In recent decades, more and more countries have opened up to international trade and the effects it has on society is an area that is both studied and discussed to a large extent, without reaching consensus. Understanding the full consequences of trade is important in order to make political decisions and create fair trade agreements. Previously, trade and gender inequality’s impact on poverty have been studied as two separate areas and in previous research we have not found studies examining the relationship between trade, poverty and gender inequality together. The purpose of this study is therefore to combine two areas that have previously been treated separately and to examine how international trade affects poverty and the role of gender inequality in the tiger economies. Tiger economies is a collective name for the rapidly growing economies of Asia and the countries are characterized by liberalized markets and openness to free trade. The study is carried out through a mediation analysis and examines whether inequality between the sexes acts as a mediator in the context of how trade affects poverty. For the estimation, panel data for eight countries over 30 years are used. The dependent variable poverty is measured as household consumption per capita, while trade flow and gender inequality and four other control variables are explanatory variables. The results show that both increased trade and higher gender equality lead to increased household consumption and thus reduced poverty in the tiger economies. The study also shows that gender inequality acts as a mediator for the relationship between trade and poverty, which means that trade leads to a reduction in poverty directly, but also that trade leads to increased female participation in the labor market, which in turn reduces poverty. Gender inequality and trade should therefore be studied together to examine the effect and the exclusion of one of the variables may lead to incorrect conclusions about what affects poverty in the tiger economies. / De senaste decennierna har allt fler länder öppnat upp för internationell handel och vilka effekter det har för samhället är ett område som både studeras och diskuteras i stor utsträckning, utan att nå konsensus. Att förstå de fulla konsekvenserna av handel är av betydelse för att kunna fatta politiska beslut och skapa rättvisa handelsavtal. Tidigare har handelns och ojämlikhet mellan könens påverkan på fattigdom studerats som två separata områden och vi har i den tidigare forskningen inte funnit studier som undersöker sambandet mellan handel, fattigdom och ojämlikhet mellan könen tillsammans. Syftet med denna studie är därför att kombinera två områden som tidigare behandlats separat och undersöka hur internationell handel påverkar fattigdom och vilken roll ojämlikhet mellan könen har i tigerekonomierna. Tigerekonomierna är ett samlingsnamn för snabbt växande ekonomier i Asien och länderna kännetecknas av avreglerade marknader och öppenhet mot frihandel. Studien genomförs genom en medieringsanalys och undersöker om ojämlikhet mellan könen fungerar som mediator i sambandet för hur handel påverkar fattigdom. För skattningen används paneldata för åtta länder över 30 år. Beroende variabeln fattigdom mäts som hushållskonumstion per capita, medan handelsflöde och ojämlikhet mellan könen samt fyra kontrollvariabler utgör förklarande variabler. Resultatet visar att både ökad handel och högre jämlikhet mellan könen leder till ökad hushållskonsumtion och således minskad fattigdom i tigerekonomierna. Studien visar även att ojämlikhet mellan könen fungerar som mediator för sambandet mellan handel och fattigdom, vilket innebär att handel dels leder till minskad fattigdom direkt, men även att handel leder till ökat kvinnligt deltagande på arbetsmarknaden som i sin tur minskar fattigdom. Ojämlikhet mellan könen och handel bör således studeras tillsammans för att undersöka effekten av hur de påverkar fattigdom och uteslutning av en av variablerna kan leda till felaktiga slutsatser om vad som påverkar fattigdom i tigerekonomierna.

