I förskolans styrdokument beskrivs det att förskolans verksamhet ska influeras av den värdegrund som hävdar allas lika värde oavsett olikheter, samt skyddar alla barn från att bli kränkta. Förskollärarna på förskolan ska arbeta för att ge alla barn samma rättigheter, och det beskrivs i förskolans läroplan att de ska motverka traditionella könsmönster. I tidigare forskning skrivs det bland annat fram att det finns en svårighet i att det inte förklaras i läroplanen hur det praktiska arbetet med jämställdhet och genus ska gå till. Det framkommer också från tidigare forskning att förskollärare ofta förstärker traditionella könsmönster istället för att motverka dem, och att traditionella könsmönster sällan ifrågasätts. Syftet med denna studie är att synliggöra hur fyra förskollärare beskriver arbetet med jämställdhet och genus i förskolan. I denna studie används begreppen jämställdhet, behovsprincipen, könsneutralitet, könsöverskridande, genus och kön för att analysera det som framkommer i resultaten av studien. I studiens resultat framkommer det att förskollärarna ser en svårighet i att arbeta med genus och jämställdhet i förskolan. Förskollärarna beskriver att jämställdhet innebär att alla barn i förskolan får lika tillgång till alla material, lekar och hjälp efter sina egna förutsättningar. För att motverka traditionella könsmönster beskriver informanterna i studien framförallt att de försöker arbeta könsöverskridande och ifrågasätta de stereotypa/traditionella könsmönster som finns. En aspekt som kan utläsas från tidigare forskning är att förskollärare sällan arbetar könsöverskridande, och detta skiljer sig alltså mot det som förskollärarna i denna studie beskriver. I denna studie beskriver informanterna att jämställdhetsarbete ur ett genusperspektiv främst handlar om att erbjuda allt material och alla möjligheter till alla barn, men också att arbeta könsöverskridande, snarare än könsneutralt.

Introduktion: Prevalens av dental erosion har ökat hos barn och ungdomar under 2000-talet och påverkas av olika livsstilsfaktorer, såsom ett ökat intag av sura drycker. Detta kan i sin tur påverka den orala hälsan och ge negativa konsekvenser.  Syfte: Syftet med studien är att studera vetenskaplig litteratur om prevalens och svårighetsgrad av dental erosion hos barn och ungdomar.  Frågeställningar: Hur ser prevalens och svårighetsgrad av dental erosion ut hos barn och ungdomar? Hur skiljer sig prevalensen av dental erosion mellan pojkar och flickor?  Metod: Litteraturstudie med sökningar i databaserna PubMed och CINAHL.  Resultat: Resultatet redovisade prevalens och svårighetsgrad av dental erosion i olika åldersgrupper hos barn och ungdomar mellan år 2001–2015. Skillnader har inte gått att fastställa då artiklarna i denna litteraturstudie utförts i olika populationsgrupper under olika tid. Bland de 16 resultatartiklar som i denna litteraturstudie kunde påvisa prevalens av dental erosion och könsskillnader sågs sju artiklar med signifikant skillnad mellan könen och nio där ingen signifikant skillnad kunde konstateras.  Konklusion: Prevalens och svårighetsgrad av dental erosion i samtliga åldersgrupper har förekommit med ett varierande resultat. Prevalens rapporterades var högre i primära tänder och sågs öka med åldern i permanenta tänder. Det kan inte dras en slutsats om det finns könsskillnader i prevalens av dental erosion.

Syftet med denna studie är att med hjälp av intervjuer med utrikesfödda kvinnor från Mellanöstern, gå in på djupet kring deras svårigheter på den svenska arbetsmarknaden. Med hjälp av en sociologisk synvinkel har jag studerat de svårigheter som utrikesfödda kvinnor upplever på den svenska arbetsmarknaden. Studien har en kvalitativ ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med hjälp teorierna intersektionalitet, socialt kapital och humankapital, något som gör att studien delvis har en deduktiv ansats. Genom analysens gång, för att få en djupare förförståelse av respondenternas upplevelser, började jag dock med en induktiv analys.    Studien visar på att bristande språkkunskaper samt ojämlikheter på basis av etnicitet och kön gör det svårt för utrikesfödda på den svenska arbetsmarknaden. Samtliga respondenter i studien anser att de upplevt diskriminering när de sökt arbete, och när de har arbetat, i Sverige. De har blivit diskriminerade i huvudsak på grund av deras kön, etnicitet, och på grund av brister i det svenska språket enligt mina intervjuer med dem. Detta förklaras med hjälp av mina valda teorier, som visar på hur maktstrukturerna på den svenska arbetsmarknaden styr över hur stora deras chanser är till att få ett bra arbete, där de blir väl behandlade. Men de ser inte helt mörkt på sin tillvaro, de har ständigt hopp om att lyckas i Sverige, även om det är svårare för de än för ”svenskar”.

