Vid hennes barm och under hennes kjortel är en studie om två av religionspsykologins fäder och deras Mariaåskådningar – Sigmund Freud och Carl Gustav Jung. Trots en i övrigt gedigen forskning finns en kunskapslucka om deras Mariagestalt och då särskilt vad gäller Freud. Tanken i denna magisteruppsats är att genom en hermeneutisk metod fylla detta tomrum. Syftet är att utröna Mariagestaltens roll och betydelse i de religiösa dramaturgiernas dilemman. Därtill se vilka lösningar som erbjuds i Freuds och Jungs djuppsykologiska teorier. Resultatet visar att Freud utgår främst från erotikens hemvist vid modersbröstet och autoerotismen. Medan Jung fokuserar på vaginan/livmodern och andlig eros. Det finns därtill en underliggande spänning mellan ett homosexuellt (Freud) och ett heterosexuellt (Jung) tolkningsföreträde. Gemensamt för Freud och Jung är att de inte drar en skarp skiljelinje mellan himmelska, jordiska och psykiska fenomen. I bådas religiösa dramaturgier är Gud en fadersrepresentation och en förövare. Han kommer antingen som en yttre infiltratör (Freud) eller är en inre glömskans sabotör (Jung). Genom årtusenden har Gudinnan hotats av jordiska erövrare (enligt Freud) eller glömts bort av Gud, samhället och den protestantiske mannen (enligt Jung). Hon återuppstår emellertid alltid i en ny skepnad. Och det är Maria. Hon får rollen som en sammanbindande kraft och tillskrivs att ha allt det som Gud saknar.

No description available.

The purpose of this study Marias återkomst (the Return of Mary) is to examine the phenomena of “Mary’s return” in the Church of Sweden. The research questions revolve around the levels within the church (macro, meso, or individual level) where the figure of Mary has gained in-creased significance and what psychological functions it can fulfil. In total, twelve individuals with connections to the Church of Sweden were interviewed using a narrative interview method. The results show that the phenomena “the Return of Mary” is a mixture of aspects such as re-mained, new, resumed, forgotten, hidden, and longed-for. However, it cannot be confirmed that a paradigm shift has occurred, as no profound changes have taken place at all levels within the church. The higher the level, the more peripheral the figure of Mary becomes. Nevertheless, four Mariological emphases emerged at the individual level: pragmatic, theoretical, relational, and way of life. Psychological needs can be fulfilled by at least four elevations of Marian devotion: who-we-want-to-be, bridge-building, both-and, and leaving-and-embracing. Marian spirituality can thus contribute to an experience of balance and wholeness. / Syftet med denna studie är att undersöka fenomenet ”Marias återkomst” i Svenska kyrkan. Fråge-ställningarna handlar om på vilka nivåer i kyrkan (makro-, meso- eller individnivå) Mariagestal-ten har fått ökad betydelse samt vilka psykologiska funktioner hennes betydelse kan fylla. Sam-manlagt intervjuades tolv personer med svenskkyrklig anknytning utifrån narrativ intervjumetod. Resultatet visar att ”Marias återkomst” är en blandning av sådant som är kvar, nytt, återupptaget, glömt, gömt och efterlängtat. Det går dock inte att bekräfta ett paradigmskifte, eftersom ingen djupgående förändring har skett på samtliga nivåer i kyrkan. Ju högre upp, desto mer perifer blir Mariagestalten. På individnivå framkom fyra mariologiska betoningar: pragmatisk, teoretisk, re-lationell och livsföring. Psykologiska behov besvarades av minst fyra marianska elevationer: människan-vi-vill-vara, brobygge, både-och samt lämna-och-inlemma. Mariansk spiritualitet kan därmed bidra till en upplevelse av balans och helhet.

Denna uppsats skrivs inom ämnesområdet kyrkohistoria, vilket är ett brett forskningsfält. I denna studie ligger tyngdpunkten på att undersöka hur en kristen praktik gestaltades under en viss tid i Sverige. Den kristna praktik som undersöks är Mariafromheten med fokus på Maria under första hälften av 1500 – talet. Det material som studeras är Kristina Gyllenstiernas andaktsbok för att se hur Maria gestaltades för den senmedeltida människan och om den gestaltningen genomgår en förändring i andaktsboken. Inom kyrkan har läro- och trosfrågor alltid varit ett pågående samtal. Under denna tidsperiod var en av frågorna Marias roll i frälsningshistoria. Det är därför intressant att undersöka hur Maria gestaltades för den troende senmedeltida människan och om det sker en förändring av gestaltningen av Marias roll i Kristinas andaktsbok.  Andaktsboken anses har tre olika delar. Där de två första anses tillhöra den katolska läran och den sista delen tillförs den reformatoriska läran. Den uppdelningen gör att andaktsboken är intressant som material för denna studie.  I analysen av Marias roller i Kristinas andaktsbok används Therese Zachrissons teoretiska aspekter på materialitets kärna (föremål anses besitta gudomlig immanens) och historiska beskrivningar av en kristen praktik. De perspektiven sammantaget skapar en förståelse för hur den troende senmedeltida människan kan ha relaterat till Marias roller.  I andaktsboken framträder i de första delarna en närhet till Maria och Jesus med känslor i fokus som förändras till att förstå Ordet, Skriften och Fadern. Maria får lämna rollerna som den himmelska drottningen, profeternas profet, apostlarnas apostel, bibelkunnig, lärarinna, medlerska mellan Kristus och människan och blir kvar som en ren jungfru som föder Jesus Kristus i den sista delen i Kristinas andaktsbok.

