkade med olika isoleringsmaterial och konstruktionsprinciper utförts i laboratorium, bland annat i kylkammaren på Nationellt Vintersportcentrum tillsammans med vindtunneln och textillaboratoriet på Sports Tech Research Centre vid Mittuniversitetet i Östersund. Testerna har inte följt någon standard utan är utvecklade tillsammans med studenten, Didriksons och personer med expertis inom området vid universitetet. Undersökningen har visat att den jacka som hade den bästa isoleringsförmågan var den isolerad med syntetiskt dun. Studien har också påvisat att så kallade cold spots, i form av sömmar, dragkedjor och andra attiraljer som på något sätt stör vadderingen, har stor påverkan på isoleringsförmågan. Jackor med samma typ av isolering men med olika mängd av cold spots har presterat bäst respektive sämst i testerna. De olika vadderingarna har även undersökts i laboratorium för att se dess vindtäthet och analysera dess mikrostruktur, allt för att skapa förståelse för materialens olika egenskaper. / This study is a thesis during the last semester of three years at the SportsTechnology program at the Mid Sweden University in Östersund. Theaim of the study is to give the swedish clothing brand Didriksons ananswer to the question of which padding used in their production thathas the best thermal insulation properties and which factors that mayhave an impact on it. The goal for this study is to present a satisfactoryresult for Didriksons from all the executed tests combined which laterhopefully will help them within their product development. To answerthat question, nine equal jackets with different isolation materials andways of construction have been tested in various laboratories such as thecold chamber at National Wintersport Centre and the wind tunnel atSports Tech Research Centre all within the Mid Sweden University. Thetests have not been according to any ISO-standards or such, but hasbeen produced by the student together with Didriksons and researcherswith expertise within the subject at the university. Studies showed thatthe jacket with the best thermal isolation property was the onefabricated with synthetic down. The study also showed that so calledcold spots, stiches, zippers and so on, may affect the padding whichresults in a big negative impact to the thermal isolation, especially whenthe garment is exposed to wind. Jackets with the same type of paddingbut different amounts of cold spots have delivered the best and theworst results during the tests. The different paddings have also beeninvestigated in laboratories to see how they withstand wind and toanalyze their micro structure. All this to get a better understanding ofthe materials and its various properties.

Bakgrund: Fenomenet ensamhet är ett begrepp som har olika betydelser för olika människor men den ofrivilliga ensamheten innebär, oavsett känsla, ett utanförskap och brist på sammanhang. Tidigare forskning har haft stort fokus på äldre men på grund av att ofrivilligt ensam ter sig kunna leda till permanent psykiskt lidande under människans hela livslopp har dagens forskning riktat större fokus på de unga vuxna. Ensamhet som begrepp förknippas som negativt och ett pinsamt tillstånd med stor komplexitet och många unga vuxna uppfattar lida i det tysta. Ensamhet kan utifrån livsvärldsperspektivet vara social, emotionell eller existentiell. Syfte: Syftet är att beskriva unga vuxnas upplevelser och hantering av ofrivillig ensamhet i samband med psykisk ohälsa.  Metod: En litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt i samstämmighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultatet baseras på analysen av tretton kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Dataanalysen resulterade i tre teman och åtta subteman som bildade studiens resultat. Resultatet bygger på de beskrivningar och upplevelser som insamlats från befintlig empiri gällande ofrivillig ensamhet hos unga vuxna i samband med psykisk ohälsa. Utifrån denna data kunde deras upplevelse kategoriseras och beskrivas och de bildade åtta subtema som sedan slutgiltligen mynnade ut i de tre tema; Negativa tankar och känslor, sociala faktorers påverkan samt förutsättningar och copingstrategier som visat sig vara centrala och inverka ömsesidigt på deras upplevelse av ensamhet och psykiska ohälsa. Slutsats: Det finns flera olika faktorer till upplevelser av ofrivillig ensamhet hos unga vuxna. Författarna kan se ett komplext samband mellan psykisk ohälsa och ensamhet. Bland annat en negativ spiral där både inre- och yttre faktorer tillsammans med individens förutsättningar har en avgörande roll för hur problematiken utvecklas. Denna studie skulle kunna vara utgångspunkten för fortsatt kvalitativ forskning och på vilka preventiva insatser som skulle kunna leda till minskad ensamhet och psykisk ohälsa hos unga vuxna. / Background: The phenomenon of loneliness is a concept that has different meanings for different people, but loneliness means regardless of feeling, an exclusion and lack of context. Previous research has focused heavily on the aged people, but due to the fact that loneliness can lead to permanent mental suffering throughout a person’s lifetime today´s research has focused more on young adults. Loneliness as a concept is associated as negative and an embarrassing condition with great complexity and many young adults perceive suffering in silence. Loneliness can, from the lifeworld-perspective, be social, emotional or existential. Aim: The aim of this study is to describe young adults' experience and coping strategies with involuntary loneliness in combination with mental illness.  Method: A qualitative literature study with a systematic approach in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry (2016). The result is based on an analysis of thirteen qualitative, scientific articles. Results: The data analysis resulted in three themes and eight sub-themes that formed the study’s results. The results are based on the description and experiences collected from existing empirical evidence regarding involuntary loneliness in young adults in connection with mental illness. Based on this data, their experience could be categorized and described, and they formed eight sub-themes which then finally resulted in the themes; negative feelings and thoughts, the influence of social factors and conditions and coping strategies that have been shown to mutually affect their experience of loneliness and mental illness.  Conclusion: There are several different factors to experiences of involuntary loneliness in young adults. The authors can see a complex relationship between mental illness and loneliness. Among other things, a negative spiral where both internal and external factors together with the individual’s conditions have a decisive role in how the problem develops. This qualitative study could inspire others to continue qualitative research and preventive measures could lead to reduced loneliness and mental illness in young adults.

