Denna uppsats är skriven på uppdrag av en mindre kommun i norra Sverige och behandlar ämnet jämställdhet. Syftet var att undersöka synen på jämställdhet bland kommunfullmäktigeledamöter i denna kommun med frågeställningar som handlade om deras personliga upplevelser, kunskaper och attityder kring jämställdhet samt hur man arbetar i kommunen och hur man vill arbeta i framtiden med jämställdhetsfrågor. I syftet ingick även att vägleda kommunen i deras framtida jämställdhetsarbete. Teoretiska utgångspunkter som fungerade som analytiska verktyg var teorier om motståndmot jämställdhet, organisationsteorier och begreppen kvantitativ och kvalitativ jämställdhet. Kvalitativa intervjuer användes som metod, åtta kommunfullmäktigeledamöter valdes ut med hjälp av både ett målinriktat urval och ett bekvämlighetsurval. Vid analys av det empiriska materialet användes Kvales kategoriseringsmodell. De huvudsakliga resultaten visade att jämställdhet tolkades på många olika sätt och kunskapen var varierad. Lika representation bland könen var det vanligast förekommande svaret på frågan vad jämställdhet är och det var tydligt att maktfrågor osynliggjordes i kommunen

This study shows how social workers reason about the concepts of gender, gender roles and equality and if these arguments reinforce heteronormativity that could affect the ability of same-sex couples to adopt children. The reasoning regarding equality indicates a difference between heterosexual couples and same-sex couples. What emerges in the study is that the social workers reasoning can be explained with that they have been imbued by heteronormativity. Heteronormativity becomes a contributing part of how same-sex couples are seen in the adoption process. Arguments for equality, which erase stereotypes, do not apply in the same way for same-sex couples as for heterosexual couples. Regarding same-sex couples the equality is based on stereotyped gender roles that reinforce the heteronormativity. This implies a paradox between arguments for equality, which reinforce heteronormativity, and the possibility for same-sex couples to adopt children.

Denna studie syftar till att följa upp en tidigare studie som undersökt sambandet mellan sektor och hälsa. Tidigare har man sett att personer som arbetar inom offentlig sektor har sämre hälsa än personer inom privat sektor. Det senaste decenniet har det skett många förändringar på arbetsmarknaden, bland annat har en privatisering av stora delar av vården genomförts inom offentlig sektor. Vi anser därför att det är på tiden att se om och hur sambandet har förändrats. Denna studie ser även om andra faktorer, så som personlighet samt krav och kontroll, påverkar sambandet mellan hälsa och sektor.   Detta är en kvantitativ studie, där LNU 2010 används för att undersöka sambandet. För att mäta hälsa skapades tre index som mäter olika aspekter på ohälsa: oro, värk samt trötthet. De frågor som studien besvarar är om personalen fortfarande har bättre hälsa i privat sektor jämfört med offentlig sektor, om skillnaden mellan sektorerna har minskat, om individernas personlighet påverkar deras hälsa samt hur stor roll kön spelar för hälsan.   Studiens resultat visade att sektor inte längre har ett samband med hälsa, och att en individs personlighet däremot spelar en viktig roll. Kön är den faktor som har störst betydelse för den här studiens hälsoindex. Kvinnor mår överlag sämre än vad män gör, och det sambandet kunde vi se i samtliga mått på hälsa. Arbetets krav visar sig vidare ha ett samband med ohälsa medan kontroll inte påverkar ohälsan, studien visar därmed endast ett svagt stöd för Karaseks modell. Diskussionen fokuserar mycket på hur våra val under studiens gång kan ha påverkat resultatet, varför sektor inte längre har ett samband med hälsa men även mycket kring varför kvinnor tycks ha en sämre hälsa än vad män har.

