<p>Min avsikt var att undersöka om det gick att tolka Oden och några av berättelserna kring honom som en bild av individuationsprocessen. Min slutsats är att det låter sig göras. Berättelserna kring Oden innehåller element som mycket väl går att koppla till jungianska begrepp.</p><p>· Han möter och konfronterar sin skugga. Detta sker både i fallet med Vaftrudner och med Loke. Han ser dem i ögonen, och i fallet med Loke går han så långt att han ingår fosterbrödralag med denne.</p><p>· Han genomgår kris och lidande för att kunna gå vidare och växa i vishet. Både när han offrar sitt ena öga i Mimers brunn och när han hänger sig i Världsträdet.</p><p>· Han möter sin Anima i form av Gunlöd. Hon låter honom ta del av skaldemjödet, vilket frigör inre kreativa förmågor. Detta sker genom att det vanliga förnuftet sätts ur spel. Animamotivet antyds också i Vaftrudnersmal i stycket om hamingjorna, vilka får ses som kollektiva uttryck för Anima.</p><p>· Han betalar priset för sin individuation genom att tillföra kollektivet något värdefullt, skaldekonsten och runorna.</p>

<p>Entitetupplevelser (upplevelser med väsen och spöken) kan bestå av närvarokänslor, starka lukter, ljud, apparitioner, fysiska förnimmelser eller tillsynes oförklarlig förflyttning av föremål. Entitetupplevelsernas karaktär samt tolkningarna är mycket individuella. Ulf Sjödins undersökning om vilka människor som tror på entiteter har visat att det främst är ensamma människor och/eller människor med en allmän oro inför framtiden. Syftet med uppsatsen var att med jungianska teorier visa på hur man kan tolka entitetupplevelser, samt belysa en eventuell interaktion mellan percipient och entitetupplevelse. Ett ytterligare syfte med uppsatsen var att pröva Sjödins teorier om vilka människor som tror på entiteter. Uppsatsen är baserad på sju personers entitetupplevelser och förhållanden kring upplevelserna. Slutsatsen är att entitetupplevelser består av primära och sekundära upplevelser och till synes är en interaktion mellan vissa förutsättningar på platsen och percipienten. Beroende på percipientens personlighetstyp kan upplevelsen leda, eller inte leda, till personlig utveckling. Vidare verkar en tro på entiteter främst vara grundade på människors erfarenheter av självupplevda entitetupplevelser.</p>

<p>Bruno K. Öijer is one of Sweden's well known poets. He belongs to a poetic avant-garde and made his debut in 1973. Many literature researchers and reviewers have focused on Öijer as person and poet. I will discuss Öijer's authorship in relation to literary traditions, such as orphic tradition, avant-garde and modernsim, surrealism and the outsider definition. But the primary aim of my essay is to focus on what message the poet conveys to the readers. In my opinion, many of Öijer's poems are about finding one self through listening to one's inner world. My thesis is that Öijer has reform plans for the human beings and the world. Öijer's poems are about the New man who listens to his inner world and who sees through the power of commercialism and politicians' authority. The New man is the only one who can make our planet a better place. My thesis is based on Carl Gustav Jung's psychology, which focal point is that the human being is going through several metamorphoses in life. Jung calls his theory the individuation process. I will also discuss Jung's theory about the visionary poem. I find Öijer's poem <em>Från En Demons Båge - fyra filmmonologer </em>a poem which gives the readers a glimps into another world that we today can't comprehend.</p>

Bruno K. Öijer is one of Sweden's well known poets. He belongs to a poetic avant-garde and made his debut in 1973. Many literature researchers and reviewers have focused on Öijer as person and poet. I will discuss Öijer's authorship in relation to literary traditions, such as orphic tradition, avant-garde and modernsim, surrealism and the outsider definition. But the primary aim of my essay is to focus on what message the poet conveys to the readers. In my opinion, many of Öijer's poems are about finding one self through listening to one's inner world. My thesis is that Öijer has reform plans for the human beings and the world. Öijer's poems are about the New man who listens to his inner world and who sees through the power of commercialism and politicians' authority. The New man is the only one who can make our planet a better place. My thesis is based on Carl Gustav Jung's psychology, which focal point is that the human being is going through several metamorphoses in life. Jung calls his theory the individuation process. I will also discuss Jung's theory about the visionary poem. I find Öijer's poem Från En Demons Båge - fyra filmmonologer a poem which gives the readers a glimps into another world that we today can't comprehend.

