<p>Under 90-talet genomgick arbetsmarknaden stora förändringar och ungdomsarbetslösheten steg drastiskt. Arbetarklassungdomar blev mest utsatta då deras arbetsmarknad krympte. Ett glapp mellan deras möjlighetsstruktur och viljestruktur uppkom. Skolans roll är att enligt Lpf94 att bidra med anpassning till samhället genom att hjälpa eleverna göra väl underbyggda val inför framtiden.Därför undersöktes ungdomars syn på studier, arbete, arbetslöshet och framtiden med en intervju- och enkätundersökning vid en västsvensk småstadsgymnasieskola. Även lärarnas syn på effekterna av elevernas val och dessutom på framtiden som marknadsanpassningen av gymnasiet medfört studerades med intervjumetoden.Klassperspektivet vad det gäller syn på arbetslöshet saknas vid detta gymnasium. Kvinnorna är dock mer oroliga för arbetslöshet än männen. Generellt ser eleverna positivt på framtiden då över 90 % har positiva framtidsvisioner. Lärarna anser att fenomen som kunskapsreducering, valstrategier och kursutbudsförändringar är effekter av skolans närmande till marknaden som ändå generellt ses som ett positivt fenomen.Sammanfattningsvis är eleverna inte begränsade av sin klasstillhörighet i sina framtidsval. Detta liksom att de oberoende av program kan se sig som kandidater till högre utbildning i framtiden. Kvinnliga elever är mer oroliga för framtidens arbetsmarknad än manliga. Detta är fenomen som kan tas tillvara i utvecklingen av den framtida skolan.</p>

This paper focuses on the relationship between actual victimization and perceived fear of crime among young women aged 18-20 years. Previous studies shows that women are more afraid of becoming a victim of crime than men, even though studies shows that men are victims of crime to a greater extent than women. The purpose of this paper was to examine women’s fear of becoming a victim of crime from a class perspective. To investigate this, we interviewed 16 young women aged 18-20 years with both working class and middle class backgrounds. The interviews helped us understand how the women in each group discussed the fear and crime in society. To analyze the material we used Beverly Skeggs and Bronwyn Davies theories. Skeggs was used to analyze the significance of class differences among women while we used Davies to analyze how the socialization of female and male behavior has significance for the fear of crime. The result of the study showed that it was mainly women from the working class who felt fear of becoming a victim of crime while women from the middle class did not experience fear in the same way as working class women.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om graden av inkludering i idrott och hälsa har ökat över tid. För att avgränsa området gäller undersökningen textanalyser av två kursplaner och två läromedel i ämnet. Kursplanerna som jämförs med varandra är LGR-69 och LGR-11 medan ett läromedel för varje kursplans aktualitetstid jämförs med varandra: Skapande rörelse II - Gymnastisk för mellanstadiets pojkar och flickor samt Tummen upp! Idrott och hälsa – kartläggning åk 6. Intresset för att göra denna undersökning kommer från den rörelseglädje som jag alltid funnit genom idrott och hälsa, men som jag vet många inte delar med mig. En bakgrund till undersökningen är den undervisningshistoria som visat sig vara exkluderande för elever beroende på könstillhörighet och varierande funktionsförmåga. Uppsatsens frågeställningar är sammankopplade med studiens syfte och riktar sig mot hur graden av inkludering i kursplan och läromedel har förändrats över tid, hur denna förändring har sett ut samt hur sambanden ser ut mellan kursplan och läromedel. För att ge svar på dessa frågor har jag använt mig av tidigare forskning och teorier. Med hjälp av dessa har jag definierat relevanta begrepp för att sedan låta dem fungera som analysverktyg i resultat- och diskussionsavsnitten. Begreppen som används är kön, genus, jämställdhet, intersektionalitet, social rättvisa, funktionsnedsättning, funktionshinder och normkritisk pedagogik. Resultatet, diskussionen och slutsatsen av undersökningen visar att graden av inkludering till viss del har ökat över tid i både kursplan och läromedel samt att sambanden mellan kursplan och läromedel viarierar.

Denna kvantitativa studies syfte var att undersöka om det förelåg någon skillnad i uppmätt självmedkänsla mellan föräldrar och icke-föräldrar samt mellan kön. En enkät delades på Facebook som innehöll Neffs formulär för att mäta självmedkänsla och andra kompletterande frågor. Den besvarades av 144 respondenter, varav 97 passade in i målgruppen, som var män och kvinnor mellan 25-35 år och som var i ett förhållande. En två-vägs ANOVA genomfördes och visade en tendens, mellan kön. Män hade högre självmedkänsla än kvinnor. Ingen signifikant skillnad mellan föräldrar och icke-föräldrar fanns. Inte heller fanns någon signifikant interaktionseffekt mellan kön och föräldraskap. / This quantitative study’s purpose was to examine if the was any difference in measured self-compassion between parents and non-parents and between the sexes. A survey was published on Facebook, it consisted of the self-compassion formula made by Neff and other additional questions. It was answered by 144 respondents, 97 of them qualified in my target group. My target group was men and women in the age between 25-35 that were in a relationship. A two-ways ANOVA was made and one tendence was seen, between the sexes. Men had a higher amount of self-compassion than women. There was no differences in measured self-compassion between parents and non-parents. Nor was there any significant interaction effect between the sexes and parenthood.