Bakgrund Friluftsliv är något som nämns i kurs- och ämnesplanerna i Idrott & Hälsa. Trots detta kände jag att jag saknade kunskap om det under min egen skolgång vilket gjorde att jag uppfattade friluftsliv som ointressant. En del forskning har gjorts om vad man kan göra för att göra friluftsliv mer intressant för eleverna. Däremot har lite forskning gjorts angående vilka elever har/har inte ett intresse för friluftsliv. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur intresset är för friluftsliv hos elever i årskurs 2 på gymnasiet. Finns det något samband mellan social position och intresset för friluftsliv samt skiljer sig intresset något åt mellan könen? Metod I studien har jag använt mig av en kvantitativ metod i form av enkäter. Totalt deltog 94 elever från tre skolor i Karlstads Kommun. Resultat Resultatet i studien visade på att majoriteten av eleverna tycker att friluftsliv är lite intressant samtidigt som det visade sig att ett samband fanns där ju högre social position man har, desto större intresse för friluftsliv fanns bland eleverna. Ingen större skillnad kunde ses på intresset för friluftsliv mellan könen. Diskussion Studiens resultat liknar mycket vad tidigare forskning visat. Vad som var lite anmärkningsvärt var att det visade det sig att eleverna har en ganska oklar bild om vad friluftsliv är.

I Sverige är arbetsmarknaden tydligt könssegregerad då män och kvinnor ofta befinner sig på olika arbetsplatser samt har olika arbetsuppgifter. Detta beskrivs som ett problem ur en jämställdhetsaspekt. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnliga arbetstagare upplever mansdominerade arbetsplatser. Det bolag som valts ut att ingå i studien är logistik- och transportbolaget Schenker AB, division land, där 93 procent av de kollektivanställda är män. Forskningsintervjun är vald som metod till studien där sju kollektivanställda tillsvidareanställda valdes ut från fyra olika enheter i bolaget. De halvstrukturerade intervjuerna genomfördes på de deltagande kvinnornas arbetsplatser. Studien visar att kvinnorna upplever skillnader mellan hur manliga och kvinnliga kollegor behandlas och hur de beskrivs men att informanterna tidigare inte reflekterat över detta. Resultaten visar att informanterna tillhör en grupp arbetstagare som kallas för de involverade. Vidare visar resultaten att informanterna antar de strategier Bagilhole, et al. beskriver att kvinnliga arbetstagare antar för att bli accepterad av de manliga kollegorna.

Värdegrundsarbetet i förskolan där genus och likabehandling står i fokus är ett ämne som skall arbetas aktivt med och det var detta som var grunden i underökning. Undersökningen utgick ifrån två frågor som handlade om pedagogernas kompetens i genusvetenskap samt vilka genuspedagogiska strategier som de använde i arbetet med barnen. För att undersöka detta så valde jag att använda mig av en halvstrukturerad enkät där de flesta frågorna var av öppen karaktär för att kunna fånga vad pedagogernas kunskap om de olika genusvetenskapliga begreppen. De slutna frågorna fångade vilka genuspedagogiska strategier som pedagogerna använde i sitt arbete med barnen. 40 enkäter delades ut till pedagogerna i ett rektorsområde. Från resultatdelen kunde det utläsas att det var många olika definitioner på de genusvetenskapliga begreppen och att flertalet av pedagogerna inte hade samma syn som forskningen kring om det beror på det sociala eller det biologiska när barnen positionerar sig som pojkar eller flickor. Resultatet visade också att endast ett fåtal pedagogerna använder sig av det komplicerande och normkritiska arbetssättet med barnen och att lite fler än hälften tycker att de har tillräckligt med kunskap för att arbeta med genus. Slutsatser som kunde dras från resultaten från enkäten är att pedagogernas kompetenser i de genusvetenskapliga begreppen är på olika nivå och att de varierar väldigt mycket. Därför drog jag den slutsatsen att det är därför som det komplicerande och normkritiska arbetet inte används i arbetet med genus i förskolan. Ändå så ansåg flertalet av de pedagoger som inte arbetade med det komplicerande och normkritiska arbetet att de ändå hade tillräckligt med kunskap i genus. Kompetens i ett ämne gör att det är möjligt att ta ut svängarna, att verkligen se hur barnen gör genus i barngruppen och att ifrågasätta normer i samhället tillsammans med barnen.