Cette étude de type qualitatif a pour but de mieux comprendre, selon une perspective jungienne, les abus de pouvoir dans les relations entre chorégraphes et interprètes ainsi que la relation entretenue par les danseurs avec leur propre pouvoir. Un examen des écrits a ciblé le harcèlement psychologique de même que la culture du travail et de la formation professionnelle en danse contemporaine. Afin d'examiner les mécanismes inconscients agissant dans la relation entre danseurs et chorégraphes, le cadre théorique s'inspire principalement des écrits de C. G. Jung, fondateur de la psychologie analytique. Des entrevues individuelles semi-dirigées ont été menées de juin à septembre 2008 avec trois danseuses professionnelles ayant entre dix et vingt-cinq années d'expérience et œuvrant dans le domaine de la danse contemporaine. Chaque participante a été rencontrée à deux reprises. Les résultats obtenus nous permettent d'affirmer que des situations d'abus de pouvoir sont présentes entre chorégraphes et danseurs et que l'exercice du pouvoir est réprimé chez ces derniers. La relation presque «amoureuse» entre chorégraphe et danseur est inéquitable, teintée de désir de plaire et d'idéalisation. Dans une perspective jungienne, le pouvoir réprimé chez les danseurs a des effets sur la relation que ces derniers entretiennent avec le chorégraphe et tout le milieu de la danse. À cet égard, ils contribuent eux-mêmes de manière inconsciente au déséquilibre de pouvoir du milieu. Par ailleurs, les résultats de cette étude rejoignent ceux d'études antérieures qui identifient trois facteurs importants pour le développement de situations d'abus de pouvoir et de harcèlement psychologique. D'abord, il existe un important déséquilibre de pouvoir entre les danseurs, pour qui cette notion est ambiguë, et les chorégraphes - ces derniers n'ont pas les outils pour exercer leur pouvoir de façon saine. Ensuite, le faible risque ou l'absence de risque de réprimande prévaut dans ce milieu car aucune des situations de harcèlement n'a été dénoncée; en outre, peu de moyens organisationnels sont mis en place pour aider les danseurs victimes d'abus. Enfin, une culture du silence, un stress élevé et une communication déficiente entraînent des rapports humains souvent émotifs. Ce mémoire souhaite participer à l'ouverture d'une conscience plus éclairée des rapports de pouvoir entre chorégraphes et interprètes car les problématiques de déséquilibre de pouvoir existant dans le milieu de la danse sont la responsabilité de tous ses acteurs. Il est souhaitable que la communauté de la danse définisse ce qui constitue un abus de pouvoir en danse et qu'elle développe des moyens pour mieux encadrer les relations de travail. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Pouvoir, Éros, Danseur, Chorégraphe, Abus, Harcèlement psychologique, C. G. Jung, Danse.

Entitetupplevelser (upplevelser med väsen och spöken) kan bestå av närvarokänslor, starka lukter, ljud, apparitioner, fysiska förnimmelser eller tillsynes oförklarlig förflyttning av föremål. Entitetupplevelsernas karaktär samt tolkningarna är mycket individuella. Ulf Sjödins undersökning om vilka människor som tror på entiteter har visat att det främst är ensamma människor och/eller människor med en allmän oro inför framtiden. Syftet med uppsatsen var att med jungianska teorier visa på hur man kan tolka entitetupplevelser, samt belysa en eventuell interaktion mellan percipient och entitetupplevelse. Ett ytterligare syfte med uppsatsen var att pröva Sjödins teorier om vilka människor som tror på entiteter. Uppsatsen är baserad på sju personers entitetupplevelser och förhållanden kring upplevelserna. Slutsatsen är att entitetupplevelser består av primära och sekundära upplevelser och till synes är en interaktion mellan vissa förutsättningar på platsen och percipienten. Beroende på percipientens personlighetstyp kan upplevelsen leda, eller inte leda, till personlig utveckling. Vidare verkar en tro på entiteter främst vara grundade på människors erfarenheter av självupplevda entitetupplevelser.