Begreppet kultkontinuitet används många gånger för att beskriva hur en ny religion övertar fenomen från en tidigare religion. I denna uppsats har den fornnordiska gudinnekultens kultkontinuitet undersökts i Svensk romansk kyrkokonst. Genom en tvärvetenskaplig litteraturstudie inom religionshistoria och konsthistoria som utmynnade i en bildanalys har symbolik framkommit som kunde anknytas till den fornnordiska gudinnekulten. Undersökningen visade att det förekommer en gudinnekultkontinuitet i en förändrad form. Symboliken är emellertid i många fall otydlig, och kan mer förstås genom vad jag benämner som en symbolisk anknytning; det vill säga även om symbolerna inte direkt går att anknyta till den fornnordiska symboliken, finns det attribut och egenskaper som kan relateras till de fornnordiska gudinnorna. Undantag från detta är avbilder av Jungfru Maria vilkens aspekter och kvalitéer tydligt kan liknas med den fornnordiska fruktbarhetsgudinnan Freyja.

This study involved a dendrochronological examination of oak (Qeurcus.sp) and Scots pine (Pinus.sylvestris) in the nationalpark Blå Jungfrun, by measuring annual ringwidth data from tree-cores from the island, data from the national forest inventory and climatedata from the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI). Using the analysis program Windendro an annual ringwidth analysis was performed. Trends that occured were that pine respondend more to precipitation than temperature and that oak respondend more to temperature. Ringwidth were higher for Scots pine than oak and for both species lower than on the mainland.

Sámi culture and resources have long been exploited by the Swedish state, church and government. The material culture that was collected during the late 19th and early 20th century, has many times lost their original meaning and context later on in museum collections. This is problematic and needs to change in order to prevent further damage to the Sámi material and immaterial culture. This study aims to analyse the Sámi silver brooches with Marian-symbols, that were found together with other types of silver artefacts at Passekårsa, Gällivare parish. By doing this type of analysis it allows for further and mor difficult discussions to be adressed and it also allows for the silver find in question to be further contextualized. We non-Sámi archaeologists, scientists and staff at museums need to talk about how we are interpreting, examining and portraying Sámi cultural heritage whether it concerns human remains, places of sacrifice or small silver brooches.

Beata Maria/Dea Vults is a thesis for the degree of master (one year) in theology.   The thesis explores the role of the Virgin Mary as a martial saint in catholic combat with Islam and muslims between the years 1119 AD to 1648 AD with a focus on symbolism. The paper is focusing on symbolism in war banners, patron saints and semiotic symbols on arms and armour. There are three different events or phenomenons in the study, separated in time as well as space.   Firstly the war banner used at the battle of Las Navas (1212 AD) during the reconquista of Spain. The banner of Mary with child is the prime subjekt as well as the myths appearing in the aftermath of the battle, and the ceremony that was devised from it.   The second phenomenon is the knights templars use of Mary as patron saint, and the ceremony that followed this relationship. There is also discussion of the belts worn that were related to Mary, the use of wich is attested in documents from the trials of the templars between 1307 and 1312 AD. Lastly the paper focuses on the armours of the polish winged husars of 1648 AD and the seige of Vienna. The thesis explores the relationship between the symbols of the armour of the husars and the religious views of King John III Sobieski of Poland.   The main question of the study is:   What were the meaning of the symbols of Mary as she was carried as a ritualistic symbol for war?   The subsequent questions are:   How do you trace a progression in the useage of Mary as a symbol from the templars all the way to the use of Mary as a symbol for the winged husars?   Which types of worship of Mary as a symbol were used primarliy in wars with muslims?   The paper is researched by qualitative methods including text analysis as well as semiotic symbolism reading. There are two theories used in the analysis. Smarts dimensions and Andersons and Hulls Warrior elites, with Smarts dimensions as the dominant theory.

<p>The purpose with this essay is to study if the exhibition, <em>Maria-Drömmen om kvinnan </em>has a gender perspective and if it contributes to the history of art. The study shows what kind of women the exhibition illustrates and what kind of perspective it has. By telling about the black Madonna I also show that there is another representation of the middle age women in the Roman Catholic Church at this time that the exhibition not have included. The study is also going to illustrate the difference between a genderperspektiv in art and a women’s perspective. I use the world of art and a study from the government to explain how the gender perspective can be used.</p>

The purpose with this essay is to study if the exhibition, Maria-Drömmen om kvinnan has a gender perspective and if it contributes to the history of art. The study shows what kind of women the exhibition illustrates and what kind of perspective it has. By telling about the black Madonna I also show that there is another representation of the middle age women in the Roman Catholic Church at this time that the exhibition not have included. The study is also going to illustrate the difference between a genderperspektiv in art and a women’s perspective. I use the world of art and a study from the government to explain how the gender perspective can be used.