Frilans som organisationsform blir allt mer populärt och siffran stiger i en utmärkande hög grad bland kvinnor. I och med ojämställdheten i samhället stöter kvinnor på många strukturella begränsningar i både arbets- och privatliv. Denna uppsats syftar till att belysa dessa två aspekter i samband med varandra, och därmed frilansande som organisationsform utifrån ett genusperspektiv. För att uppnå syftet besvarar vi frågorna om varför kvinnor frilansar och vilken betydelse frilansande har för kvinnors position i arbetslivet, med ursprung i semistrukturerade intervjuer med ett antal kvinnor inom musikbranschen. Slutsatsen tyder på att kvinnor delvis frilansar på grund av individuella faktorer men även på grund av ojämställdhet på arbetsmarknaden och genom att frilansa tar de sig förbi vissa jämställdhetshinder. Men även när de tagit sig förbi dessa hinder, medför frilansande som organisationsform andra hinder vilka gör att kvinnors drastiskt ökande frilansande inte bör påverka arbetsmarknaden till att bli mer jämställd på längre sikt. Däremot skulle så kunna ske om kvinnors frilansande utvecklades till att bli egenföretagande med anställda.

Syftet med studien är att undersöka innebandytränares upplevda skillnader vad gäller att leda flicklag/damlag kontra pojklag/herrlag, hur de resonerar kring kvinnligt respektive manligt ledarskap samt hur de ser på svensk dam- och herrinnebandy. Fyra män och en kvinna i åldern 37-47 år har intervjuats och metoden som användes var semistrukturerad intervju. Resultatet visar att det finns flera skillnader i att leda lag med olika könstillhörighet, men den största skillnaden är hur de kommunicerar inom gruppen. Killar kommunicerar på ett rakt och hårt sätt, medan kvinnor gör det på ett mjukt sätt. Informanternas resonemang kring ledarskap visar att skillnader i sätt att leda inte beror på ledarens kön, utan på individen, men att kvinnor i jämförelse med män har en större förmåga att i sitt ledarskap se varje individ i gruppen och få denne att trivas, medan män använder ett tydligare och hårdare språk. Dam- och herrinnebandy i Sverige är inte jämställt, men det har skett en förbättring. Herrinnebandyn dominerar fortfarande när det gäller antal spelare och ledare, uppmärksamhet i media och ekonomiska förutsättningar. Den största skillnaden innebandymässigt är den fysiska styrkan.

No description available.

<p>Riksdag och regering har gett Arbetsmarknadsverket till uppdrag att bryta könsmönster i arbetslivet. Som ett resultat av detta uppdrag pågår olika Brytprojekt runt om i Sverige. Arbetsmarknadsstyrelsen vill genom Brytprojektet medverka till en mer jämställd arbetsmarknad. Man menar att Arbetsförmedlingen som institution medverkar till den rådande könssegregeringen i samhället och har därmed även möjligheten att förändra dessa förhållanden.</p><p>Min uppsats belyser detta jämställdhetsmål utifrån arbetsförmedlarens perspektiv. Syftet med uppsatsen är att beskriva arbetsförmedlarnas syn på att arbeta med ett jämställdhetsperspektiv. Delsyftet är att problematisera arbetsförmedlarnas möjlighet att i sitt arbete bryta könsmönster. Jag har använt mig av kvalitativ metod och genomfört intervjuer med fyra arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingarna i Karlstad och Kristinehamn. Den teoretiska referensramen utgörs av teorier om kön och genus.</p><p>Resultatet av studien visar att kunskaperna om könsmönster och jämställdhet varierar kraftigt mellan de intervjuade arbetsförmedlarna och även inställningen till jämställdhet i allmänhet. Man ser en tydlig skillnad mellan de båda kontoren, där arbetsförmedlarna i Kristinehamn verkar ha ägnat mer tid åt Brytprojektet och är också mer insatta i problematiken kring jämställdhet. De visar på kunskaper om genus och könsmönster och ser Arbetsförmedlingens del i jämställdhetsproblemet. De ser ett behov av att arbeta för en mindre könssegregerad arbetsmarknad och menar att de har ett jämställdhetsperspektiv i sitt arbete.</p><p>Arbetsförmedlarna i Karlstad visar i intervjuerna inga kunskaper om genussystemet, dvs. hur könsmönster skapas och upprätthålls och de ser inte jämställdheten som ett problem. Man förklarar könssegregeringen med tradition och individens egna val och är inte medveten om genussystemets könsindelande struktur. En av intervjupersonerna visade på ett essentialistiskt tänkande, vilket inte kan sägas vara förenligt med gällande jämställdhetsmål. Intervjupersonerna i Karlstad såg varken behov av eller möjlighet att i sitt arbete verka för jämställdhet, varför man kan ifrågasätta om de har ett jämställdhetsperspektiv i sitt arbete.</p><p>I studien konstateras att arbetsförmedlarna visade olika grad av intresse och engagemang i Brytprojektet, vilket kan ha påverkat deras inställning till jämställdhet. Man kan tolka det som att kunskap om genussystemet och inställningen till jämställdhet har betydelse för hur arbetsförmedlarna ser på att arbeta med ett jämställdhetsperspektiv. Har man inte kunskaper om hur könsmönster skapas och varken ser behov eller möjlighet att som arbetsförmedlare arbeta med jämställdhet, kan jag se svårigheten i att bryta könsmönster och därmed bidra till en mindre könssegregerad arbetsmarknad.</p>

