Tidigare forskningsstudier presenterar resultat som visar på att kunskapskraven för religionskunskap skiljer sig från läroplanens övergripande uppdrag (Anderström, 2017, s. 13, 125). Denna studie har med utgångspunkt i det ovannämnda genomförts med målet att öka kunskapen rörande hur lågstadielärare undervisar i religionskunskap utan att påverka elevernas framtida genustänk negativt. Studien syftar således till att undersöka lågstadielärares synsätt till att föra en genusmedveten religionskunskapsundervisning. För att besvara studiens syfte finns två frågeställningar. Den ena rör de utmaningar som lågstadielärare ser till att föra en genusmedveten religionskunskapsundervisning och de andra de strategier lågstadielärare beskriver att de använder för att föra en genusmedveten religionskunskapsundervisning.   För att besvara studiens syfte och två frågeställningar består studien av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lågstadielärare från olika kommuner i Mellansverige. Intervjuerna har sedan transkriberats och tematiserats med hjälp av en tematisk analys för att kategorisera datamaterialet. Vid analysen av det insamlade empiriska materialet används tre teoretiska utgångspunkter. Hirdmans genussystem och genuskontrakt används för att undersöka hur lärare ser på genus. Jacksons tolkande ansats används som redskap för att kunna identifiera vilka strategier lärarna använder sig av i sin religionskunskapsundervisning. Slutligen används ramfaktorteorin för att kunna kategorisera studiens datamaterial kopplat till de utmaningar som lärarna menar finns i att föra en genusmedveten undervisning i religionskunskap.   Resultatet som framkommit i denna studie visar på att det finns flera utmaningar i att föra en genusmedveten religionskunskapsundervisning. De utmaningar som majoriteten av respondenterna nämnt under sin respektive intervju har tematiserats i följande underteman - genusfällor, elevernas ålder, elevernas förståelse, hemmet påverkan, timplanen samt patriarkala religioner. Respondenterna berättar att de möter dessa utmaningar med hjälp av fler olika strategier. De strategier som flest respondenter talar om har tematiserats enligt följande – genusmedvetna diskussioner, inkludera genus, kvinnliga representanter, ämnesinnehåll, kollegialt arbete samt ändring av schema. Flera respondenter poängterar vikten av att ha ett allmänt genussynsätt i sin undervisning för att förhindra skapandet av könsmönster. Det går således att genomföra religionskunskapsundervisning utan att påverka elevernas framtida genustänkande negativt, trots att kunskapskraven skiljer sig från läroplanens övergripande uppdrag ur flera aspekter.

Konflikter är något som alltid kommer att finnas bland barnen på förskolan. Styrdokumenten är tydliga med att förutsättningar ska ges för att kunna fungera i grupp och hantera konflikter. Flera forskare är också överens om vikten av att lära sig hantera konflikter, samt att kognitiva förmågor kan utvecklas vid sådana situationer. Det finns dock studier som visar på att barn blir bemötta olika i konfliktsituationer utifrån kön.Syftet med studien är därför att undersöka hur förskollärare ser på konflikter mellan barn, hur de beskriver att de själva agerar i konfliktsituationer samt hur de ser på den eventuella betydelsen av barnens kön i sådana sammanhang. Med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt genusperspektivet har jag genom en kvalitativ datainsamlingsmetod utfört semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma förskollärare.Resultatet som framkom är att det finns många olika typer av konflikter, det kan uppstå flera svårigheter kring konflikter och att det inte finns ett gemensamt förhållningsätt för förskollärare att hantera dem. Resultatet visade också att könet inte har någon större betydelse vid konfliktsituationer, men, vissa könsmönster har urskilts.

Syftet med denna undersökning är att utifrån två fallstudier söka förstå lärarnas betygsättningspraktik i ämnet svenska. Valet av ämnet svenska grundar sig i betygsstatistik som visar att effektstorleken för kön är lika stor som den för föräldrarnas utbildningsbakgrund, vilket är unikt för ämnet. Två svensklärare och deras planering, undervisning, och betygssättning i två åttondeklasser i två olika skolor har studerats i en etnografisk studie. Skolorna skiljer sig åt bland annat vad gäller elevernas socioekonomiska bakgrund. I studien belyses vilket svenskämne som framträder i de olika klassrummen och vilka konsekvenser detta får i betygssättningspraktiken. I analysen av materialet har Basil Bernsteins teorier om makt, styrning och kontroll använts. Skolans sociala sammanhang skapas genom att dominerande strukturer blir pedagogisk praktik, eller med en annan term, lärares undervisning och betygssättning kan förstås som diskursiva praktiker. Eleverna måste behärska skolans och ämnenas koder och regler. Är dessa inte explicita i undervisningen kan resultatet bli att de elever som inte behärskar koder och regler har svårare att nå de högre betygsstegen. Lärarnas upplevelse av diskrepans mellan innehållet i kursplanerna å ena sidan och betygskriterierna/kunskapskraven å andra, kan vara en av förklaringarna till att de språkliga kraven i svenskämnet inte alltid explicitgörs i undervisningen.

