21 |
Spanska läromedel ur ett genusperspektiv : En analys av hur kvinnor och män representeras i spanska läromedelMörk, Annica January 2013 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor respektive män representeras i läromedel inom ämnet spanska för nybörjare. Genom en innehållsanalys och en textanalys som metod har en läromedelsanalys genomförts för att undersöka med vilken frekvens de olika könen framställs i de utvalda läromedlen och under vilka ämnen kvinnor och män representeras. Resultatet visade en relativt jämn könsfördelning i de utvalda läromedlen men med ett varierande resultat i fråga om vilka attribut som tillskrivs de båda könen då det förekommer stereotyper men även några normbrytande exempel. Som slutsats kan man se en kvantativ jämställdhet i de utvalda läromedlen, men en ojämn kvalitativ jämställdhet då man framställer stereotyper, men även några exempel på god genusmedvetenhet. Vid en jämförelse med de tre analyserade läromedlen kan man se att Alegría visade flest exempel på genusmedvetenhet, medan Caminando uppvisade flest stereotyper.
|
22 |
Aktiva åtgärder mot diskimineringHolmer, Charlotta January 2013 (has links)
Rätten att inte bli diskriminerad är uttalad av FN, EU och Sveriges regering som en grundläggande mänsklig rättighet. Trots det finns skillnader i kvinnor och mäns representation på arbetsplatser, i bolagstyrelser, uttag av föräldraledighet och inte minst i löner. Att bli diskriminerad innebär en kränkning av en mänsklig rättighet som kan leda till ohälsa och sjukfrånvaro på arbetsmarknaden, lönediskriminering leder till att den som utsätts genom hela livet kommer att drabbas av sämre ekonomiska förutsättningar. Genom diskriminering sker ytterligare segregering när värderingar och synsätt befästs istället för att ändras. Samhället och arbetsplatser går också miste om kompetensen som de utestängda personerna besitter ifall de inte får tillträde till olika positioner i arbetslivet och i samhället.I denna uppsats redogörs för de aktiva åtgärder som är tänkta att främja jämställdhet på arbetsmarknaden. Reglerna återfinns i diskrimineringslagens (2008:567) regler om aktiva åtgärder. I uppsatsens andra kapitel ges en översiktlig beskrivning av diskrimineringslagen och tillsynen samt de övergripande regler som gäller för det målinriktade arbetet. Mer detaljerat om arbetsgivarens skyldigheter redogörs för i kapitel tre och fyra. Skyldigheterna gäller att aktivt verka för att främja jämställdhet på arbetsplatsen, bland annat genom att underlätta kombinationen av föräldraskap och förvärvsarbete samt att vid rekrytering främja en jämn könsfördelning inom särskilda arbetskategorier och på arbetsplatsen som helhet. Arbetet ska redogöras för i jämställdhetsplanen, som också ska innehålla en utvärdering av arbetet sedan föregående plan upprättades. En del av det aktiva arbetet är kravet på lönekartläggning. För att göra en lönekartläggning krävs enligt lagen en analys av de skillnader som finns i löner mellan lika och likvärdigt arbete. Bedömningen av vad som är lika och likvärdigt arbete görs efter vilka kriterier och krav som kan anses som sakliga. En stor granskning som gjordes av Jämställdhetsombudsmannen 2005 visade att efterlevnaden av reglerna gällande lönekartläggning är mycket dålig. Anledningen uppges i granskningsrapporten vara främst okunskap hos arbetsgivarna.Reglerna om aktiva åtgärder ger inga direkta besked om vilka åtgärder som ska vidtas och ingen har blivit dömt att betala det vite som är förknippat med kraven. I uppsatsens avlutande kapitel diskuteras om lagen är för diffust formulerad, om det verkligen finns tillräckliga incitament för en arbetsgivare att rätta sig efter lagens krav och vad som skulle kunna öka efterlevnaden av lagen.
