Ishockey är en mansdominerad idrott som besitter en kultur präglad av manliga normer och ideal. Samtidigt växer kvinnors deltagande i idrotten men acceptansen gentemot damishockeyspelare är bristande. Tidigare studier visar på att ishockeyn är, likt idrottsrörelsen i stort, organiserad av män och för män och damishockeyn är en ny och sämre utvecklad idrott. Samt påvisas i tidigare studier konflikten mellan att vara kvinna och leva upp till omgivningens förväntningar på hur en kvinna ska vara, och att vara en damishockeyspelare där man antar egenskaper traditionellt förknippade med maskulinitet. Med den bakgrunden är syftet med studien att analysera kvinnliga elitishockeyspelares identitetsformering med avseende på begreppen kön och profession samt besvara hur dem ser på sin identitet och varför de fortsätter spela ishockey trots den hypermanliga kultur som råder. Semistrukturerade intervjuer med sju elitishockeyspelare i SDHL genomfördes och låg till grund för resultatet. Resultatet visar att ishockeyspelarna inte var de som kände sig annorlunda gentemot andra, utan att det var omgivningen som såg dem som annorlunda. I deras professionella identitet skapades, tillsammans med lagkamraterna, en frizon utan påverkan av omgivningens åsikter som stärkte dem själva att våga gå emot samhällets normer.

Syftet med uppsatsen var att se hur våld förekommer i förskolan samt undersöka förebyggande arbete mot våld i förskolan i bred bemärkelse med kön som viktigaste undersökningsvariabel. Den teori som används i undersökningen var Lundgrens teori. Vidare har semistrukturerade intervjuer använts. Dessa intervjuer har utgått från en intervjuguide med fyra huvudfrågor och några underfrågor. Informanterna finner att flickor och pojkar brukar våld på olika sätt. Informanterna menar på att flickor använder verbalt våld och pojkarna använder fysiskt och verbalt våld. Då människor påverkas av sin barndom även i vuxen ålder är det svårt att acceptera våldsbruk. Detta kopplas till #Metoo som idag är en aktuell kampanj mot mäns våd och övergrepp mot kvinnor.

Denna kvantitativa innehållsanalys har undersökt representationen av kvinnor och män i läroböcker i engelska. Läroböckerna är skrivna för årskurs 4-9. Läroböckerna heter Happy year 4, Happy year 5, Happy year 6, Happy year 7, Happy year 8 och Happy year 9. De analyserade läroböckerna används i svenska skolor och är utgivna efter att lgr11 började användas. Analysen delades in i fem kategorier, vilka var; Yrken, Aktiviteter, Hemmet, Kända och historiska människor och Kläder. I analysen fann man en överrepresentation av kvinnor i hemmet. Det fanns fler män än kvinnor representerade i yrken. Männen hade även flera olika typer av yrken jämfört med kvinnorna i läroböckerna. Fler kända och historiska män än kända och historiska kvinnor fanns representerade i läroböckerna. Fler män utförde aktiviteter jämfört med kvinnorna i läroböckerna. Denna överrepresentation av antingen män eller kvinnor i de olika kategorierna ledde till att jämställdheten i läroböckernas samt läroböckernas genusperspektiv ifrågasattes.