”That’s when we uncover” is an ethnolocical study of the discourse on gender equality surrounding commercial pop stars, based on the debate evolving the Swedish singer Zara Larsson. In the summer of 2015, the seventeen year old singer criticized a major festival in Sweden, Bråvalla, for their lack of women represented among their headlines. She also questioned why she was to perform at 1.15 pm, since she was the artist who was the most popular at Spotify of all playing at the festival. In addition to that, she criticized Bråvalla for not putting her name at their posters. Zara Larssons critique generated harsh words from another, male artist, wich lead to a debate in Swedish media all through the summer. Zara Larsson was defended by both other musicians, and by politicians, but she also got thousands of offensive comments at social medias, and received threats from men who claimed they wanted to see her raped, or dead. Zara Larsson has since then continued to provoke, through feminist statements, combined with exposing pictures of herself. The study is based on articles found in the media online, and on the debate in social medias. Three pictures posted by Zara Larsson at Instagram was chosen to represent what makes her so provocative, and the following comments was analyzed through a discoursive perspective. The study showed that the discourse can be divided in two: The discourse on gender equality in the statistics among artists at festivals, and the discourse on norms surrounding female artists. Those two are connected, and represents the two dimensions quantity and quality when it comes to gender equality. The study also showed that the strong reactions to Zara Larssons opinions was related to her subject position as a young, female singer within the commercial pop music business, and that there is a hegemony saying that male artist are the norm at festivals. The discourse also says that the over-representation of men performing at festivals are fair, and that young, female artists should have a limited space when it comes to actions and expressing opinions, compared to their male peers.

Min studie beskriver hur ungdomar framställer sig själva genom Instagram och vad för påverkan det har till deras identitetsskapande. Med hjälp av 10 ungdomar vid 16 års ålder på har jag samlat ihop material som jag kopplat till teori. Dessa teoretiska perspektiv som jag använt mig av är: Identitet från Jostein Gripsrud ”Mediekultur- Mediesamhälle” 2008 samt dramaturgiska perspektivet av Erving Goffman ”Jaget och maskerna” 1974. Jag har tagit inspiration från Kenneth Ögren (2013) avhandling angående ”flickor och sociala medier” samt olika artiklar kring Instagrams påverkan på ungdomar och Berglez &amp; Olaussons förklaring av medier och identitet som bakgrund till mitt ämne. Frågorna som jag besvarar i min studie är: Hur framställer ungdomar sin online identitet genom Instagram? Vad ger detta för resultat på ungdomarnas identitetsskapande? Min studie visar att Instagram har en påverkan på ungdomarnas livsstil och identitet. Det vill säga hur individer representerar sig själva skapar det normer, mönster, status och regler i samhället som fortskrider och vi blir ständigt omedvetna påverkade av varandra och hur vi ska vara och bete oss. Sociala medier har en påverkan på oss individer och genom Instagram kultur skapar det en omedvetenhet för dessa ungdomar där de alltid ska behaga sin publik med oärligheter.

Sjukfrånvaro och psykisk ohälsa som sjukfrånvaroorsak ökar för både kvinnor och män. I rapporter, analyser, åtgärdsprogram och tidningsartiklar läggs konsekvent det störst fokus på kvinnors sjukfrånvaro och psykisk ohälsa som frånvaroorsak, samt i orsaksförklaringar till den höga sjukfrånvaron. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt genusperspektiv har en textanalys gjorts av sex olika dokument som behandlar sjukfrånvaro och eller psykisk ohälsa som sjukfrånvaroorsak, för att besvara frågeställningar: (1) Hur framställs kvinnor och män i texterna? (2) Finns en eventuell påverkan av genusnormer i hur kvinnor och män framställs i texterna? (3) Återfinns föreställningar om kvinnor, sjukdom, psykisk ohälsa och kvinnors biologiska ”särart”, i texterna som analyseras? I textanalysen framkom, i varierande omfattning, att genom att framställa fenomenet (problemet) sjukfrånvaro med tyngdpunkten på kvinnors sjukfrånvaro, där orsaksförklaringar fokuserar på kvinnor och på kvinnors psykiska ohälsa som sjukfrånvaroorsak, skapas och reproduceras en föreställning av ett samband mellan kvinnor, sjukfrånvaro och psykisk ohälsa. Vidare framkom en brist i resonemang om att psykisk ohälsa sedan 2014 är den främsta sjukfrånvaroorsak för män. En tolkning om varför detta ”utelämnas” är att det inte bedöms som relevant, eftersom psykisk ohälsa som främsta frånvaroorsak för kvinnor funnits länge. En alternativ tolkning är att sjukfrånvaro och psykisk ohälsa som frånvaroorsak associeras med kvinnor. Kvinnor har dubbelt så hög sjukfrånvaro som män och därmed en högre andel med psykisk ohälsa som frånvaroorsak. Detta leder till att den höga sjukfrånvaron, dess orsaker osv. kan anses vara ett så kallat. ”kvinnoproblem” och medför en risk att inte uppfattas som ett samhällsproblem.