Denna studie studerar olika professionellas arbete med ensamhet hos äldre under coronapandemin. Studien lutar sig mot teorin om KASAM och teoribildningen om frontlinjebyråkraten för att analysera det empiriska materialet. Datamaterialet består av fem kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med olika professionella som arbetar med ensamhet bland äldre. För att analysera dessa intervjuer har vi använt oss av tematisk analys. De professionella som inkluderats i studien är personal med erfarenhet av direktkontakt med äldre personer som upplever ensamhet, men deras huvudsakliga arbete är på en mer strategisk nivå. Studiens resultat visar att de professionella ser att äldre människor drabbats relativt hårt av pandemin och dess restriktioner, men att de inte upplevts klarat sig sämre än yngre människor. De professionella upplever även att det finns stora variationer bland äldre människor kring hur de hanterat situationen och hur mycket den påverkat de äldres känsla av ensamhet. Det som är en självklarhet för de professionella är att många äldre behöver stöd kring sin situation när gäller att hantera svåra känslor som kan uppstå av ensamhet. Studien visar även att det i arbetet med att bryta ensamhet finns olika utmaningar. Att nå ut till äldre personer och samverkan var de tydligaste utmaningarna, som alla respondenterna var överens om. Ytterligare resultat som respondenterna lyfte är behovet av utveckling av tekniska hjälpmedel i syfte att göra viktiga digitala funktioner tillgängliga för alla samhällets medborgare, och att vissa äldre i synnerhet behöver stöd kring detta. Personalens delaktighet, inom äldrevård- och omsorg, sågs av de flesta respondenterna som viktig faktor i arbetet med att minska den upplevda ensamheten.

Syftet med detta arbete var att studera hur individer som upplever ensamhet på olika sätt sätter ord på ensamheten. Arbetet genomfördes genom att jag lyssnade på radioprogrammet ”Radiopsykologen” i P1 varifrån avsnitt som handlade om ensamhet valdes ut för analys. Arbetet bygger på totalt 31 stycken avsnitt från radioprogrammet, alla sända mellan 2020-07-27 och 2021-06-11. Insamlad data bearbetades med hjälp av tematisk analys och mynnade ut i följande tre huvudteman; Kontrasternas ensamhet, Övergivenhetens ensamhet och Avskärmningens ensamhet.  Tidigare forskning visar på svårigheter att exakt definiera begreppet ensamhet vilket delvis grundar sig i att ensamhet är en individuell och subjektiv upplevelse. I Kontrasternas ensamhet har denna subjektivitet försökt fångas in och ensamheten som återfinns i detta tema har grund i en slags upplevelse av kontrast som uppstått i deltagarnas liv. Ensamhet med grund i olika sorters upplevda kontraster i livet har varit svårt att påvisa i tidigare forskning. Däremot kan man till viss del knyta dessa kontraster till den ensamhet som uppstår till följd av en upplevelse av diskrepans mellan det individen önskar och det denne faktiskt har i sitt liv, vilket återfinns i tidigare forskning.  Övergivenhetens ensamhet fångar in det som i materialet visade sig vara en av de främsta anledningarna till varför individer upplever eller har upplevt ensamhet. Ofta förklaras denna ensamhet i termer av brister eller svårigheter individen upplevt under barndomen. Denna form av ensamhet går därför att knyta till tidigare forskning genom anknytnings- och evolutionsteori.  I Avskärmningens ensamhet finner vi deltagare som använder sig av avskärmning för att hantera olika livsförhållanden, vilket leder till en upplevelse av ensamhet. I tidigare forskning återfinns bland annat avskärmningsstrategin suppression of emotions, det vill säga användandet av en slags emotionell avskärmning vilket i sin tur kan riskera att leda till ensamhet.  För en kliniskt verksam psykolog är det viktigt att försöka finna orsaken till den upplevda ensamheten hos de patienter man möter. Det är dessutom av stor vikt att psykologen inser att det finns många olika typer av ensamhet. För att förstå en patients upplevda ensamhet kan psykologen behöva undersöka både patientens nuvarande livsförhållanden likväl som patientens uppväxtförhållanden för att finna svar. / The aim of this thesis was to study how individuals who experience loneliness depict loneliness in different ways. The work was carried out by listening to the radio program “Radiopsykologen” at the radio station P1 from which sections dealing with loneliness was selected for analysis. The work is based on 31 episodes from the radio program, all broadcasted between 2020-07-27 and 2021-06-11. The collected data was processed using thematic analysis and resulted in the following three main themes; The loneliness of contrasts, The loneliness of abandonment and The loneliness of social withdrawal.  