In order to ensure the Earth’s future prosperity and welfare gender inequalities need to be tackled and our marine environment needs to be safeguarded. In this thesis we therefore evaluate the possible effects of a blue economy on gender equality in the Republic of Seychelles. Using a qualitative methodology, we have conducted 21 semi-structured interviews with a total of 35 respondents. These including people working at grassroots level, in non-governmental organisations and within the governmental bodies in Seychelles. In order to assist the collection and analysis of the data, we developed a theoretical model portraying in what ways the blue economy can affect gender equality in the country via three main components; maritime sustainability, technological innovation and new market and job opportunities. The empirical results demonstrate that the blue economy framework through these three components can affect gender equality, both in the short and long-term. If proven to be inclusive and implemented in the correct way, our findings portray that the blue economy will offer many opportunities. This affecting gender equality in diverse ways, with our main results showing that the concept will (i) help single mothers through factors such as increasing food security, water quality and new job opportunities; (ii) encouraging women to enter into more technological and/or male dominated fields; (iii) motivating boys to remain in school or help dropouts to venture into more practical fields. / För att säkerställa jordens framtida välstånd och välfärd måste ojämlikheter mellan könen åtgärdas och vår marina miljö skyddas. I denna uppsats så utvärderar vi därför de möjliga effekterna av en blå ekonomi på jämlikheten mellan könen i Republiken Seychellerna. Via ett kvalitativt tillvägagångssätt genomförde vi 21 semistrukturerade intervjuer med 35 respondenter. Dessa inkluderade individer som arbetar på gräsrotsnivå, i icke-statliga organisationer och inom de statliga organen i Seychellerna. För att förenkla insamlingen och analysen av data utvecklade vi en teoretisk modell som visar på vilka sätt en blå ekonomi kan påverka jämlikheten mellan män och kvinnor i landet via tre huvudkomponenter; marin hållbarhet, teknologisk utveckling och nya marknads- och arbetsmöjligheter. De empiriska resultaten visar på att en blå ekonomi kan, genom dessa tre komponenter, påverka jämlikheten mellan män och kvinnor på både kort och lång sikt. Om konceptet implementeras på rätt sätt samt inkluderar hela befolkningen, tyder våra resultat på att en blå ekonomi kommer erbjuda många möjligheter och påverka jämlikheten mellan könen på olika sätt. Våra huvudsakliga resultat visar att konceptet kan (i) hjälpa ensamstående mödrar genom att öka livsmedelsförsörjningen, kvaliteten på vatten och erbjuda nya arbetsmöjligheter; (ii) uppmuntra kvinnor att gå in i mer tekniska och/eller mansdominerade yrken; (iii) motivera pojkar att stanna kvar i skolan eller hjälpa de utsatta att hitta arbete i mer praktiska områden.

Ice hockey is a sport like many others that has been dominated by men throughout history. This shows both when it comes to sporting conditions and what gets exposure in media. This essay studies four Swedish newspapers reporting on the Swedish men’s and women’s hockey teams during the Olympics 1998 and 2018. With the help of a quantitative content analysis it analyzes to which degree the reporting is gender equal and what the difference between 1998 and 2018 is. The result of the essay is more equal now than it was 20 years ago. Women’s hockey gets more exposure in the media, female players are being quoted in the articles to a greater extent and the language in the articles about women’s hockey are more similar to the articles about men’s hockey in 2018. Even though there has been a progression, there is still a long way to go to full equality in the reporting on ice hockey. There was still more than twice as many articles about men’s hockey than women’s hockey in the four analyzed  newspapers in 2018 and men’s hockey is still the norm that women’s hockey is being compared to.

The gender pay gap has been a hot topic during the last decade and legislation regarding pay equity is increasing in Europe. Continuous work with gender pay equity is essential to avoid costly consequences. There are methods today to find unsubstantiated pay differences, but how could one predict the cost of fixing the pay gap? How can the one predict the cost of making an unequal pay structure equal? How may pay equity methods be explained to people not well-versed in mathematical reasoning? To investigate these questions, the study uses literature, simulations in Python, and a workshop to gather empirical data. Simulation is used to analyse different methods of closing the gender pay gap. The workshop was held at the pay equity SaaS company Pihr. Results suggest several methods to close the gender pay gap that vary in cost and perceived fairness. One can never be absolutely certain of the presence or absenceof gender discrimination, but one can make well-informed estimates using different methods of analysis. The results also suggest that pay equity methods should be explained using informal, non-mathematical words, with examples connected to real-world scenarios in a familiar context for the learner. / Lönegapet mellan män och kvinnor har senaste årtiondet varit ett omdiskuterat ämne och juridiska krav om jämställda löner har blivit alltmer förekommandei Europa. Att kontinuerligt arbeta för mer jämställda löner mellan könen är avgörande för att undvika kostsamma konsekvenser. Det finns idag metoder för att hitta osakliga löneskillnader, men hur kan kostnaden att lösa löneskillnaderna estimeras? Hur kan kostnaden att göra en ojämställd lönestruktur jämställd uppskattas? Hur kan metoder för att stänga lönegapet förklaras för människor utan erfarenhet av matematiska resonemang? För att undersöka dessa frågor samlar studien empirisk data från litteratur, simulationer i Python ochen workshop. Simulation används för att analysera olika metoder för att stänga lönegapet mellan könen. En workshop kom att göras på SaaS-bolaget Pihr somär verksamma inom området. Resultaten föreslår ett flertal metoder att använda för att stänga lönegapet, med varierande kostnad och upplevd rättvisa. Det går aldrig att vara fullständigt säker om könsdiskriminering förekommer eller ej. Däremot är det möjligt att göra välgrundade estimeringar med hjälp av olika analysmetoder. Studiens resultat antyder också att metoder för att stänga lönegapet bör förklaras med ett informellt och icke-matematiskt språk, samt inkludera verklighetsbaserade exempel i en bekant kontext för mottagaren.