I detta examensarbete har fritidspersonalens praktik och medvetenhet med ett genus perspektiv studerats. Frågeställningarna handlar om hur fritidspersonal inom fritids förhåller sig till elevernas upplevda kön, hur medvetna de är om sitt förhållningssätt och hur de motiverar sina ageranden. Kvalitativa intervjuer och observationer har används som metod. Resultatet visar att det finns en stor medvetenhet kring förhållningssättet och att det är jämställt på många områden, men att det finns utvecklingsområden. Det är märkbart att fritidspersonalen är mer eller mindre medvetna om att arbetet med genus och jämställdhet är något som behöver arbetas mer med. Dock ser de inte arbetet som omöjligt, utan det finns ett intresse till förbättring.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare respektive barnskötare skapar lekmiljöer utifrån ett genusperspektiv i förskolan. Studien belyser även om det finns skillnader mellan förskollärarnas och barnskötarnas tankar kring genusarbetet av lekmiljöer. Materialet till studien samlades in genom intervjuer med deltagarna, dessa gjordes på plats på respektive förskola. Intervjuerna spelades in för att sedan efteråt transkriberas och analyseras på ett kvalitativt sätt utifrån en poststrukturalistisk teori. Genom användandet av en kvalitativ metod fick vi fram olika teman från intervjuerna.     Utifrån studiens resultat kom det fram att förskollärarna och barnskötarna berättar om lekmiljöerna på skilda sätt då fokuset hos barnskötarna låg mer på miljön i sin helhet och förskollärarna berättar mer utförligt om var barnen befann sig i miljön. Det framkom även att intervjudeltagarna berättar att de på respektive avdelningen inte jobbar kring kön, utan de utgår från barnens intressen och vad de ser att barnen leker med. Samtliga förskolor var precis i uppstarten med arbetet kring lekmiljöer då grupperna på avdelningarna förnyats efter sommarlovet. Något som vi även uppmärksammade var att samtliga av de deltagande uttryckte arbetet kring genus som svårarbetat och något som ständigt är under förändring samt är ett pågående arbete. Resultatet av denna studie har väckt ett intresse då vi upplever att det är ett ämne som behöver forskas vidare om och att det behövs mer vägledning i hur man ska arbeta kring genus.

Social inkludering är ett tvetydigt begrepp där forskare och teoretiker tenderar att definiera och mäta det på olika sätt. För att ta ett brett grepp om social inkludering har studien utgått från en allomfattande modell över begreppet av Simplican et al. (2015). Studien ämnar undersöka vilka aspekter av socialinkludering som har tydligast samband med individens livstillfredsställelse och om aspekternas samband skiljer sig åt beroende på kön. Studiens datamaterial är hämtat från European Social Survey somgenomfördes år 2012 med avgränsning av data från svenska respondenter. Materialets urval omfattas av totalt 1847 svaranden i åldrarna 15 - 96 år. För att studera sambanden mellan social inkludering och livstillfredsställelse har multipla linjära regressionsanalyser använts som analysmetod. Resultaten visar att de aspekter av social inkludering som främst påverkar individens livstillfredsställelse berör självförtroende, sociala relationer, inflytande på arbetsplats och upplevd situation kring välfärdstjänster. Även sociodemografiska faktorer visar sig ha samband med individens livstillfredsställelse, såsom ålder, utbildning, levnadsstandard och individens subjektiva hälsa. Resultaten visar också att samboende partnerskap påverkar mäns livstillfredsställelse positivt i högre grad än kvinnors.

Bakgrund: Under medeltiden utförde män och kvinnor omvårdnad via religiösa organisationer. På 1600-talet behövde sjuksköterskor ingen formell utbildning då de var assistenter till läkaren. På 1800-talets mitt kom Florence Nightingale och uttalade sig om att bedriva omvårdnad som sjuksköterska var en kvinnas uppgift. Det var en förlängning av deras uppgifter att sköta hemmet. Män fick samtidigt enbart arbeta med manliga patienter. Dagens sjuksköterska skall följa etiska koder för att bevara patientens autonomi, integritet och värdighet. Sjuksköterskan skall utgå från evidensbaserad kunskap och har huvudansvaret för omvårdnaden. Den omvårdnad som berörs vid intim omvårdnad är vanligen de områden på kroppen som är sexualiserade. Det kan upplevas som förbjudet områden för patienten. Varje människa har sin egen beröringsnorm, var på kroppen och hur mycket beröring som personen accepterar. Människans attityd bygger på tankar och erfarenheter. Dessa skapar en attityd till hur vi förhåller oss i olika situationer. Syfte: Att belysa patientens attityd till intim omvårdnad given av vårdpersonal. Metod: Författarna har genomfört en litteraturöversikt i syfte att få en överskådlig bild av området. Nio artiklar varav fem kvalitativa och fyra kvantitativa låg som grund för resultatet. Dessa artiklar kom från databaserna CINAHL Complete och PubMed. Från resultatartiklarna har förförfattarna analyserat betydelsefulla ord, begrepp och citat för att bilda olika teman. Resultat: Fyra teman varav ett tema med tre underteman framkom av litteraturöversikten. Första temat patientens kön kan påverka attityden med underteman kvinnor, män och likheter mellan kvinnor och män.  Kvinnor föredrog att få intim omvårdnad av kvinnlig vårdpersonal. Män var generellt mer öppna till intim omvårdnad av båda könen. Både män och kvinnor kunde uppleva genans vid intim omvårdnad. Tema två ålderns inverkan på attityden. Äldre kunde ha lättare att ta emot intim omvårdnad från någon av motsatt kön, jämfört med yngre. Tema tre att närma sig den personliga sfären.  Kvinnor kunde uppleva skam över att visa sin nakna kropp för manlig vårdpersonal. Tema fyra kompetens en viktig del av relationen. Relationen mellan patient och vårdpersonal var viktigare än kön på vårdpersonalen. Diskussion: I resultatdiskussionen diskuteras resultatet med hjälp av Leningers transkulturella omvårdnadsteori. Det som diskuterades var attityder och normer i samhället, ålder kopplat till attityder och normer, manlig vårdpersonal och patient- och vårdpersonalrelation. Dessa rubriker ansåg författarna var relevanta kopplat till resultatet.

