The aim of this study has been to examine which of Ivaničs discourses of writing and learning to write could be found in three popular textbooks for ages 8-9 in the subject Swedish, and which of these the books focused on the most. The study has focused on written tasks and texts that cover writing and have been analysed using Ivaničs framework in Discourses of writing and learning how to write. The analysis and results of the study has then been compared to results from research about the Swedish subject in the curriculum to see how the textbooks actually follow our current curriculum. That research was done by Caroline Liberg et al, and has been essential to reach the results, seeing as it directly connects with this study. By conducting this research, I have aimed to shine a light on what these textbooks actually contain regarding discourses of writing, and whether or not it corresponds with the current curriculum for Swedish.   The results have shown that writing tasks and other text that can manifest a discourse of writing in textbooks for the Swedish subject, ages 8-9, focuses mostly on the skills and genre discourses. It also excludes the discourse regarding a sociopolitical discourse completely. This tells us that even though all three examined textbooks contain elements of our current curriculum, not one of them follows everything in it. The results and analysis has also shown us that many interpretations of the curriculum exist, and that it is difficult to decode exactly how a textbook should follow it. To decide which parts of the curriculum that are vital to follow is also a difficult matter to determine from this textbook sample. As a result of this study I have also learned that the responsibility to decide which textbooks that are used and why, is up to the teacher, and that it demands a lot of her/him to make an informed decision.

The aim of this study is to examine how beliefs about writing are expressed in Swedish teachers’ feedback on student writing. Drawing upon Roz Ivanič’s framework of discourses of writing and learning to write, this study highlights discourses of writing appearing in Swedish teachers’ written feedback on student texts in upper secondary school. Furthermore, the study aims to examine to what extent the different discourses appear. Written feedback provided by two Swedish teachers was analyzed and categorized using Ivanič’ framework. The results show that a skills- creativity- process- genre- and social practices discourse could all be identified in the feedback, with the skills- process- and genre discourse appearing most prominently. A discourse for thinking and learning as well as a socio-political discourse were both absent in the analyzed material. The conclusions drawn point to the importance of teachers’ awareness of how their practices can affect their ability to provide a comprehensive teaching of writing.

I dagens skola är skrivande en central del i undervisningen där skrivande kan ske på olika sätt och med skilda syften. Syftet med studien är att genom strukturerade observationer undersöka vilket skrivande som lärare använder i undervisningen i årskurs 3. Studien har utgångspunkt i Ivaničs diskursramverk som innehåller olika skrivdiskurser som utgår från föreställningar om att lära sig skriva där samtliga skrivdiskurser tillsammans bildar en helhetssyn på lärande. Resultatet visar att skrivande förekommer mestadels i skolämnet svenska, jämfört med andra skolämnen. Vidare visar resultatet att skrivandet förekommer i en mer begränsad utsträckning i de praktiskt-estetiska skolämnena. De mest framträdande skrivdiskurserna i undervisningen är diskursen för att tänka och lära och färdighetsdiskursen. Dessutom framgår det i resultatet att skolämnet svenska innehöll den största variationen av synliggjorda skrivdiskurser.

The aim of this study has been to examine if there is alignment between the national exam for writing in Swedish – ages 9 to10 – and main study materials for writing in Swedish intended for the school years leading up to the test. This study also aims to compare two different learning materials writing assignments with one another to find possible similarities and differences. The study focuses on writing assignments in one traditional (printed) textbook series and one digital study material. The material is analyzed according to Ivaničs theory about discourses of writing and learning to write. The results are compared to answer the following questions: In what way is there, or is there not, alignment – based on Ivanič’s theory of writing discourses– between the writing assignments in the national exam for ages 9 to 10, and the writing assignments found in printed and digital study materials? What are the similarities and the differences between the writing assignments in the printed and digital study materials based on Ivanič’s theory of writing discourses? The results show that there is some alignment between the writing assignments in the national exam and the study materials, however not a high one. The printed study material has a higher alignment than the digital one. The results also show that there are similarities between the writing assignments in the printed and the digital study materials. They both focus a lot on a skills and genre discourse. However, there are a lot of differences. The printed study material contains a process discourse while the digital study material does not. The printed material also contains more hybrids containing a combination of writing discourses.

Sofia Elgström och Josefine Eriksson (2023). Synsätt på skrivande: En undersökning av skrivuppgifter i läromedel för förskoleklass och årskurs 1–3. Svenska, självständigt arbete i svenska, grundnivå 15 högskolepoäng, inriktning F–3, hösttermin 2023. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Vår uppsats har analyserat skrivuppgifter i läromedlet Livet i Bokstavslandet (2015, 2016, 2017 och 2018), för fyra olika årskurser: förskoleklass till årskurs 3. Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om de möjligheter som läromedel riktade mot de tidiga skolåren erbjuder i arbetet med att utveckla elevers skrivande. För att få syn på vilka möjligheter läromedlen erbjuder kommer uppsatsen att analysera synsätt på skrivande samt hur dessa är fördelade på de olika arbetsböckerna. Analysen utgår från Ivanič (2004) ramverk över olika skrivdiskurser genom en kvalitativ-, och kvantitativ metod. Resultatet visar att alla Ivanič (2004) diskurser förekommer förutom den sociopolitiska diskursen. Det visar också att skrivdiskurserna: färdighet-, genre-, och kreativitet i helhet är mer dominerande än andra. Processdiskursen och diskursen om sociala praktiker kommer endast till uttryck i ett fåtal skrivuppgifter, och dessa återfinns endast i arbetsböckerna för årskurs 2 och 3.

Syftet med denna uppsats är att studera vilken skrivundervisning som presenteras för elever i kursen svenska som andraspråk 1 och därmed bidra med kunskap om vilken skrivundervisning som erbjuds eleverna. Mer specifikt undersöks, med stöd i Ivaničs (2004) skrivdiskurser och med kvalitativ textanalys, på vilket sätt skrivdiskurser är framträdande i läroböcker för kursen. Resultatet av studien visar att det är en kombination av flera olika diskurser, så kallade hybrider, som framträder i båda de analyserade läroböckerna. Genrediskursen, processdiskursen och färdighetsdiskursen framträder dock tydligare än andra diskurser och det går att konstatera att diskurser där textlagret är i fokus är mer framträdande. Läroböckerna visar också en avsaknad av den sociopolitiska diskursen och eftersom alla diskurser därmed inte finns representerade blir eleverna inte erbjudna en allsidig skrivundervisning. I läroböckerna formulerar författarna tydligt vad de anser vara viktigt i skrivandet, som exempelvis att följa normer för språkriktighet eller att ta hänsyn till situation och mottagare i skrivandet, men eleverna erbjuds inte undervisning för att nå upp till dessa föreställningar. Avslutningsvis kan en slutsats dras om att kreativt skrivande i form av skönlitterära genre får stå tillbaka när de texttyper som anses extra betydelsefulla inom genrediskursen är starkt framträdande.