Studien gör avstamp i sociologisk och utbildningsvetenskaplig forskning kring skolans och kunskapens förändrade form och funktion i vår senmoderna samtid. Med bakgrund av denna hävdar jag att den Svenska skolan avseende dess arbete med klassiskt värdepedagogiska frågor som till exempel jämställdhet mellan kvinnor och män idag står inför en ny typ av utmaning och eventuell ämnesdidaktisk problematik. Syftet med studien var mer precist att undersöka och analysera hur undervisande gymnasielärare i Samhällskunskap rent ämnesdidaktiskt hanterar och förhåller sig till implementeringen av jämställdhetsperspektivet i sin undervisning. Valet av metod för insamling av empiriskt material föll på en kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie. Totalt intervjuades tre lärare, verksamma på olika skolor i olika kommuner. Respondenternas svar analyserades senare med utgångspunkt i feministisk, socialkonstruktivistisk, genusteoretisk och strukturalistisk teoribildning. Utifrån denna analys gjordes ett försök att tematisera de olika attityder och uppfattningar kring frågan som framkommit under intervjuerna. Tydligast framträdde tre olika perspektiv, som var och en främst representerades av en enskild lärare, även om det fanns tendenser till överlappning. Vidare framkom ett intressant stickspår om de attityder till kunskap generellt, och värdepedagogiska frågor i synnerhet, som en av pedagogerna upplever sig stöta på bland sina elever. Detta stickspår blev på sätt och vis det mest talande exemplet på den problematik jag i studiens inledning tar avstamp i: Den funktion kunskap fyller för den individualiserade och instrumentellt tänkande individen i det senmoderna liberaldemokratiska samhället. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat, metodologiska styrkor och svagheter samt förslag på vidare forskning inom ämnet.

No description available.

This is a study of two English textbooks for the courses English 5 and English 6 for the Swedish Upper Secondary School. The main aim of this study was to determine whether men or women are over-represented in textbooks and whether or not the men and women in the textbooks convey harmful or otherwise negative stereotypes in breach of the curriculum’s standards. The results show that men are over-represented in both textbooks. The results also show that men are featured more frequently than women in both text and in pictures and that men are more frequently portrayed in a stereotypical way in pictures than in text. However, the study has also found that women, while given less room in the textbooks, are not portrayed stereotypically neither in text nor in pictures.

Den här uppsatsen syftar till att visa hur olika uppfattningar om jämställdhet hos några kommunalt anställda öppnar upp möjligheter till tre olika former av jämställdhetsintegrering som Judith Squires har identifierat. Genom intervjuer besvaras frågan om vilka idéer som finns representerade hos de kommunanställda. Intervjuerna har analyserats med hjälp av innehållsanalys där koder har hämtats från Squires teori om hur argument för jämställdhet också öppnar upp för en viss typ av jämställdhetsintegrering. Syftet är även att undersöka om det uttrycks argument för jämställdhet som öppnar upp för en så kallad transformativ jämställdhetsintegrering, vilket är den enda formen som, enligt Squires, möjliggör en djupare förändring av samhället. Något som den svenska jämställdhetspolitiken faktiskt har som mål. Resultatet visar att det förvisso finns personer som talar om jämställdhet utifrån ett sätt som skulle kunna generera en transformerande jämställdhetsintegrering, men även att den allmänt vedertagna bilden i kommunen snarare inte verkar tala för detta.

Syftet med denna studie var att fördjupa kunskapen om vilka förutsättningar bilderböcker ger förskolan i arbetet med att motverka traditionella och stereotypa föreställningar om kvinnligt och manligt. En jämförande kvalitativ text- och bildanalys av åtta bilderböcker ur ett genusperspektiv med fokus på normkritik utfördes.  Resultatet visade en tydlig skillnad i de budskap som förmedlades i bilderböckerna. Från typiska traditionella könsmönster som befäste vardagliga föreställningar om kvinnliga och manliga egenskaper och beteenden, till utmanande, normöverskridande könsmönster.  Resultatet visade även en tydlig manlig dominans bland karaktärerna i bilderböckerna. Vår slutsats blir ändock att både vanligt förekommande bilderböcker utan tydligt uttalat normkritiskt innehåll och bilderböcker med uttalat normkritiskt innehåll skapar goda förutsättningar för jämställdhetsarbete. Det krävs dock en högre jämställdhetskompetens hos pedagoger i det normkritiska arbetet med de vanligt förekommande bilderböckerna.

BakgrundI förskolans läroplan Lpfö (98 rev 2010) står det beskrivet att verksamheten ska arbeta med jämställdhet mellan könen. I vår bakgrund beskriver vi relevant litteratur rörande jämställdhet mellan pojkar och flickor i yngre åldrar samt förskollärares förhållningssätt gällande barnslek. Vi som bedrivit studien var nyfikna på hur förskollärare uppfattar jämställdhet samt om och hur verksamma förskollärare arbetar med detta.SyfteSyftet med vår studie är att ta reda på om och hur förskollärare arbetar med jämställdhet samt hur de uppfattar jämställdhet. Vi vill även undersöka hur de förhåller sig till pojkar och flickor i den fria leken inomhus/utomhus. Genom studien vill vi ta reda på om förskollärare upplever möjligheter eller svårigheter med att bedriva ett jämställdhetsarbete.MetodVi har valt att använda oss av kvalitativ metod genom intervju och strukturerad observation. Den kvalitativa metoden valde vi då vi anser den vara mest relevant för vår studie för att få en övergripande inblick i förskollärarnas tankar samt hur förskollärarnas förhållningssätt synliggörs i barnens lek. Studien genomfördes på tre olika förskolor med verksamma förskollärare och barn som är i åldern 2,5 – 3,5. Totalt genomfördes nio intervjuer och sjutton observationer.ResultatPå förskolorna där studien genomfördes framkom det att det finns en medvetenhet om hur ett jämställdhetsarbete kan bedrivas. Förskollärarna beskriver de metoder de använder sig av för att bedriva en jämställd pedagogik mellan pojkar och flickor.