Genus i förskolan anser vi är intressant eftersom det är ett aktuellt ämne som det forskas mycket om. Med denna bakgrund anser vi att pedagogerna borde ha kommit långt i arbetet kring genus, därför ansåg vi att det skulle bli intressant att gå ut på olika förskolor och observera hur det egentligen såg ut. Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv undersöka om hur pedagoger bemöter pojkar och flickor under samlingar och i tambursituationer. Syftet är även att undersöka hur pedagogernas uppfattning är om sitt eget bemötande av pojkar och flickor samt hur deras inställning är till genus i förskolan. De metoder vi har valt är observationer och skriftliga frågor till pedagogerna för att nå ett resultat som svarar mot vårt syfte. Vårt resultat visar att pedagogerna på de förskolor vi har observerat oftast har stor medvetenhet om genus men garderar sig med att nämna att om man skulle bemöta barnen olika sker det omedvetet. Vi har också sett att pojkar får mer negativ uppmärksamhet och fler tillsägelser i samlingen. Vårt resultat visar även att i tamburen hjälper man pojkarna utan att de ens ber om det. Vår slutsats utifrån detta är att det inte har hänt särskilt mycket utifrån vad vi har läst i litteraturen kring genus i förskolan. Det behövs mer kunskap och mer fortbildning inom detta område anser vi.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur och i vilken utsträckning lärare i skolämnet idrott och hälsa ger feedback på elevers prestationer och beteenden under lektionerna. Metoden som använts i studien har varit observationer och intervjuer med idrott– och hälsolärare som är verksamma på högstadiet och gymnasiet. Studien har kommit fram till att feedback inte är lika frekvent förekommande i alla idrottshallar. Skillnader finns både i hur lärare ger feedback och till vilka som får feedback. Kvinnor och mäns feedback ter sig olika både till form och till mängd. Anledningar till detta finns det många olika aspekter på men inget som helt kan avgöras. Undersökningen visar att feedback och kommunikation upplevs som viktiga och centrala delar av undervisningen. Målet är att hinna ge alla elever feedback varje lektion men det är svårt att hinna med detta då dagens klasser är stora och lärarna undervisar många vilket är en frustration hos lärarna. Även om lärare upplever det svårt att hinna med att ge feedback är det viktigt att denna form av återkoppling finns med i vår idrott– och hälsoundervisning. De medverkande lärarna framhåller att feedback gynnar elevers inlärning och deras intresse för fysisk aktivitet. Författarna upplever att allt för få elever är fysiskt aktiva utanför skolans idrott– och hälsoundervisning. Genom att använda feedback som en grundsten i undervisningen ökar förhoppningsvis intresset och engagemanget för fysisk aktivitet till ett livslångt lärande.

Studiens avsikt vara att studera huruvida människor tar hänsyn till utseendet vid personbedömningar som gäller egenskaper och kompetenser vilka inte påverkas av utseendet. Vidare även undersöka vilka de rådande stereotyperna och fördomarna gentemot attraktiva och oattraktiva människor är. Här undersöktes även eventuella kön och ålderskillnader. Totalt består studien av 156 manliga och 128 kvinnliga deltagare. Varav 155 studenter tillhörande den "yngre" åldersgruppen och 129 äldre vuxna tillhörande den "äldre" åldersgruppen. Deltagarna fick med hjälp av en bild och tillhörande kort personlighetsbeskrivning bedöma en person utifrån nio st. personlighetsfrågor. Resultatet indikerar på en övervägande tendens till att människor relaterar olika personlighetsdrag utefter om individen är attraktiv eller oattraktiv. Gällande fem av nio frågor bedömdes de attraktiva signifikant mer positivt jämfört med de oattraktiva. Gällande ytterliggare ett av dessa frågor fanns tendens till de samma. Inga skillnader mellan de olika åldersgrupperna i hänsyn till attraktivitet kunde urskiljas. Könsskillnader beroendes på deltagarnas och bildens kön kunde hittas, men endast i mindre grad.

No description available.

Uppsatsens första syfte är att utreda begreppen kön och genus. Vad kan dessa omdebatterade begrepp ha för olika betydelse? Uppsatsen andra syfte är att, med hjälp av en liten studie, ge exempel på hur en undersökning av kön och genus i skolan kan se ut. Studien tar sin utgångspunkt i På lika villkor, ett jämställdhetsprojekt som startade i Falu kommun 1994. Påverkar lärarens deltagande i projektet elevernas sätt att vara i förhållande till genus? Svaret blir både nej och ja.