|
23 |
Samlek i utemiljön? : Förskolebarnets lek i utemiljön ur ett genusperspektiv / To play together in the outdoor environment : The preschool child's play in the outdoor environment from a gender perspectiveBertilsson, Alexandra, Stamming, Malin January 2013 (has links)
Enligt förskolans uppdrag ska verksamheten arbeta för att motverka traditionella könsmönstren. För att förskolan ska lyckas med detta krävs det att pedagogerna arbetar genusmedvetet både i inomhusmiljön och i utomhusmiljön. Barnen lär sig av den kultur och det samhälle de växer upp i vad som anses vara kvinnligt eller manligt. Majoriteten av tidigare forskning som har inriktat sig på genus inom förskolan har fokuserat på barns lek i inomhusmiljön. Därför är det intressant och relevant för förskoleyrket med ökad kunskap om barnens lek utomhus ur ett genusperspektiv. Syftet med vårt arbete var att undersöka barnens lek på fyra förskolor ur ett genusperspektiv samt att kartlägga hur pedagogerna arbetar med genus under den fria leken utomhus. För att få svar på det har vi använt oss av de kvalitativa metoderna intervju och observation. Resultatet av undersökningen visade att det finns både likheter och skillnader i barnens lek. En av faktorerna som påverkar leken kan vara genus, andra faktorer kan vara ålder, mognad eller intresse. De yngre barnen var mer benägna att leka över könsgränserna än de äldre. När det gällde de femåriga flickorna valde de ofta att leka i mindre grupper och med barn av samma kön. I skogen framkom inga tydliga genusskillnader i barnens lek. Pedagogerna på de fyra förskolorna var oeniga gällande hur de arbetar med genus. Majoriteten av dem framhöll att de tyvärr ser sig som vakter under utevistelsen men att de önskade att de kunde vara mer aktiva. En av pedagogerna poängterade att det viktigaste är förhållningssättet.
|
24 |
Tillväxtens moder - en afrikansk flicka? : En paneldatastudie av sambandet mellan jämlika utbildningsmöjligheter och ekonomisk utveckling i Afrika söder om SaharaWinberg, Anders January 2012 (has links)
I den här uppsatsen undersöks sambandet mellan andelen flickor som avslutar grundskolestudieroch BNP per capita för 43 afrikanska länder. Baserat på paneldata för de berörda länderna undertidsperioden 1981-2010 så genomförs regressionsanalyser för att ge svar på frågeställningen.Resultaten gör gällande att det finns en signifikant negativ effekt som även står fast då olikakontrollvariabler tas i beaktande. En delstudie genomförs också där samma regressioner genomförsmen för en mindre andel av länderna där de mest oljeberoende har tagits bort från materialet. Dennadelstudie genererar inga signifikanta skillnader.
|
25 |
Flickors och pojkars inflytande på förskolan ur ett genusperspektiv : Pedagogers erfarenheter av arbete med flickors och pojkars inflytande på förskolan / Girls' and boys' influence on preschool from a gender perspective : Teachers'experiences of working with girls and boys influence on preschoolHöijer, Elin January 2013 (has links)
No description available.
|
26 |
Världens mest jämställda sport? : En studie av hur kvinnliga och manliga dressyrryttare omtalas av expertkommentatorer i tävlingssammanhangOlsson, Mikaela January 2013 (has links)
In all equestrian sports except for individual voltige, men and women compete on equal terms, which otherwise is very rare in sports. This study examines from a gender perspective how female and male riders are reffered to by expert commentators in competitions. The aim is to see if there are differences in how the riders are depicted and mentioned based on gender. The material consists of comments about eight rides, four performed by female riders and four by male riders, from two large international world cup competitions in dressage, broadcasted on SVT in 2012 and 2013. The material has been transcribed and then analyzed using content analytic method with a quantitative and a qualitative part. The results of the survey’s quantitative part showed that the male riders were reffered to by their first and last name in combination in more cases than the female riders, although ”she/he” was the type of mention most used for both male and female riders. The results of the survey’s qualitative parts showed that gender stereotypes of neither sex occurred to any great extent and that the comments about external factors, such as riders appearances, while there weren’t that many, were nevertheless used similarily for both sexes, even though the material analyzed didn’t produce many examples of comments of this sort.
