Sammanfattning   Syftet med detta examensarbete är att försöka finna förståelse och orsaken till att trots att det årligen utbildas fler kvinnliga kockar än manliga kockar vid Sveriges restaurangskolor, är det väldigt få kvinnor som arbetar som kock på restaurang. Vilket mynnar ut i frågor som berör den kvalitativa jämställdhetsaspekten i såväl skolmiljö som arbetsmiljö.   För min undersökning valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer genom att använda mig av tankekartor vilka anses ge en fördjupad förståelse för intervjupersonen. Dessa intervjuer genomfördes med skolpersonal och arbetsgivare. Jag använde mig även av enkätfrågor ställda till elever och för att tydliggöra svaren användes fasta svarsalternativ, dessa enkätfrågor ställdes till kvinnliga elever på restaurangutbildningen.   Resultatet visar på att skolan mer aktivt och långsiktigt bör arbeta med frågor som rör jämställdhet i skola och arbetsliv. Dessutom bör skolan samarbeta aktivt med restaurangbranschen för att utveckla utbildningen samt skapa en förståelse av skolans arbete. Arbetsgivare bryter mot gällande lagar angående kön och jämställdhet vid rekrytering av personal, dessutom bör även branschen förbättra sitt arbete gällande den kvalitativa jämställdheten.     Nyckelord; Kvinnliga kockar, jämställdhet, kön, restaurang. / Abstract   The purpose of this thesis is to seek understanding and reasons for the low number of female chefs that are trained annually, compared to male cooks in the Swedish restaurant schools. There are far too few women working at the restaurant. This causes questions of the qualitative gender dimension in both the school and working environment.   I chose to implement qualitative interviews for my research, using mind maps, which are considered to provide an in-depth understanding of the person being interviewed. These interviews were conducted with staff and employers. I conducted the interview to clarify the answers. I used fixed response options, these survey questions were addressed to students.   The result show that the schools need to be more active and work with long-term issues relating to gender equality in school and working life. In addition, school should actively work together with the restaurant industry to develop education and even create a better understanding of school. Employers often break gender and equity laws when hiring staff and this branch should even improve its work with qualitive equality

<p>Syftet med denna studie var att undersöka om attityden till beröring bland Växjö studenter har</p><p>något samband med deras självkänsla och kön. Tidigare forskning av Fromme et al (1989)</p><p>visade att personer med dålig självkänsla tenderar att inte kommunicera genom beröring,</p><p>vilket personer med god självkänsla gör. Enkätundersökningen genomfördes på 186 studenter</p><p>vid Växjö universitet där enkäten var baserad på frågeformulären Tennessee Self Concept</p><p>Scale och The Touch Avoidance Questionarie. Resultatet visade ett starkt negativt samband</p><p>mellan beröringsundvikande och självkänsla. Det visade även att män tenderar att undvika</p><p>beröring med andra män mer än vad kvinnor undviker beröring med andra kvinnor. Dock fann</p><p>jag inga signifikanta skillnader mellan könen i attityden till beröring med samma kön.</p>

Denna framställning utgör en studie av kulturdelens lördagsbilaga i dagstidningen Dagens Nyheter. Uppsatsen har analyserat hur den vita och den manliga normen produceras och reproduceras dels i språkbruket i intervjuer med författare, dels bland representerade författare i Boklistorna. Syftet med uppsatsen är således att ta reda på om och hur de maktförhållanden som råder inom kön och etnicitet i vårt samhälle synliggörs och förstärks i tidningens litteraturbevakning. Detta görs genom att svara på följande frågeställningar: Är kvinnor och rasifierade kvantitativt underrepresenterade bland de personer som porträtteras i tidningen? Upprätthålls och/eller förstärks den vita och manliga norm som råder i vårt samhälle idag i språkbruket och innehållet i tidningen? Synliggörs van Dijks teori kring den ”nya rasismen” i språkbruket och innehållet i tidningen, och i så fall hur? För att kunna genomföra denna studie och svara på dessa frågeställningar har jag använt mig av kritisk diskursanalys och kvantitativ översikt, och därmed applicerat en kombination av kvalitativ samt kvantitativ metod på min studie. Den teoretiska delen grundar sig på Teun A. van Dijks teori ”New Racism” från ”Ethnic minorities in the media” (2000) och Richard Dyers bok ”White: Essays on Race and Culture (1997) har använts som grund för studien av etnicitet och vitheten som norm i media. Rosalind Gills ”Gender and the media” samt Gunilla Jarlbros ”Medier, genus och makt” har givit underlag för att studera hur kön, genus och den manliga normen behandlas och framställs i media. Resultatet av den kvantitativa översikten visade att rasifierade är underrepresenterade bland författarna i DN:s kulturbilaga. Representationen av kvinnor och män var dock relativt jämställd. De kvalitativa analyserna visade att de flesta diskurser kring vithet, rasifiering, manligt och kvinnligt synliggjordes och upprätthölls i intervjuerna.