Previous research has found it difficult to agree on an exact definition of loneliness, which is partly based on the fact that loneliness is an individual and subjective experience. In The loneliness of contrasts, I have attempted to capture this subjectivity and the loneliness you find in this theme is based on a kind of experience of contrast found in the participants’ lives. Loneliness based on different kinds of perceived contrasts in life is hard to find in previous research. On the other hand, to some extent these contrasts can be linked to the loneliness that arises as a result of an experience of discrepancy between what the individual wants and what he actually has in his life, which can be found in previous research.  The loneliness of abandonment tries to capture what was shown in the material to be one of the foremost reasons individuals experience or have experienced loneliness. This was often described in terms of either shortcomings or difficulties that the individual experienced during childhood. This form of loneliness can be linked to previous research through attachment- and evolutionary theory.  In The loneliness of social withdrawal, we find participants who use withdrawal to deal with different life situations, which leads to the experience of loneliness. In previous research, the withdrawal strategy suppression of emotions can be found, i.e. the use of a kind of emotional withdrawal, which in turn can lead to loneliness.  For the clinical psychologist, it is important to try find the reason to the patients perceived feelings of loneliness. Additionally, it is of great importance that the psychologist realizes there is many different types of loneliness. To understand the patients’ experience of loneliness, the psychologist may need to explore both the patients’ present life circumstances as well as their upbringing conditions to find answers.

Bakgrund När coronaviruset spred sig runt om i världen var det särskilt äldre personer som ansågs vara i riskgrupp för att bli allvarligt sjuka av viruset. Smittskyddsåtgärder infördes på särskilda boenden där äldre personer behövde begränsa sina sociala kontakter, aktiviteter ställdes in och besöksförbud genomfördes. Att begränsa sociala relationer och inte ha kontakt med anhöriga leder till social isolering. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva äldre personers psykiska upplevelser av att vara socialt isolerade på särskilda boenden under covid-19 pandemin. Metod Studien genomfördes som en strukturerad litteraturöversikt. Artiklarna hämtades i databaserna CINAHL och PubMed och resultatet är baserat på 12 originalartiklar publicerade mellan år 2020–2023. Resultat I resultatet framkommer två huvudkategorier: Negativa känslor till följd av isoleringen och Bevarad psykisk hälsa vid isolering. Social isolering på särskilda boenden genererade i känslor av frustration och maktlöshet när de äldre inte blev lyssnade på eller fick sina känslor bekräftade. Brist på kontakt med familj och vänner samt att inte längre ges möjlighet att delta i gemensamma aktiviteter skapade känslor av ensamhet. När smittspridningen ökade skapades rädslor över att tvingas bli isolerade igen och riskera att dö ensamma. Sjuksköterskan närvaro och stöd gav en trygghet för de äldre. Slutsats Litteraturöversikten visade att flera av äldre personer som bodde på särskilda boenden upplevde negativa känslor till följd av isoleringen på grund av en förändrad vardag. Vid förändrade livssituationer ställs krav på sjuksköterskan att uppmärksamma de äldres psykiska hälsa samt att se och bekräfta deras känslor / Background When the coronavirus spread around the world was it especially older people who were considered to be at risk of becoming seriously ill from the virus. Infection prevention measures were introduced in nursing homes where elderly people needed to limit their social contacts, activities were canceled and visitor bans were implemented. Limiting social relationships and not having contact with relatives leads to social isolation. Aim The aim of this literature review was to describe older people's psychological experiences of being socially isolated in nursing homes during the covid-19 pandemic. Method The study was conducted as a structured literature review. The articles were retrieved from the CINAHL and PubMed databases and the results are based on 12 original articles published between 2020-2023. Results The results show two main categories: Negative feelings as a result of the isolation and Preserved mental health during isolation. Social isolation in nursing homes generated feelings of frustration and powerlessness when the elderly was not listened to or didn’t get their feelings validated. Lack of contact with family and friends and to no longer be given the opporunity to participate in social activities created feelings of loneliness for the elderly. As the spread of infection increased, fears were created of being forced to become isolated again and risking dying alone. The nurse's presence and support provided safety for the elderly. Conclusions The literature review showed that several of older people who lived in nursing homes experienced negative feelings as a result of the isolation due to a changed everyday life. In the case of changed life situations, demands are placed on the nurse to pay attention to the mental health of the elderly and to see and confirm their feelings.