Detta examensarbetes syfte är att undersöka hur förskolepersonal arbetar med den del av förskolans uppdrag som handlar om jämställdhet och likabehandling. Jag har försökt närma mig dessa ämnen genom att använda mig av en kvalitativ studie där mitt fokus har varit semistrukturerade intervjuer. I genomgången av litteraturen kan man se tydligt att män och kvinnor behandlas olika och att det är något som börjar redan i låg ålder. Resultatet som framkommer i denna studie visar på att det finns en vilja att arbeta både med jämställdhet och likabehandling i förskolan men att det finns en viss okunskap om vad begreppet jämställhet betyder. I resultatet kan man också se att det viktigaste för förskolepersonalen är att arbeta för allas lika värde och främja arbetet kring de olika diskrimineringsgrunderna. Slutet av denna studie består av en metoddiskussion där för och nackdelar diskuteras kring den valda metoden. Sedan fortsätter det med en resultatdiskussion där litteratur kopplas samman med det resultat som har framkommit. Slutet på denna studie är en sammanfattande reflektion där jag som författare reflekterar över det som har kommit fram under studiens gång.

Studien undersöker några förskollärares syn på deras arbete med jämställdhet och hur de tillämpar jämställdhet i samlingen. Studien är kvalitativ och därför användes både observation och intervju i val av metod. Studiens resultat visar att majoriteten av förskollärarna arbetar med jämställdhet, men det finns avvikande resultat som visar på ojämställdhet. Majoriteten av förskollärarnas arbete med jämställdhet visar att leksaker och miljö framträder som betydelsefulla i deras beskrivning.

Uppsatsens syfte var att undersöka organisationskultur utifrån Scheins modell och dess relation och påverkan på arbetstillfredsställelse samt att undersöka om kön och ålder påverkar upplevelsen av arbetstillfredsställelse. Datainsamlingen som ligger till grund för studien var baserad på en digital enkätundersökning. Påståendena utgick från ett befintligt och beprövat mätinstrument för arbetstillfredsställelse samt egendesignade påståenden utifrån Scheins modell. Analysmetoderna som tillämpades var korrelation, en multipel regression samt en hierarkisk multipel regression. Enkäten besvarades av 108 stycken respondenter. Det fanns inget signifikant samband mellan arbetstillfredsställelse och organisationskultur. Den multipla regressionsanalysen uppvisade ett signifikant resultat för variabeln grundläggande antaganden, för de två andra variablerna artefakter och värderingar återfanns inget signifikant resultat. Modell 1 i den hierarkiska multipla regressionen innefattade variablerna kön och ålder, modell 2 innefattade variablerna kön, ålder, artefakter, värderingar och grundläggande antaganden. Kön uppvisade inget signifikant resultat, variabeln ålder hade en effekt och uppvisade ett signifikant resultat. Resultaten stöds inte helt av tidigare forskning.