No description available.

The purpose of this study was to find out what thoughts some preschool teachers had about gender andgender work. The aim was also to investigate whether preschool educational orientation had any impacton how teachers thought about gender and gender work.The scientific method for the study was qualitative research interviews. The interviews were conductedindividually with four preschool teachers from two different preschools. The first preschool was agender-oriented school and the other was a non-gender-oriented school.The results of the study show preschool teachers have good knowledge of gender and gender work andwhat they mean in preschool, and this is regardless of the pedagogical approach the preschool they’reworking for has. The teachers also seem to value this work regardless of pedagogical approach. Theresults further show that differences were found in terms of the practical work with gender gets to beexpressed. The gender-oriented educators seem to focus on the major activities, for example workingwith gender-specific groups, and the non-gender-oriented educators seem to focus on the smallactivities, for example questioning the color of the birthday cards given to a girl and a boy. There aredifficulties with gender work and how they to some extent differ depends on the teachers’ focus, ashared challenge seems however to be continuing to work towards gender equality, despite theexperiences of the community and the world around the children which does not seem to want to go inthe same direction.Keywords: Gender, gender equality, sex, preschool, preschool teachers

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur elevers deltagande och inflytande ser ut under idrotten i skolan, ur ett genusperspektiv samt hur eleverna uppfattar sina möjligheter till deltagande och inflytande. För att ta reda på detta genomfördes en fallstudie på en F-6 skola i en år 4 klass. Data samlades in via triangulering då semistrukturerade intervjuer med idrottslärare, parintervjuer med utvalda elever, två kvalitativa observationer samt en enkätundersökning i en helklass ägde rum. Parintervjuerna ägde rum i anslutning till enkäten och observationerna skedde under två idrottslektioner i skolans idrottssal. Resultatet visade att elevernas deltagande i huvudsak var aktivt då idrottsläraren introducerat ett poängsystem i syfte att öka det aktiva deltagandet. Elevernas inflytande skedde enligt eleverna vid elevens val, men även här framkom det att det var bättre att läraren vid vissa tillfällen bestämde för att det inte skulle bli ojämnt. Slutsatsen är att pojkarna hade störst möjlighet till inflytande, som framkom tydligt vid elevens val, och att bollsporter var den aktivitet som dominerade.