Body esteem is the affective aspect of body image, which is shaped by social experience. Compared with men, women have a more negative body image, which is more frequently correlated with depression and dysfunctional thoughts, especially in the case of eating disorders. The purpose of the present study was to examine gender differences in body esteem and its subcategories, and to find out whether there exists a stronger link between negative body esteem and higher levels of dysfunctional thoughts in women. The relationship between body esteem, dysfunctional thoughts and mental illness was examined. Participants were 73 college students doing social sciences and sports training educations. Body esteem questionnaire and dysfunctional thoughts questionnaire as well as a self made questionnaire on mental illness were used. Results showed that women had a more negative body esteem compared to men, especially considering weight. In women, there was a medium-strong negative relation between body esteem and dysfunctional thoughts. The results indicate that the norms for female body ideal that abound in the Western society have a negative affect on women's thinking and body image.Key words: Gender, body esteem, dysfunctional thoughts, mental illness.

The aim of this essay was to study if social workers have a gender awareness in the social work they perform and if it appears in the assessment of needs and intervention. A qualitative vignette study with four social workers who handle adult- and addictive clients have been performed. Gender theory is used to interpret the empirical results. The results of the study show that social workers doesn´t see any differences in the clients situation, or make any different assessment of needs depending on if the client is a man or a woman. Social workers also propose the same interventions to men and women. The interviews was done in two parts, before and after the primary design of the study was unveiled. In the first part the social workers didn´t reflect about gender at all, when they assessed the introduced vignette. In the second part of the interviews, a certain attention appeared concerning gender when the social workers reflected about social interventions that is given to men and women with an addiction. Based on the definition of gender awareness, the empirical material, the analysis of the result, prior research and gender theory the conclusion is drawn that social workers have some gender awareness in the social work they perform.Keywords: Gender, sex, gender awareness, social worker, assessment, equality

<p> </p><p>Genus i förskolan anser vi är intressant eftersom det är ett aktuellt ämne som det forskas mycket om. Med denna bakgrund anser vi att pedagogerna borde ha kommit långt i arbetet kring genus, därför ansåg vi att det skulle bli intressant att gå ut på olika förskolor och observera hur det egentligen såg ut. Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv undersöka om hur pedagoger bemöter pojkar och flickor under samlingar och i tambursituationer. Syftet är även att undersöka hur pedagogernas uppfattning är om sitt eget bemötande av pojkar och flickor samt hur deras inställning är till genus i förskolan. De metoder vi har valt är observationer och skriftliga frågor till pedagogerna för att nå ett resultat som svarar mot vårt syfte.</p><p>Vårt resultat visar att pedagogerna på de förskolor vi har observerat oftast har stor medvetenhet om genus men garderar sig med att nämna att om man skulle bemöta barnen olika sker det omedvetet. Vi har också sett att pojkar får mer negativ uppmärksamhet och fler tillsägelser i samlingen. Vårt resultat visar även att i tamburen hjälper man pojkarna utan att de ens ber om det.</p><p>Vår slutsats utifrån detta är att det inte har hänt särskilt mycket utifrån vad vi har läst i litteraturen kring genus i förskolan. Det behövs mer kunskap och mer fortbildning inom detta område anser vi.</p>

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns någon skillnad i ledarstilspreferens mellan kvinnor och män, och om så hur skillnaden såg ut. 101 studenter på Högskolan i Gävle deltog i studien. Deltagarna fick fylla i en enkät där de skulle skatta sin ideala ledare. Resultaten baserades på 87 av de insamlade enkäterna, 43 besvarades av män och 44 besvarades av kvinnor. Resultaten analyserades med tre separata t-test. Resultatet för skillnaden mellan män och kvinnors ledarstilspreferens indikerade på att kvinnor prefererar en människokännande ledarstil högre än män. Resultatet för vilken ledarstil respektive kön skattade högst indikerade på att både män och kvinnor föredrog en människokännande ledarstil framför en strukturell ledarstil. Slutsatsen blev att det fanns en skillnad inom den människokännande ledarstilen, att den prefereras högre av kvinnor än män. Inom den strukturella ledarstilen fann vi ingen signifikant skillnad mellan kön, vilket indikerar att män och kvinnor skattar denna ledarstil relativt lika.