Denna studie har undersökt hur kön konstrueras i förvaltningsrättens 3 § LVU-domar, med fokus på rekvisitet ”annat socialt nedbrytande beteende”. Studien bygger på en socialkonstruktivistisk ansats, där förståelsen om kön ses som socialt konstruerad. Tidigare forskning har konstaterat att det finns skillnader i diskurser gällande tjejer och killar i domarna. Däremot finns det begränsad forskning om hur dessa skillnader kan förstås ur ett könsperspektiv. För att undersöka detta användes kritisk diskursanalys för att analysera 32 domar från 2016. Resultaten visade att det finns en diskurs för tjejer och en för killar, som tydligt skiljer sig åt. Dessa skillnader har sedan analyserats med utgångspunkt i Hirdmans genusteori. På basis av empirin kan konstateras att förvaltningsrätten har olika förväntningar på hur tjejer och killar bör bete sig, som kan kopplas till rådande, samhälleliga normer kring kön. Liknande beteenden och handlingar benämndes olika beroende på kön. Särskilt framträdande var att tjejer i högre grad än killar förväntas ta ansvar för sina handlingar. Detta tyder på att samhälleliga normer och sociala konstruktioner av kön får ta plats i domarna, vilket innebär att förvaltningsrättens skyldighet att iaktta objektivitets- och likhetsprincipen kan ifrågasättas.

The aim  of this  essay is  to research if  the  typical  gender  norms  about gender  that  today’s society rests on, are visible in teaching  materials  within  the  social study  subjects.  In this  essay  the  chosen parts of a selected  teaching  materials   will   be researched  and  compared withformer research and the curriculum  (skolverket  2011). The  research of the teaching  material  will  be done through  a qualitative text  and picture  analysis.   The  chosen teaching  material which in this essay will be analysed is:  Puls  SO-boken year  1-3 (2015). The research  is supposed to add knowledge about how the messages within the  pictures  and the text  in  the chosen teaching material can be interpreted and understood by pupils and pedagogues. The research is  also  supposed to elucidate   how important   it  is  for  the pedagogue  to critically review the teaching material that is being  used  in  their  teaching  to create the  best prerequisite  for  their  pupils.  Good teaching  and learning  and the ability  to find  their  unique   individuality    is also a prerequisite to become the good democratic citizen school will  form  under  the curriculum  that  is available. The result of the research  shows  that  the book Puls  SO-boken (2015), to a certain  degree breaks down stereotype gender norms like the ones  that  currently  exists  in  today’s  society.  It also  shows  a certain  tendency  where  males  still  are the  gender  norm  of the teaching materials.

No description available.

Syftet med examensarbetet var att analysera ungdomsbrottsligheten i Uppsala kommun vad gäller brottstyper, områden och kön samt undersöka om det fanns några samband mellan ungdomsbrottslighet och socioekonomisk status på områdesnivå. Med hjälp av statistik över misstänkta ungdomar i åldern 13 till 20 i Uppsala kommun, så gjorde vi univariata och bivariata statistiska analyser. För att studera sambandet mellan områdesstatistik och misstankesfrekvens använde vi oss först av en korrelationsmatris, för att sedan gå vidare med en multipel linjär regressionsanalys. Resultaten visade på att det finns både skillnader och likheter gällande flickors och pojkars ungdomsbrottslighet. Den mest påtagliga skillnaden är dock frekvensen av misstankar. Vad gäller sambandsanalysen så förklarar den socioekonomiska statusen en relativ stor del av variansen i misstankesfrekvensen. / The aim of this thesis was to analyze delinquency in Uppsala regarding types of crime, neighborhoods and gender, as well as to study whether there was any correlation between delinquency and socioeconomics. By using data on suspected youths in the age of 13-20 in Uppsala, we did a univariate and bivariate statistical analysis. To study the relationship between the neighborhood structure and frequency of suspected youths we first used a correlation matrix and then proceeded with a multiple linear regression analysis. The results indicated that there are similarities and differences regarding delinquency of boys and girls. The most distinct difference was the frequency of suspected youths. Regarding the regression analysis, the socioeconomics explains a relatively large part of the variance of frequencies of suspected youths.

