<p><strong>Sammanfattning</strong><p>Syftet var att studera hur idrottslärarstudenter återskapar genus i idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar använts: Vilka exempel på upprätthållande av genuskontrakten förekommer under idrottslektionerna? På vilka sätt bryter studenterna mot de i klassen rådande genuskontrakten? Hur förändras genuskontrakten mellan de olika idrottsmomenten?</p><strong><p>Metod</p></strong><p>Under en tre veckors period utfördes åtta löpande observationer med fokus på kritiska händelser. De kritiska händelserna vi fokuserade på var då könsroller upprätthölls och då rådande könsmönster bröts. För att få en djupare förståelse för studenternas handlande och deras tankar kring sin egen bild av genusåterskapande i klassen utförde vi efter sista observationstillfället sex intervjuer av kvalitativ karaktär. De sex studenter som valdes ut för intervju representerade de fyra diskurser, vad gäller genusåterskapande, som vi uppmärksammade under observationerna.</p><strong><p>Resultat</p></strong><p>Resultaten visar att studenterna oftast grupperar sig efter kön under idrottslektionerna, de upprätthåller på detta vis dikotomin. De manliga studenterna är mer aktiva före, under och mellan lektionerna än de kvinnliga och tar även större plats under gymnastiklektionerna samt vågar ta i mer och göra svårare övningar. De kvinnliga studenterna är mer försiktiga och avvaktande under gymnastiken men har mer framträdande roller under danslektionerna. Vissa kvinnliga studenter har brutit mot genuskontrakten genom att vara delaktiga i de manliga studenternas aktiviteter eller vågat utmana sig själva i gymnastiken. På samma sätt har de manliga studenterna brutit när de har suttit ner och umgåtts med de kvinnliga innan lektionerna eller när de har visat rädsla eller omtanke.</p><strong><p>Slutsats</p></strong><p>Lärarstudenterna återskapar genus utifrån fyra olika diskurser. Majoriteten av studenterna befinner sig oftast i någon av de upprätthållande diskurserna, men dessa grupperingar är inte fasta och studenterna träder in och ut ur dem i olika situationer.</p></p><p><p>Syfte</p></p>

<p>The specified purpose was, based on gender, age and type of employment, study the employees motivation to participate in health projects and their reason to maintain exercise habits after the termination of the health projects. Exercise frequency was studied in relation to the other background variables. A revised version of the questionnaire Motivation for Maintenance of Exercise Habits (Josefsson, 2005) was distributed at Albany International, Halmstad. The most frequent cause to exercise was “enhance my condition”. The most frequent obstacle not to exercise was “It is hard to fit exercise into my schedule”. Total 50 percent of all the respondents answered that they do not participate in the health projects. The bicycle project “Albanytrampet” had the highest adherence (n=30) and nine of those participants have maintained the activity after the termination of the project. The foremost motive to continue an activity was “exercise is a part of my lifestyle”. The health visionary has, trough the different health projects, influenced one third (n=28) of all respondents to exercise to a larger extent than before. The most frequent strategy to facilitate participation in health projects was “Exercise partner/Instructor/Personal support”.</p><p>The conclusion of how to get the employees to maintain the activity even after the project has ended and implement exercise in their weekday is that they need too feel some kind of inner motivation. In some way they have to feel satisfaction during the performance of the activity and understand that the exercise is good for them.</p>

I denna uppsats undersöker jag hur det är att arbeta som hbt-aktivist i Litauen, och redogör för hur man som aktivist förbereder sig inför landets första Prideparad: Baltic Pride. Uppsatsens syfte är att ur ett queerteoretiskt perspektiv undersöka hur litauiska hbt-aktivister arbetar för att synliggöras som grupp. Jag undersöker på vilka sätt litauiska hbt-aktivister förhåller sig till, och verkar inom, heteronormativa praktiker i sitt dagliga arbete och i förberedelserna av Baltic Pride. Mitt material består av sex semi-strukturerade intervjuer med litauiska hbt-aktivister. Resultatet visar att det litauiska samhällets i mångt och mycket negativa inställning till hbt-personer påverkar hur aktivisterna väljer att presentera sig själva som grupp. I presentationen av sig själva vill aktivisterna bryta ner stereotypa bilder av homosexualitet genom att iscensätta ett genusbeteende som associeras till normalitet. Inom ramen för Baltic Pride innebär detta en slags Anti-Pride, där iscensättningen av hbt-identiteten som en del av normen uppfattas som en effektivare strategi för att utmana heteronormen snarare än att använda lekar med könsroller, stereotyper eller parodier av normativa genusbeteenden.