En studie om hur könsnormer kan reproduceras i förskolan genom språkhandlingar / The Making of Sex in PreschoolA Survey of how Gender Norms are Reproduced in Preschool through Language Acts

Examensarbetet handlar om hur barnens lek gestaltar sig i staden och på landsbygden. Vi gjorde vår undersökning på två skolor varav den ena ligger i Malmö och den andra ligger i en by ca 4 mil utanför Malmö. Syftet med vårt arbete är att se skillnader och likheter i barnens lek på de olika orterna. För att tränga djupare in i barnens lek valde vi att även att fokusera på genus och kön. Våra frågeställningar är följande: Vad finns det för likheter eller skillnader i barnens lek i staden och på landsbygden? Vilka mönster finner vi i hur pojkar respektive flickor leker på de olika orterna?De metoder som använts för att besvara frågeställningarna har varit att observera samt att låta barnen i årskurs ett svara på en enkät. De teoretiska utgångspunkterna har varit lek, miljö samt genus och kön. Det är stora skillnader i barnens lek på de olika orterna. Resultatet pekar på att det är barnens tidigare erfarenheter som formar leken och att de tidigare erfarenheterna ser olika ut beroende på var man bor. Pojklekarna och flicklekarna skiljde sig också men det de hade gemensamt var att flickornas lekar var lugna och omhändertagande medan pojkarnas lekar var vilda och utåtagerande. Slutsatsen vi har dragit är att barnens uppväxtmiljö har påverkan på deras lek men att det inte direkt behöver vara landsbygden och storstaden som står för skillnaderna.

Jämställdhetsfrågan är ett aktuellt ämne i skolan och samhället. Barn och ungdomar påverkas och influeras av familj, kamrater, media och skolans förhållningssätt till jämställdhet. Med de tankarna i bakhuvudet har vi valt att fördjupa oss inom genusvetenskapen. Vi har observerat lärares förhållningssätt gentemot sina elever ur ett genusperspektiv på skolor i södra Sverige. Resultaten vi har kommit fram till skiljer sig, i vissa fall, från litteraturen. Vår studie visar att antal frågor och tid som elever får från sin lärare, är jämt fördelat mellan könen, vilket motsäger det som står i litteraturen. Studien visar vidare att förhållningssättet lärarna har mot sina elever skiljer sig beroende på elevernas kön vilket även bekräftas i litteraturen vi läst. / The teachers' approach in a gender perspective - regarding mathematic lesson

Syfte och frågeställningar:  Syftet med studien är att undersöka och analysera hur män och kvinnor beskrivs av sportkommentatorer under TV-sändningar från handbollsmatcher ur ett genusperspektiv. De aktuella frågeställningarna för studien är följande: Hur beskriver kommentatorer kvinnor och män under livekommentering i handboll? Vilka likheter och skillnader finns kopplat till detta i kommentatorers livekommentering av handboll?   Metod: För att bemöta undersökningens syfte och frågeställningar användes en metod av kvalitativ karaktär – diskursanalys. Åtta matcher från fyra olika kommentatorer, alla män, där de kommenterade en match innehållandes kvinnor och en match innehållandes män, spelades in och transkriberades sedan rad för rad. Analys av insamlad data skedde med hjälp av diskursanalys för att kunna undersöka likheter och skillnader. Passager från kommentatorerna kategoriserades och växte fram till olika teman.   Resultat:  Resultatet från diskursanalysen visar att det finns både likheter och skillnader i hur livekommentering sker gällande kön. Likheter som finns är att tränares meriter presenteras på liknande sätt, samt att reklam görs för respektive liga. Skillnader som upptäcktes var hur kommentatorerna beskriver och benämner kvinnor respektive män. Slutsats: Resultatet indikerar att kommentatorernas språkbruk skiljer sig i kommentering av kvinnor och män och att det således fortfarande tycks finnas arbete att utföra för en mer jämställd syn på kvinnor och mäns sportutövning. Ytterligare studier inom detta område behövs alltså  för att uppmärksamma och arbeta för allas jämställda deltagande på sportens arena. / Aim The aim of the study was to investigate and analyse how men and women are described by sports casters during live broadcasting of sport from a gender perspective. The research questions for this study are as follows: How are men and women described by sport casters during live commentary of handball? What similarities or differences exist in sport casters live commentary of handball?   Method Eight (8) handball games by four (4) different male sport casters, where each sports caster cast one male and female game, were transcribed and analysed from a discourse analysis perspective. Identified perspectives and discourses were categorised and sorted, thereafter analysed utilising a gender perspective.   Results The results from the discourse analysis show that both differences and similarities exist regarding gender in live commentary. The coaches’ merits are presented in similar ways and advertising for both leagues are done in a similar manner. Differences lie in that the sport casters depict and describe men and women differently.   Conclusion The results indicate that the differences found in how sport commentators describe and portray women and men mean that there is still work to be done to create a more equal arena for men and women to participate in with regards to sports. More research is needed in order to shed more light onto this area of research.