Studien som följer syftar till att analysera hur genus ”görs” i sex stycken olika Bamsetidningar utspridda över åren 1982–2016. En innehållsanalys av komparativ karaktär ur ett historiskt perspektiv har gjorts på både bild och text utifrån ett genusperspektiv där följande teman har aktualiserats: hur pojkar och flickor framställs samt rollindelning mellan könen.  Resultaten visar att genusrepresentationerna i tidningarna domineras av stereotypa könsroller, samtidigt som det förekommer enstaka utmaningar av dessa stereotypa könsroller i form av könsöverskridande karaktärer och ombytta roller.  Något som är väldigt tydligt är rollindelningen där pojkar är överrepresenterade i alla tidningar som studerats. Flickorna är varken lika många eller fler representerade i någon tidning.

Background: Gender equaltiy and occupational injuries are an issue for the public health. Women are more often reported sick then men. There are some differences between the occupations you have and what injuries you developed. It is known that men and women performs a task different from eachother and that will expose them for different injuries. Objective: The aim of this study was to determine the relation between occupational injury and gender (Man and Woman) in a gender equality workplace. Methods: A group of 40 computerworkers, Men (N=16) and woman (N=24). They completed a questionare about their workenvironment and injuries. Analysis were about different variables crossing with gender. Results: You can see a difference between men and women between how much workload they take home. Women had a higher risk to take their workload home and continue to work at home. Conclusion: Although women had a higher risk to take their workload home, you can’t say that the gender was the factor but the level of stress was. So the higher level of stress that you experiencing the more was the risk of you taking home your work. / Syfte: Syftet med denna undersökning var att ta reda på förhållande mellan arbetsskador och kön (man och kvinna). Går det via en kartläggning av arbetsuppgifter på en könsneutral arbetsplats att beskriva och analysera förhållandet mellan arbetsskador och kön. Frågeställningar: Givet samma titel/yrke är arbetsuppgifterna samma mellan kvinnor och män? Om kvinnor och män har samma arbetsuppgifter, skiljer sig antalet arbetsskador mellan kvinnor och män? Om arbetsuppgifterna är samma för kvinnor och män, skiljer sig den upplevda arbetsmiljön mellan kvinnor och män Metod: Det var 40 stycken deltagare, män (N=16) och kvinnor (N=24) som hade arbetsuppgifter som dom sköter vid en dator. De har fått fylla i en enkät angående arbetsmiljö och arbetsskador. Resultaten från enkäten sammanställdes och analyserades med hjälp av SPSS för att kunnat hitta eventuella samband mellan arbetsskador och kön. Resultat: Det fanns inte signifikanta skillnader i arbetsskadorna och könen. Utan den skillnaden som uppstod var att kvinnor oftare tog med sig arbetet hem jämfört med männen. Men vid en regressionsanalys av flera oberoende variabler visade det sig att stress har en påverkan på hur ofta man tar med sig arbetet hem eller inte. Kön visade sig däremot inte vara en bidragande faktor till utfallet. Slutsats: Slutsatsen blev att det inte fanns någon signifikant skillnad på denna arbetsplats när det gäller arbetsskador och kön. Men att det finns en koppling mellan stress och huruvida man tar med sig arbetet hem.

Sammanfattning Syfte: Att undersöka om språket i skriftliga biståndsutredningar som lett till avslag, skapar och återskapar samhälleliga föreställningar om kön och genus. Vetenskapsteoretisk utgångspunkt: Studien har utgått från kontextuell socialkonstruktivism, det vill säga att den sociala verkligheten är i stor utsträckning konstruerad, med ett fåtal undantag. Metod: En innehållsanalys har gjorts av de första 16 utredningarna från 2015 och framåt som resulterat i avslag, gällande biståndet "boende med särskild service". Av dessa gällde 8 utredningar kvinnliga klienter och 8 utredningar gällde manliga klienter. Efter att empirin bearbetats analyseras texten utifrån teorier om genus, språk och makt. Resultat: Skrivna utredningar gällande ansökan om biståndet "boende med särskild service för vuxna" innehåller ord och formuleringar som kan förstås som könade. Det fanns också en tendens att fokusera på hushållssysslor, mathållning och relationer då den sökande var kvinna och fokuserade mer på sysselsättning då den som sökte biståndet var man. Intressen, personlig omvårdnad och ekonomi var områden som fokuserades på i liknande utsträckning i samtliga utredningar. Slutsatser: Skrivna biståndsutredningar för "boende med särskild service för vuxna" kan anses skapa och återskapa normativa förställningar om kön och genus, genom det språkbruk som används och vad som fokuseras på i texten. Konsekvenserna av detta diskuteras avslutningsvis i uppsatsen.