|
27 |
Elevers attityder till skolans ämnen iklass tre och fem : ur ett genus och – jämställdhetsperspektivThörnvall, Madlene January 2010 (has links)
Syftet med denna uppsats är att belysa och analysera elevers attityder till skolansämnen utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Genom elevers attityder kanman få syn på hur de ställer sig till skolans ämnen, jag har valt en kvalitativutgångspunkt och även gjort vissa iakttagelser. I intervjuer kan man få syn påelevers attityder på ett djupare plan, där följdfrågor är möjliga, vilket varbetydelsefull i denna uppsats. Uppsatsen visar på att det finns attityder därkönsrelaterade skillnader i förlängningen får konsekvenser ur ettjämställdhetsperspektiv. De traditionella könsmönster slår ibland igenom där demanliga och kvinnliga kodade ämnena fortfarande ligger djupt rotade i elevernasattityder och ageranden kring vissa av skolans ämnen. Pojkarna visar många gångerpå ett stort självförtroende och tar stor plats medan flickorna agerar lågmält ochverkar i periferin.
|
28 |
Pojkar, flickor eller egna individer? : Tio lärares syn på genusmedvetet arbete i förskoleklasspraktiken.Lilja, Maria, Karlsson, Angelica January 2011 (has links)
Syftet med vårt arbete var att få en inblick i hur verksamma lärare i förskoleklass arbetar genusmedvetet med undervisningens innehåll i praktiken. För att få reda hur det ser ut i verksamheten genomförde vi en kvalitativ studie där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade tio lärare med varierade åldrar på sex olika skolor. Den genusmedvetenhet som lärarna lyfte fram kan knytas till följande kategorier: se individen, synliggöra och diskutera skillnader, bryta könsmönster, arbeta könsneutralt, lärarnas tankemönster samt tillvaron utanför förskoleklassen. Vår slutsats blev att lärare behöver få mer kunskap och fortbildning i form av en teoretisk grund som kan hjälpa att sammanfoga teori och praktik när det gäller att kunna arbeta mer genusmedvetet i verksamheten.
|
29 |
Jämställdhetsarbete i förskolan : En studie av förutsättningar för arbete med jämställdhetLarsson, Sara January 2011 (has links)
Syftet med undersökningen har varit att studera förskollärares attityd till jämställdhetsarbete för att kunna identifiera eventuella pedagogiska villkor för detta arbete i förskolan. Jag intervjuade fem förskollärare för att kunna ta del av deras personliga uppfattningar och resultatet visade att arbetet i grund och botten utgår ifrån vuxnas förhållningssätt gentemot barnen, där samtliga informanter såg sig själva som viktiga förebilder. Resultatet visade att förskollärarna ställde sig positiva till den utbildning de fått, för att därigenom kunna utveckla sig själva och verksamheten. En slutsats är att kunskap och utbildning kring jämställdhetsfrågor är en viktig och avgörande faktor för ett medvetet pedagogiskt arbete, där brist på kunskap kan innebära att verksamheten upplevs jämställd trots att den förstärker traditionella könsmönster och könsroller. Studien belyser villkor för arbete med jämställdhet i förskolan, vilket kan hjälpa personal att undvika svårigheter som kan förekomma.
|
30 |
Jämställdhet - vad betyder det för dig? : En studie om ungdomars syn på jämställdhetPoli, Nadia January 2009 (has links)
Det är viktigt för alla som arbetar som pedagoger att ta reda på vad elever vet om jämställdhet och hur vi lärare kan göra det bättre för dem. I dagens skola ställer fler sig frågan, hur ser ungdomarna på jämställdhetsarbetet som vi pedagoger utför i klassrummet? Syftet är att belysa ett litet urval av gymnasieungdomars uppfattning om de lika villkoren i skolan (Lpf 94). Studien fokuseras på ett litet urval av gymnasieungdomars uppfattningar om jämställdhet och individuella erfarenheter från grundskola och gymnasium. Den metod som har använts för min informationsinsamling är kvalitativ intervju, halvstrukturerad med öppna frågor. Resultatet visar på tio elevers osäkerhet på vad jämställdhet betyder och om deras individuella syn på uppmärksamhet, bestämmande och inflytande i klassrummet. Även deras negativa skolupplevelser från högstadiet väcker funderingar hos dem om deras egna och andras bemötande i jämförelse med den positiva individuella skillnaden som nu råder på Barn- och fritidsprogrammet. Det kan bero på en mer målmedvetenhet inför deras framtida yrken samt en personlig mognad. Denna studie pekar också på några ungdomar som tycker sig ha blivit orättvist behandlade på högstadiet.
|
Page generated in 0.0466 seconds