Undersökningens syfte är att ta reda på om man kan se en attitydförändring gentemot genusfrågor bland förskollärare och andra förskolepedagoger i en kommun efter Metoorörelsen. För att fullfölja syftet valde vi att genomföra en enkätstudie för att ge samtliga anställda inom de kommunala förskolorna i en kommun, möjlighet till att uttrycka sin uppfattning. Det teoretiska perspektivet vi valde att använda oss av i analysen är feministisk poststrukturalism, som bland annat behandlar hur maskulinitet och femininitet uppfattas på grund av våra föreställningar. Resultatet analyserades och diskuteras med de för teorin centrala begreppen diskurs, positionering och subjektskapande. Resultatet visade att Metooupproret inte verkar haft någon större inverkan på de tillfrågade pedagogernas attityder i förskolan. I delar av enkäten fann vi även att flertalet respondenter svarade en sak på den övergripande enkätfrågan men sedan gav uttryck för det motsatta på någon/några av de detaljerade frågorna inom samma tema.

Slöjd är ett ämne som har gått från att vara uppdelat efter kön, till att vi idag hittar många integrerade slöjdsalar där materialen kombineras med varandra på olika sätt och en läroplan som säger att “Skolan har också ett ansvar för att synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling” (skolverket, 2022, s. 6) Under de år som jag varit verksam inom skolan så har jag som blivande kvinnlig textilslöjdslärare nästan alltid mötts av en manlig trä- och metallslöjdslärare. På vilket sätt bidrar det till elevernas syn på ämnet och lärarens kunskaper? Syftet med detta arbete är att ta reda på hur kvinnliga slöjdlärare upplever att deras ämneskompetenser värderas av eleverna beroende på vilken slöjdart som undervisas. Fem kvinnliga slöjdlärare som undervisar i båda slöjdarterna, har deltagit i semistrukturerade intervjuer, där data sedan har transkriberats och analyserats med hjälp av teman. Det framkommer att de lärare som har integrerade slöjdsalar har hittat ett arbetssätt där de tycker att ämnet slöjd blir lättare att motivera för eleverna och därmed blir lärarens förhållningssätt och elevernas värderingar av ämneskunskap en annan än i de traditionellt uppdelade slöjdsalarna. De intervjuade lärarna nämner att det är fler killar som ifrågasätter när det handlar om kunskapsfrågor och även att samtliga elever, oavsett kön, lägger stor vikt vid lärarens utbildning. Det kan därför vara intressant att följa upp med en studie utifrån ett elevperspektiv. Det skulle då kunna genomföras med en kombination av enkäter och gruppintervjuer för att kunna komplettera lärarnas upplevelser och på det sätt få en tydligare bild av hur ämnet ser ut och värderas idag.

Denna studie belyser skillnaderna i hur kvinnliga respektive manliga streamers bemöts på Twitch.tv. Den tidigare forskningen visar att gamingvärlden är manligt dominerad och att kvinnor som streamar utsätts för trakasserier och kränkningar på plattformen Twitch.tv. Dessa trakasserier och kränkningar kan i sin tur påverka kvinnors motivation till att spela och streama. Därtill visar den tidigare forskningen att kvinnor använder sig av olika strategier för att attrahera och behålla tittare. Strategierna inkluderar att kvinnor exempelvis lägger stort fokus på utseendet. Syftet med denna studie är att undersöka skillnaderna i interaktioner i svenska manliga och kvinnliga streamers kommentarsfält på streamingplattformen Twitch.tv. Fokuset i frågeställningarna ligger på språkbruk samt diskurser som kan observeras i de undersökta kommentarsfälten. Det empiriska materialet består av insamlade kommentarer från tio livestreams på Twitch.tv. Av dessa tio livestreams var fem stycken gjorda av män och fem stycken av kvinnor. Studiens teoretiska ramverk består av kritisk diskursteori, symbolisk makt och symboliskt våld samt stereotypt hot. Resultatet visar att tittarnas bemötande av manliga och kvinnliga streamers skiljer sig åt. Kvinnor mottar nedlåtande kommentarer i högre utsträckning än män och kvinnor får även fler kommentarer kopplade till dem som person snarare än kommentarer kopplade till spelet eller spelandet. Kommentarerna på kvinnliga streamers livesändningar handlar därtill i större utsträckning om henne, medan kommentarer till männen är riktade direkt till streamern. Slutsatserna är dels att kvinnor mottar nedlåtande kommentarer i större utsträckning än män och dels att många diskurser som observeras i kommentarsfälten kan antas handla om att kvinnor är underordnade män i gamingvärlden.