Arbetsmotivation är ett välstuderat område inom arbetspsykologin. Syftet med föreliggandestudie var att undersöka om faktorerna kön, ålder och empati hos ledaren predicerar inrerespektive yttre arbetsmotivation. Även könsskillnader i arbetstillfredsställelse beroende påanställningstidens längd undersöktes. I denna kvantitativa studie deltog säljare och tjänstemäninom privata sektorn. Av dessa var 43 kvinnor och 56 män. Job Satisfaction Questionnaire(JSQ) baserat på Herzbergs tvåfaktorsteori användes för att mäta arbetsmotivation ocharbetstillfredsställelse. Formuläret innehöll även fyra demografiska frågor samt fempåståenden gällande empatin hos ledaren som baserades på Interpersonal Reactivity Index(IRI). Statistisk prövning med Multipel Regressionsanalys och partiell korrelation visade attinre och yttre arbetsmotivation förklarade 10 % av empatiskt ledarskap. Övriga faktorerförklarade under 1 %. Statistisk analys med Manova avseende könsskillnader iarbetsmotivation visade att män hade signifikant högre inre och yttre arbetsmotivation änkvinnor. Könsskillnader i arbetstillfredsställelse beroende på anställningstidens längdprövades med tvåvägs ANOVA för mellangruppsmätning. Även här visade resultatet enstatistisk signifikant könsskillnad. En tolkning till resultatet kan vara att empatiskt ledarskapskapar goda förutsättningar för arbetsmotivation. I diskussionen förs resonemang omresultatet i relation till tidigare forskning. / Work motivation is a well-studied area of work psychology. The aim of the present study was to investigate whether the factors of gender, age and empathy of the leader predicts internal and external motivation. Although gender differences in job satisfaction depending on length were investigated. In this quantitative study participated sellers and administrative staff in the private sector. Of these were 43 women and 56 men. Job Satisfaction Questionnaire (JSQ) based on Herzberg's Two-Factor Theory were used to measure work motivation and job satisfaction. The questionnaire also contained four demographic questions and five statements regarding the empathy of the leader based on the Interpersonal Reactivity Index (IRI). Statistical testing with Multiple Regression Analysis and partial correlation showed that internal and external motivation was explained by 10% of empathetic leadership. Other factors explained less than 1%. Statistical analysis with Manova regarding gender differences in work motivation showed that men have significantly higher internal and external motivation than women. Gender differences in job satisfaction depending on work length was tested using two-way ANOVA for between group measurements. Results showed a statistically significant gender difference. One interpretation of the result can be that empathetic leadership creates good conditions for work motivation. The discussion is carried on effect on the outcome in relation to previous research.

Syftet med studien är undersöka om ett stadsbiblioteks egenproducerade texter till allmänheten vänder sig mer till det ena könet än det andra samt att undersöka vad det är som lockar och avskräcker respektive kön till att besöka stadsbiblioteket. Autentiska texter från stadsbiblioteket analyserades med hjälp av ett frågeschema över jämställda texter. Intervjuer med två chefer och tre av stadsbibliotekets låntagare genomfördes, där de fick svara på frågor om stadsbibliotekets texter, kön och vad som lockar eller avskräcker människor till att besöka stadsbiblioteket. Resultatet visar att texterna delvis vänder sig mer till kvinnor än män och att låntagarna har svårt att svara på vad det är som lockar och avskräcker dem till att besöka stadsbiblioteket. Resultatet baserat på intervjuerna med låntagarna tyder på att kvinnor och män gör olika saker när de besöker stadsbiblioteket.

Syftet med min studie är att se vad pedagoger anser att de kan gör för att identifiera och ändra de mönster som finns i samhället, vad gäller föreställningar kring kvinnligt och manligt för att få det mer jämställt mellan pojkar och flickor i skolan. Tidigare forskning visar tydligt på att det finns många kvinnliga och manliga mönster i hemmet, samhället och skolan. Det vill säga att det finns mycket saker som specifikt kopplas till kvinnor och saker som specifikt kopplas till män. Men även i skolan och med våra egna barn klär vi och pratar vi med dem på olika sätt beroende på kön. Insamlandet av information har skett genom ostrukturerade intervjuer av fyra pedagoger på en grundskola och dessa intervjuer spelade jag in och transkriberade. Analysen leder till fyra kategorier som är ”att beskriva genus”, ”pedagoger som yrkesutövare kontra föräldrar”, ”att arbeta med genus” och ”möjlighet till förändring”. Studiens resultat visar att viljan att arbeta med genus finns men att det oftast inte arbetas mycket med det på grund av att tiden inte räcker till. Men även att en förändring har skett, dock är den inte stor och kräver mycket mer tid. Jag har också kommit fram till att det finns mycket pedagogerna kan tänka sig att göra och vill göra, för alla pedagoger vill att varje elev ska få möjligheten att få vara sin egen individ inte det kön de är. Nyckelord: grundskola, genus, jämställdhet, jämlikhet, kön