The overall purpose of the thesis is to explore the school subject Art as an arena where pupils and Art teachers do gender. The study focuses on how pupils interact and position themselves during Art lessons and in the artworks they create, and also on how their notions of Art are linked to notions of gender. The study was conducted using a range of methods for gathering data, inspired by visual ethnography. A total of 50 Art lessons have been observed. The empirical material consists of observation notes, photographs and sound recordings from the observed lessons, the artworks created by the pupils during those lessons, and also interviews with pupils and Art teachers. Included in the study are more than 70 pupils, 14-16 years old, and two Art teachers, from two different schools. The theoretical perspective is doing gender, meaning that gender is perceived as something that is accomplished through actions and interactions between people and in institutional arenas. The concepts interpretative repertoires and subject positions have been used for analysing the interviews. The pupils’ artworks have been analysed with concepts from visual semiotics.  In both schools, the pupils were asked to describe their identity in pictures during the observed lessons, and in both schools the students positioned themselves in accordance with common notions of gender in their artworks. In one of the schools, girls positioned themselves as feminine using symbols such as hearts, suns and smiley faces, thus portraying a harmless and caring femininity. In the other school, girls presented themselves as preoccupied with their appearance, or as objects for the male gaze, or portrayed longing and anticipation, thus positioning themselves as passive beings. Boys in both schools positioned themselves, to a greater extent, as masculine through their interests in e.g. sports, computers, music or motor vehicles. Many of the pupils chose not to reveal too much about themselves in their pictures and instead presented themselves in an impersonal way, which is interpreted as a form of resistance to the theme, since it was going against the intentions of the assignments. Some girls resisted the teaching or the theme by working very fast to free up time that allowed them to pursue private projects, resisting in a less overt manner, to gain control of their time in the Art classroom. Some boys resisted the theme by using humour and irony in their artworks. Many boys also protested verbally and asked critical questions during instructions.  The study suggests that the legacy of the ideas of the free creative expression persists in Art teaching as well as in the pupils’ notions of what Art is. The notion of Art as a subject for expressing emotions makes the subject appear as feminine to the pupils. The study also points to the importance of a clear framework for the pupils to relate to in their creative work. In the absence of this framework, gender stereotypes are more prevalent in the artworks that are created.

No description available.

Syftet med den här studien var att undersöka om det finns några skillnader i hur gymnasieelever ser på sin framtid när det gäller studier och arbete, och om de anser att de får sina vägledningsbehov tillgodosedda. Här jämförde jag elevernas svar utifrån om de gick högskoleförberedande eller yrkesprogram samt kön, klass och bostadsort. För att ta reda på detta gjorde jag en kvantitativ enkätundersökning med 250 gymnasieelever i årskurs 3 i en Norrlandskommun. Resultaten jag fann var att elever från högskoleförberedande program, övre klass, som bor i stad och är killar, generellt har större handlingshorisont. De vet i större utsträckning vilken utbildning de vill gå och ser sig i större utsträckning ha mycket goda möjligheter att få arbete i framtiden. Resultaten visade också att gymnasieelever har större handlingshorisont, om de har stor självkännedom och kunskap om var de kan hitta information om olika utbildningar och yrken. Nästan hälften av eleverna hade fått alla sina behov av vägledning bemötta av en studie- och yrkesvägledare. De svarade också i högre grad att de har stor självkännedom och yrkeskunskap, vilket visar på hur viktig bra studie- och yrkesvägledning är.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur föreställningar om genus kommer till uttryck och får betydelse i mötet mellan fritidslärare och elever i fritidshemmets verksamhet. Vi använde oss av en kvalitativ metod för att vi ville ta reda på fritidslärares tankar och uppfattningar om genus och jämställdhet i fritidshemmet. För att få fram detta gjordes observationer och intervjuer. Vi fokuserar på specifika områden att observera på för att få en helhetsbild hur bemötandet är i de olika i situationernaI resultatet har vi fått fram att fritidslärare har olika föreställningar och normer om flickor respektive pojkar och det påverkar deras förhållningssätt I intervjuerna fick vi fram att lärarna säger sig ha jämställdhetsmålen i ryggraden och de berättar att de möter alla lika, det framkommer också i intervjuerna att fritidslärare har olika förväntningar på flickor och pojkar som sedan påverkar deras bemötande till elever