This case study investigates perspectives and changes in gender roles in household activities from a gender (in)equality context in Tarime, northern Tanzania. The participants in this study part-took in a previous project called the Serengeti-Mara Ecosystem Project (SEMA) which aimed to integrate gender perspectives and sustainable livelihoods in rural parts of Tarime. Women in these areas often bear the primary responsibilities of caring for the household. The area is also controlled by male authority, and women are daily exposed to oppression and physical violence. Statistically, girls in the study area often miss the chance to higher education since boys are prioritized. Instead, girls risk the chances of early marriage and are exposed to female genital multination. So far, there has been little research on gender roles in household activities in these areas. Therefore, this case study strived to provide such material for future project operations. The main goal of this study was to investigate gender equality in households, focusing on how women and men describe norms linked to equality and gender roles in households, if norms and roles have changed after the project and if so, which circumstances have led to such a change. Both men and women were interviewed through semi-structured interviews, focus group interviews and informal interviews. The empirical data was later analyzed through the lens of the social role theory. Research findings showed that women are still living subordinate to men and unequal distribution of household duties still exists. However, education on equal rights and women empowerment from the SEMA project has changed people's perspectives on the matter, inspiring both women and men to fight for a sustainable change. The study explores root causes that hinder the implementation of equal rights. This study can contribute to more understanding of cultural traditions and finding new ways to sustain the implantation of equal rights. / Nyckelord: Fallstudie, könsroller, Tarime, norra Tanzania, ojämlikhet mellan könen, genusperspektiv, Serengeti-Mara Ecosystem Project (SEMA), hållbar försörjning, förtryck, fysiskt våld, kvinnlig könsstympning, hushållsaktiviteter, utbildning, jämställdhetDenna fallstudie undersöker perspektiv och förändringar i könsroller i hushållsaktiviteter i Tarime, norra Tanzania. Deltagarna i denna studie deltog i ett tidigare projekt kallat Serengati-Mara Ecosystem Project (SEMA) som syftade till att integrera genusperspektiv och hållbar försörjning på landsbygden i Tarime. Kvinnor i dessa områden bär ofta det primära ansvaret att ta hand om hushållet. Studieområdet kontrolleras också av manlig auktoritet och kvinnor utsätts dagligen för förtryck och fysiskt våld. Statistiskt sett saknar många flickor högre utbildning eftersom pojkarna är de främsta prioriterade. I stället ligger fokus på att flickor ska bli bortgifta och undergå kvinnlig könsstympning. Hittills har det gjorts lite forskning om könsroller i hushållsaktiviteter inom dessa områden. Därför strävade denna fallstudie efter att tillhandahålla sådant material för framtida projektverksamhet. Huvudmålet med denna studie var att undersöka jämställdhet i hushållen, med fokus på hur kvinnor och män beskriver normer kopplade till jämställdhet och könsroller i hushållen, om normer och roller har förändrats efter projektet och vilka omständigheter som i så fall har lett till sådan förändring. Både män och kvinnor intervjuades genom semistrukturerade intervjuer och fokusgruppsintervjuer. Den empiriska datan analyserades senare genom teorin om sociala roller. Forskningsresultat visade att kvinnor fortfarande lever under manligt styrande och att det fortfarande finns en ojämn fördelning av hushållsuppgifter. Utbildning om lika rättigheter och kvinnors egenmakt från SEMA-projektet har dock förändrat människors perspektiv på frågan, och inspirerat både kvinnor och män att kämpa för en hållbar förändring. Studien utforskar grundorsaker som hindrar genomförandet av lika rättigheter. Denna studie kan bidra till mer förståelse för kulturella traditioner och hitta nya sätt att upprätthålla införandet av lika rättigheter.