Min avsikt var att undersöka om det gick att tolka Oden och några av berättelserna kring honom som en bild av individuationsprocessen. Min slutsats är att det låter sig göras. Berättelserna kring Oden innehåller element som mycket väl går att koppla till jungianska begrepp. · Han möter och konfronterar sin skugga. Detta sker både i fallet med Vaftrudner och med Loke. Han ser dem i ögonen, och i fallet med Loke går han så långt att han ingår fosterbrödralag med denne. · Han genomgår kris och lidande för att kunna gå vidare och växa i vishet. Både när han offrar sitt ena öga i Mimers brunn och när han hänger sig i Världsträdet. · Han möter sin Anima i form av Gunlöd. Hon låter honom ta del av skaldemjödet, vilket frigör inre kreativa förmågor. Detta sker genom att det vanliga förnuftet sätts ur spel. Animamotivet antyds också i Vaftrudnersmal i stycket om hamingjorna, vilka får ses som kollektiva uttryck för Anima. · Han betalar priset för sin individuation genom att tillföra kollektivet något värdefullt, skaldekonsten och runorna.

Adolph Gottlieb’s (1903–1974) mature career in abstract painting has been described in previous scholarship in terms of three phases: the time of his Pictograph paintings, beginning in 1941; a period of transition primarily involving his Imaginary Landscape paintings, beginning in 1951; and the time of his Burst paintings, from 1956 until his death. Dividing the artist’s career into early, transitional, and late periods has provided scholars with a clear and tidy narrative as a basis for interpretations of his work. However, in this thesis I argue that this schematization, created in hindsight, has obscured the character of Gottlieb’s working process as it occurred in real time. By nature, Gottlieb would not have been content to produce only a few narrow varieties of painting over a thirty-year period. I thus advance a new conception of Gottlieb as an inventive and constantly adventurous artist. ----- To make these claims, I examine Gottlieb’s written and spoken statements in order to define his central terminology (words like “feeling” and “self-discovery”) and to investigate his interests in myth and alchemy. I find that his work in painting was deeply intuitive and literally experimental—Gottlieb could not predict whether a painting would succeed until he had completed it, and so his career was an iterative process of painting, observing the results, and then painting again. I go on to consider Gottlieb’s paintings themselves as a record of how this experimental process functioned in practice. By presenting his diverse body of work in its full breadth, I demonstrate that the artist was not limited by his major styles, and indeed that he always presented himself with multiple possibilities. I conclude that Gottlieb’s work remains vital because he worked without an end goal or predetermined outcome in mind, and instead gave himself over to a continuous process of creativity and discovery. / text

No description available.

The novel manuscript Blue Horses (published as Dust, by Random House Australia under its Woolshed Press Imprint, July 2009) focuses on a dusty corner of 1970’s Queensland in this evocative tale of family, shadows that hang over from childhood and beauty found in unexpected places. Its protagonist, Cecilia Maria, was named after saints and martyrs to give her something to live up to. “Over my dead body,” she vows. Her battles with a six-pack of brothers and the despised Kapernicke girls from the farm next door teach her an unforgettable lesson that echoes down through the years. Now she’s heading back to where it all began, with teenagers Jed and Jenna reluctantly in tow. She plans to dance on a grave and track down some ghosts. Instead she learns a new lesson at the gravesite of an old enemy. The exegesis examines Jung’s concept of the Shadow Archetype as a catalyst for individuation in writing for young adults. It discusses the need to re-vision Jung’s work within a feminist framework and contrasts it to Julia Kristeva’s work on the abject. Alyssa Brugman’s Walking Naked and Sonya Hartnett’s Sleeping Dogs are analysed in relation to these concepts and lead into my own creative reflections on, and justification for, use of the Shadow conceptual framework. In following my shadow and establishing a creative dialogue between my conscious intent and unconscious inspirations, I have discovered a writing self that is “other” to the professional writer persona of my past.