Det finns lite forskning kring dem som arbetar inom personalvetaryrket och ännu mindre forskning som problematiserar yrket kring kön. Denna studie inriktas därav på att undersöka kvinnor och mäns möjligheter i det kvinnodominerade personalvetaryrket. Datainsamling sker genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och två män som arbetar på samma personalavdelning på ett stort svenskt företag.  Intervjuerna inspireras av tidigare forskning om möjlighetsstrukturer och utgår från fyra frågeställningar. Den första frågan handlar om hur de kvinnliga och manliga personalvetare som intervjuas upplever sina möjligheter att utvecklas i organisationen. Resultaten visar att intervjupersonerna upplever att de har goda möjligheter att utvecklas och att de har en bred syn på begreppet som innefattar såväl rörelse som personlig och kunskapsmässig utveckling. Den andra frågan tar upp kopplingen mellan organisationsstruktur och intervjupersonernas upplevelser av möjligheter att utvecklas. Enligt tidigare forskning kan man vänta sig att finna att olika organisatoriska förhållanden medför olika möjligheter för olika personer. Resultaten visar att organisationen har betydelse genom att den uppmuntrar till eget ansvar, utveckling och rörelse, vilket gör att intervjupersonerna upplever att de har möjligheter inom företaget. Den tredje frågan rör kopplingen mellan funktionen och intervjupersonernas upplevelser av möjligheter att utvecklas. Tidigare forskning pekar på att funktionen har en betydelse och att personalfunktionen i sig kan ha inneboende begränsningar, vilket styrks av resultatet. Den fjärde frågan rör kopplingen mellan intervjupersonernas kön, könsfördelningen på avdelningen, yrkets kvinnodominans och intervjupersonernas upplevelser av möjligheter att utvecklas. Utifrån tidigare forskning kan man vänta sig att kvinnorna upplever sig ha sämre möjligheter än männen och att männen gynnas av att vara i minoritet. Intressant nog visar resultatet inga större skillnader mellan männens och kvinnornas upplevelser av möjligheter. Slutsatsen är att det är faktorer som kännetecknar personalfunktionen i sig som är mest avgörande för intervjupersonernas upplevelse av sina möjligheter. Analys och diskussion fokuserar på resultatens koppling till tidigare forskning följt av förslag till vidare forskning.

Jämställdhet inom en organisation är huvudtemat för denna uppsats. Syftet med studien är att undersöka jämställdhet och könsfördelning inom organisationen NA (fiktivt namn) som är en mångkulturell verksamhet med en mångårig bakgrund. Studien består av djupintervjuer och observationer som utfördes för att undersöka jämställdhetsarbetet inom NA. Sedan har jag utifrån teoretiska perspektiv om jämställdhet, genus, mångfald samt attityder och även tidigare forskning om jämställdhetsplaner utvecklat min undersökningsanalys. Mina resultat tyder på att NA:s organisation inte har någon jämställdhetsplan men personalen själva anser att jämställdhet redan existerar i organisationen. / Gender equality within an organization is the main theme of this essay. The purpose is to examine gender equality and gender distribution within NA, that is a multicultural organization with a long history. The study comprises of in-depth interviews, and observations. These were made to elucidate the work on gender equality within the organization. I, then, developed this survey-analysis based on theoretical perspectives of gender equality, gender, diversity, as well as attitudes, plus earlier research on gender equality objectives. My results show that NA has no gender equality objectives, but they consider that equality already exists in the organization.

