Various issues engage the attention of thinkers during various eras in history. Among those which have occupied commentators on the contemporary state of humanity are the problem of individuality--its origin, its nature, its significance for mankind as a whole--and a problem not unrelated to this: namely, the question of what may result from a cross fertilization of Eastern and Western ways of thought

Doveson, Jenny (2022). För dem som varit där. En jungiansk analys av förståelsen i efterhand av starka andliga upplevelser i samband med en livskris hos en person som var kristen respektive ateist innan livskrisen: C-uppsats, religionsvetenskap. Gävle: Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap. Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i jungiansk psykologi som teoretisk förförståelse undersöka (1) förståelsen i efterhand av starka andliga upplevelser i samband med en livskris och hur dessa har förändrat upplevelsen av och förståelsen för religion och andlighet och (2) förståelsen av den egna psykologiska förändringen med avseende på uppfattningar om den egna utvecklingen i ett livsperspektiv samt upplevelsen av och förståelsen för den egna identiteten. Två personer har intervjuats och dessa intervjuer utgör det material som ligger till grund för föreliggande kvalitativa studie. Dessa personer hade diametralt olika utgångspunkter före sina respektive livskriser: En betraktade sig som ateist och en var praktiserande kristen och uppvuxen i kristen miljö. Studien visar likheter i informanternas syn på att livskrisen blev början på en process som tvingade informanterna att möta mörkare sidor av sig själva som de tidigare på olika sätt inte velat möta, vilket går i linje med Jungs beskrivning av individuation som en process där en person för att utvecklas behöver acceptera och integrera omedvetna aspekter av sig själv, framför allt sina skuggsidor. Studien visar också likheter men även skillnader i hur informanterna beskriver hur livskrisen förändrat upplevelsen av och förståelsen för religion och andlighet.

Trots att många människor rapporterar om god allmän hälsa och positivt psykiskt välbefinnande söker allt fler psykiatrisk vård för utmattningar så som ångest, stress och sömnsvårigheter i Sverige. Uppsatsen utforskar möjligheterna att kombinera Pehr Granqvists anknytningsteori och Carl Gustav Jungs analytiska psykologi för att belysa vad som ligger till grund för hur religionen kan vara ett verktyg i hanteringen av kriser.  Resultaten visat på att människor är komplexa och att trygghet är en viktig komponent i hanteringen av kritiska situationer, även hur delaktighet i olika sammanhang kan bidra till meningsskapande.

No description available.

Anna-Karin Palms debutroman Faunen (1991) innebar ett omedelbart genombrott. Romanen är skriven på ett fascinerande och egenartat sätt, med en blandning av olika genrer, berättarteknik och tidsplan. Berättelsen består av tre separata delar, som till en början tycks vara självständiga från varandra men emellertid visar sig vara sammanlänkade via ett flertal beröringspunkter. Jag har funnit romanen allt mer intressant och spännande desto mer jag har fördjupat mig i den. Efterhand som jag har studerat innehållet i de tre delarnas världar har jag upptäckt flera intressanta och fascinerande faktorer som bidragit till att utgöra en fängslande och egenartad historia. Romanen Faunen är en engagerande berättelse som är humoristiskt och lekfullt skriven med ett flertal spännande hänsyftningar till såväl litteratur, psykologi och mytologi, den innehåller exempelvis flera anknytningar till Virginia Woolfs liv och verk. Palm verkar på olika sätt vara tydligt inspirerad av just Woolf och hennes författarskap, men hon har till synes även tagit intryck av psykologen Carl Gustav Jung och speciellt av dennes teorier om det omedvetna. Jag avser att studera roman Faunen med utgångspunkt från Carl Gustav Jungs psykoanalytiska modell samt Virginia Woolfs feministiska synsätt, då jag anser att Palm fått inspiration från dessa båda personer och därmed låtit deras synsätt till stor del utgöra komponenter i romanen. Jag avser även att påvisa hur Faunen förhåller sig till och är påverkad av den rådande svenska samtidslitteraturen som var aktuell då romanen skrevs.

This thesis is a critical examination of the question of the fourfold, or quaternities, in the thought of C.G. Jung, as well as an in-depth comparison with the four-fold structures of Jacques Lacan and Sergius Bulgakov. I define quaternities as visual or structural formations conceived in four parts, and I center this study on Jung because I see him as the first thinker to seriously examine the place of quaternity in psychology and modern thought. Part of the work of this thesis will be to give a clear view of Jung's quaternal theories, distinguishing the novelty and authenticity of his work from what has been made of it by subsequent New Age and Jungian thinkers. Jacques Lacan, who uses the term "quadrilateral" to describe his formations, will be contrasted with Jung on several counts. First of all, whereas the Jungian quaternity aims to perfectly integrate its various elements, especially when viewed from the perspective of the fourth element of the quaternity, the Lacanian fourth works in the opposite direction, putting into question any reading of the structure which demands resolution and integration. Lacan's quadrilaterals also avoid the complementarity which is always an important aspect of Jungian quaternity, instead opting for a supplementary logic. Sergius Bulgakov avoids, at least in his later work, referring to quaternities, but, in his reading of Sophia (Wisdom), she clearly functions as something of a fourth within the Christian Trinity. Bulgakov's primary contribution is to provide an answer to Jung's complaint that the Christian Trinity has suppressed its fourth and become unbalanced. The fourth that Bulgakov articulates in the form of Sophia is very different from what Jung had argued for. That is, instead of changing the Trinity into a Quaternity Bulgakov maintains that Sophia underlines the "tri-unity" of the Trinity, and functions not a fourth amidst its members, but as a necessary element in order to both bring out the distinctiveness of each person of the Trinity as well as communicate their common identity. / Religion