Syftet med denna studie har varit att studera den valprocess elever går igenom inför gymnasievalet samt att se vilka mönster som går att urskilja utifrån faktorerna kön, klass och geografisk ort. För detta studerades vilka verktyg och strategier elever i årskurs 9 använt sig av och hur de använt sig av skolans insatser och andra aktörer för att få stöd. För datainsamlingen har metodkombination använts där en enkät med 92 elever två olika skolor och orter kompletterats med intervjuer av de två studie- och yrkesvägledarna på skolorna. Resultatet visade på mönster både utifrån kön, klass och geografisk ort. Tjejernas valprocesser sträckte sig över längre tid och antalet verktyg som användes var fler än för killarna. Många av eleverna tog aldrig yrkesförberedande gymnasieprogram i åtanke under valprocessen och ju lägre utbildningsnivå föräldrarna hade desto mer könsstereotypiska var de alternativ eleverna övervägde. Eleverna tyckte inte att de påverkades så mycket av andra men på båda orterna framkom det att skolors och programs rykten och image var centrala i den sortering eleverna gjorde. Skolans insatser fyllde en viktig funktion för många men även föräldrar och vänner användes när eleverna sökte information eller stöd.

Denna studie syftar till att undersöka hur barn konstruerar kön och identitet utifrån text och bild i bilderböcker. Utifrån syftet formulerades frågeställningen Hur förhåller sig barn till kön och identitet i bilderböcker? För att besvara frågeställningen utfördes fyra halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra barn och med hjälp av tre bilderböcker utfördes boksamtal med respektive barn som fick svara på följande frågor: Finns det någon flicka/pojke i boken? Hur vet du att det är en flicka/pojke? Vem i boken skulle du vilja vara/inte vara? Varför? Resultatet visar att barn konstruerar och motiverar könet hos en karaktär i bilderböcker genom dess fysiska attribut, som hårfrisyr och klädsel, men även genom vilken färg denna har. Saknades tydliga fysiska attribut kunde barnen säga att en karaktär var pojke eller flicka, men inte motivera varför. Gällande identitetsfrågan hade barnen svårt att svara på frågan vem de skulle vilja vara. Däremot kunde de formulera vilken/vilka av karaktärerna de tyckte om, vilket motiverades av barnets egna preferenser, alltså vad barnet själv gillade. Resultatet diskuterades med stöd av teorier och tidigare forskning kring kön, könsscheman, normer och identitet samt teorier om bilderbokens inverkan på barns könsskapande.

Denna studie har till syfte att belysa hur lärarstudenter tolkar begreppet stereotypa föreställningar om kön. Studien syftar även till att ta reda på hur lärarutbildningen förmedlar till lärarstudenterna hur de ska arbeta i sin framtida undervisning, med att utmana och motverka stereotypa föreställningar om det som anses vara manligt och kvinnligt inom ämnet idrott och hälsa. I studien används en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer för att få en djupare förståelse av lärarstudenternas upplevelser. I studien används Hirdmans (2004) genussystem som det teoretiska ramverket för att analysera studiens resultat. Resultatet i studien visar på att för lärarstudenterna är stereotypa föreställningar ett nytt begrepp när det gäller kön eftersom de aldrig mött begreppet förut under sin skolgång. Dessutom menar de att universitetslärarna inte medvetet tar upp begreppet stereotypa föreställningar om kön/genus. Resultatet visar även att lärarstudenterna hade önskat mer praktiska övningar och seminarier som leder till mer kunskap om stereotypa föreställningar om kön/genus. Lärarstudenterna upplever inte att de har tillräckligt med kunskap för att kunna arbeta med att utmana och motverka stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt eller kvinnligt i sin framtida undervisning.