The specified purpose was, based on gender, age and type of employment, study the employees motivation to participate in health projects and their reason to maintain exercise habits after the termination of the health projects. Exercise frequency was studied in relation to the other background variables. A revised version of the questionnaire Motivation for Maintenance of Exercise Habits (Josefsson, 2005) was distributed at Albany International, Halmstad. The most frequent cause to exercise was “enhance my condition”. The most frequent obstacle not to exercise was “It is hard to fit exercise into my schedule”. Total 50 percent of all the respondents answered that they do not participate in the health projects. The bicycle project “Albanytrampet” had the highest adherence (n=30) and nine of those participants have maintained the activity after the termination of the project. The foremost motive to continue an activity was “exercise is a part of my lifestyle”. The health visionary has, trough the different health projects, influenced one third (n=28) of all respondents to exercise to a larger extent than before. The most frequent strategy to facilitate participation in health projects was “Exercise partner/Instructor/Personal support”. The conclusion of how to get the employees to maintain the activity even after the project has ended and implement exercise in their weekday is that they need too feel some kind of inner motivation. In some way they have to feel satisfaction during the performance of the activity and understand that the exercise is good for them.

Syftet med den här studien var att skönja mönster rörande genus i skönlitterära barn- och ungdomsböcker, och på så sätt få en bild av vilken syn på kön böckerna förmedlar. Vidare ville vi koppla dessa mönster till olika forskningsuppfattningar om vad pojkar och flickor bör läsa. De teoretiska utgångspunkterna som användes var teorier kring genus och teorier om läsning. Från dessa teorier brukades bland annat begreppen genusordning, ideologisk och biologisk syn på genus, könsmönster, textens och individens repertoar samt identifikation. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att vi dels kritiskt granskade och analyserade sex skönlitterära barn- och ungdomsböcker, dels genomfördes en diskursanalys av olika forskningsuppfattningar gällande genus i barn- och ungdomslitteratur. Urvalet av skönlitteratur grundades på listor över de mest lånade böckerna på tre skolbibliotek. Resultatet av studien visade att de sex skönlitterära böckerna skildrar traditionella könsmönster, främst hos karaktärer från den äldre generationen, men även hos den yngre. Vi fann även exempel där traditionella könsmönster bröts. Inom forskningen kring litteraturval ur en genussynpunkt, fann vi två motsatta sidor där det var tydligt att kvinnor stod mot män. Vår studie visade att båda dessa forskningssidor kan finna fenomen och företeelser som stödjer deras åsikter i samtliga sex böcker.