I denna uppsats har en religionspsykologisk tolkning av Paramahansa Yoganandas personlighetsutveckling utförts. Syftet med uppsatsen har varit att från ett jungianskt perspektiv få en ökad förståelse för Paramahansa Yoganandas personlighetsutveckling genom en hermeneutisk analys.    Den genomgående tanken med uppsatsarbetet har varit att undersöka Paramahansa Yoganandas personlighetsutveckling, enbart via Self-Realization Fellowships skrifter, och sedan analysera materialet genom den hermeneutiska metoden och med hjälp av den analytiska psykologin som teoretiskt ramverk.    Tolkningen av Yoganandas personlighetsutveckling, enligt Jungs teori om individuationsprocessen, visar att Yogananda förefaller som en av de få människor som lyckats genomföra och fullborda individuationsprocessen och uppnå självförverkligande.    Vidare visar även undersökningen och tolkningen att det förefaller finnas ytterligare ett lager utöver Självet som Yogananda kallar ”The Cosmic Consciousness” vilket Yogananda uppnått via sin guru Sri Yukteswar och som Yogananda gav, under sin levnadstid, vidare via Kriya Yoga och som Yogananda fortsätter att ge vidare ännu idag via organisationen Self-Realization Fellowship som Yogananda själv grundade 1920.    Slutligen visar tolkningen av Yoganandas personlighetsutveckling att den individuella individuationens uttryck är väldigt komplex och mångdimensionell men bottnar i ett och samma starka behov hos den individuella individen att utforma en egen livsåskådning som skänker helhet och varaktig mening och lycka, inte endast i livet som stort utan även i det vardagliga livet.

No description available.

L'objectif principal de la présente recherche est d'examiner la relation entre la typologie jungienne, au regard de la similitude des préférences typologiques entre les conjoints, et l'adaptation conjugale. Cent dix-neuf couples répartis en deux groupes, couples adaptés (n = 63) et couples mésadaptés (n = 56), ont complété l'indicateur des types psychologiques Myers-Briggs (Myers, 1962), l'Échelle d'ajustement dyadique (Spanier, 1976), l'Évaluation des stratégies d'adaptation (Folkman et al., 1986) et l'Inventaire de désirabilité sociale (Paulhus, 1984). Les résultats, obtenus à partir de trois méthodes de cotation, démontrent, d'une part, qu'aucune relation n'existe entre le nombre de préférences typologiques partagées par les conjoints et l'adaptation conjugale et, d'autre part, que la similitude sur les dimensions extraversion-introversion et pensée-sentiment est davantage associée à l'adaptation conjugale comparativement à la dissemblance. De plus, le choix d'un partenaire semble favorisé par une similitude intermédiaire, laquelle n'est toutefois pas déterminante dans l'adaptation conjugale. Un deuxième objectif portant sur le rôle potentiellement médiateur des stratégies d'adaptation dans la relation entre la typologie jungienne et l'adaptation conjugale est réfuté. Les implications cliniques et méthodologiques de ces résultats sont discutées.

Esta dissertação apresenta a inerência do problema do inconsciente à trajetória intelectual de Gilles Deleuze. Tendo como horizonte Diferença e Repetição, que responderia, entre outros, à tentativa de construir uma noção de inconsciente como um campo imanente correlata à crítica da imagem tradicional do pensamento, mostramos como este projeto já estava em germe em seus estudos monográficos sobre Hume, Bergson, Nietzsche, Proust e Sacher-Masoch. Junto à problematização do inconsciente como um campo ou um plano assubjetivo, Deleuze pensa os processos sintéticos de constituição do sujeito no tempo ou as individuações impessoais a partir da repetição, conceito ontológico maior, através de sínteses operadas pelo hábito, pela memória, pelo eterno retorno e pelo instinto de morte. Primeiramente apresentadas nas monografias de Deleuze, Diferença e Repetição reapresenta estas sínteses do tempo ou do inconsciente, refundando a estética transcendental. Recolocar o problema do inconsciente fornecendo-lhe um estatuto ontológico positivo depende de sua interlocução com as psicanálises freudiana e lacaniana e com as ontologias do negativo das quais eram tributárias. / The following dissertation introduces the \"unconscious\" as an intrinsical matter of Gilles Deleuze\'s intellectual path. Having as a horizon \"Difference and Repetition\", which would answer, among others, the attempt of constructing a notion of the \"unconscious\" as an \"immanent field\", simultaneously with the critic of the traditional image of thought, it is shown how this project was already being developt on his monographic studies about Hume, Bergson, Nietzsche, Proust and Sacher-Masoch. Together with the \"unconscious\" issue as a field, Deleuze thinks both the temporal and the constitutional of the subject, or of the unpersonal individualizations, processes from the repetition, major ontological concept, through the description of syntheses operated by habit, memory, the eternal return and by the death instinct. Firstly introduced on Deleuze\'s monographys, \"Diference and Repetition\" reintroduces these synthesis as of the \"time\" or of the \"unconscious\", refunding a transcendental esthetics. Replace the \"unconscious\" problem giving it a positive ontological status, depends on it\'s dialogue with Freud\'s and Lacan\'s psychoanalysis and with the ontologies of the negative, which they were tributed to.