Barn och ungdomar ägnar idag en betydande del av sin fritid till datoranvändning. I denna uppsats har vi valt att undersöka datoranvändningens eventuella effekter på ungdomarnas betyg i språk. Uppsatsens syfte är att undersöka om man kan se samband mellan, dvs. positiva eller negativa effekter på, betygen i engelska hos elever i år 9 och deras datoranvändning utanför skoltid. Utifrån detta har vi även undersökt vilken typ av datoranvändning som har dessa effekter, hur lång tid framför datorn som motsvarar dessa resultat, samt om det finns skillnader mellan flickors och pojkars datoranvändning och deras mätbara språkkunskaper. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät kring datoranvändning utanför skoltid där 94 elever i årskurs 9 deltog. Elevernas svar analyserades med hänsyn till deras kön samt betyg. Resultaten visar att skillnaderna i hur eleverna använder datorer är större mellan könen än mellan de olika betygskategorierna. Pojkarna i undersökningen har ett högre snittbetyg i engelska än flickorna, de uppger att de använder engelska i högre utsträckning, och de spelar online-spel och andra datorspel betydligt mer än flickorna. Flickorna i undersökningen använder framförallt chat som aktivitet vid datorn, och detta gör de främst på svenska. Vår undersökning visar även att flickornas snittbetyg i svenska är betydligt högre än pojkarnas. Resultaten tyder på att pojkarnas engelskbetyg är högre ju mer de uppger att de använder engelska vid datorn. Flickornas engelskbetyg följer inte samma mönster. Däremot har flickorna högre betyg i svenska ju mer datoranvändning de uppger. Vår teori är att detta har ett samband med att pojkarna använder mer engelska vid datorn än flickorna. Vi har inte kunnat påvisa att datoranvändningen har några negativa effekter på elevernas betyg, oavsett användningens omfattning eller innehåll. Vår slutsats är därför att datoranvändning utanför skoltid kan ha ett positivt samband med elevernas språkutveckling. Detta bör enligt vår mening uppmärksammas och tas i beaktande såväl för betygssättning som för att stärka elevernas motivation inom språkundervisningen. Beskrivning: Children and young people nowadays spend a substantial part of their spare-time using computers. Often, media focuses on its negative effects. In this paper, we have chosen to study the effects computer use has on the grades students receive in language courses, specifically in the 9th grade. The focus of this study is to see if there is a link between 9th grade students’ grades in English and their spare-time use of computers, and whether it has a positive or negative effect. On the basis of this question, we studied what type of computer use had these effects, what amount of time in front of the computer corresponds to these results, and whether girls’ and boys’ computer use and measurable language skills differs. The study was conducted using questionnaires concerning spare-time computer use. 94 9th grade students participated. The answers were analyzed based on the students’ sex and grades. The results show a more significant difference between the two sexes than between the grades received where computer activities are concerned. The boys in the study were found to have a higher average in English than the girls. The boys also state that they use English to a greater extent, and that they play online games and other computer-games more frequently than the girls. The girls of our study stated that chatting is their prime computer activity, and it is conducted in Swedish. Our study also shows that the girls have a significantly higher average in Swedish than the boys. The results seem to indicate that the boys have higher grades in English the more they say they use English at the computer. The girls’ English grades do not follow the same pattern. On the other hand, the girls’ grades in Swedish are higher the more they say they use the computer. Our theory is that this is related to the fact that boys use more English when using the computer than the girls do. We have not been able to show any negative effects on the students’ grades due to computer use, regardless of its extent or content. Our conclusion is therefore that computer use in the spare-time may have a positive effect on the students’ language acquisition. We mean that this knowledge should be considered for grading as well as for motivating students in language classes.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kön görs i sex stycken vägledningssamtal på gymnasiet. Med stöd av några utvalda könsteoretikers forskning analyseras samtalen som utförts av tre stycken olika studie- och yrkesvägledare på tre stycken olika gymnasieskolor. Varje studie- och yrkesvägledare samtalade med en tjej och en kille i årskurs tre och deltagarna valde själva ut vilka elever som spelades in på band. Resultatet pekar på att studie- och yrkesvägledarens förhållningssätt delvis skiljer sig åt beroende på elevens kön. Genom att undersöka samtalsinnehållet och jämföra detta med normativa föreställningar om kön så ges olika exempel på hur kön görs i samtalen. Resultatet stämmer väl överens med antagandet att kön görs men på olika sätt. Könskonstruktioner i vägledningssamtal är dock ett tämligen outforskat område och denna studies begränsade omfattning gör det heller inte möjligt att dra några generella slutsatser. Uppsatsen syftar också till att medvetandegöra vad som sker i samtalen och problematisera kön som betydelsefull faktor i vägledningsprocessen. The purpose of this study was to investigate how gender is done in guidance counselling sessions in upper secondary school. Six such conversations were carried out and tape-recorded by three guidance counsellors at three different upper secondary schools. Our analysis of these conversations are in line with a number of cited gender theorists. Each guidance counsellor conversed with one female and one male third-grade student selected by the participating counsellors. The study indicates that the guidance counsellors to some extent relate differently with the male and female students respectively. By examining the contents of the conversations, and comparing them with normative ideas of gender, the study provides examples of how gender is done in this context. The results are well in keeping with the assumption that gender is done, but variously so. However, the construction of gender in guidance counselling conversations is an unexplored field, and the limited scale of the current study precludes any general conclusions. Another aim of the study is to heighten the awareness of what happens in the conversations, problematizing gender as a factor in the guidance process.

Syftet med denna studie har varit att kritiskt granska och analysera läromedel i svenska och matematik för grundskolans lägre åldrar ur ett genusperspektiv. Vi har undersökt på vilket sätt läromedlen presenterar och reproducerar kvinnligt och manligt; sociala kön. Avsikten har varit att synliggöra hur budskapen och maktförhållanden mellan män och kvinnor förmedlas i de analyserade läromedlen och om de är förenliga med styrdokumenten. Analysen är baserad på fyra läromedel, två i varje ämne. De teoretiska utgångspunkterna är grundade på genusteorier; att kön konstrueras i samhället. Metoden som används i analysen är en kvalitativ textanalys och baseras på ett hermeneutiskt synsätt. De frågor som har ställts till texterna kommer från en analysmodell utarbetad i Gävleborgs län. Resultaten visar på att en manlig norm reproduceras i läromedel och att traditionella könsmönster konstrueras och reproduceras samt att män tillskrivs ett högre värde. Resultaten visar även på att de läromedel som vi har analyserat inte lever upp till de nationella styrdokumentens krav på jämställdhet.