In communities today nearly everybody has a Smartphone and they bring it everywhere. What we think is interesting to observ is how people find value in Smartphones and applications. We aim to answer this question through three part questions: where in the buyer process they experience value, what they think is value and if there are any diffrences between the value men and women recive. We choosed to both have an quantitative and a qualitative method and a inductive way of working. Through our study we found out that people wanted the Smartphones and applications to be easy and they experienced value in the buyer process when its quick, adapteble and when it makes the day easy and we also found out that it wasent any differences between the value men and women recived.

När ett företag vill expandera till en ny marknad med bibehållet tjänsteutbud, skriver Ansoff (1957) att många företag lägger för stor tyngdpunkt på detta samt att det ofta resulterar i dåliga resultat. Han skriver vidare att marknadsutvidgning innebär vissa specifika problem som innefattar avbrott i gamla tillvägagångssätt och att företag tvingas in på ny outforskad mark. Marknadsutvidgning är ett strategiskt steg som ett företag kan ta mot en framtida expansion. (Ansoff 1957) Olika författare (Kotler et al 2002 och Lindquist & Sirgy 2003) argumenterar att professionella inköp tar lång tid, är komplexa, att många personer är involverade och att de bygger på långa relationer. Det finner sig intressant att undersöka om köpbeslutsprocessen verkligen ser ut så här i ett av samhällets mest använda områden, nämligen inom IT. När det gäller exempelvis virusskydd och skydd av företagsinformation, det vill säga informationssäkerhet, kan man tänka sig att köpbeslutsprocessen ser annorlunda ut för att tillfredsställa de direkta behov som finns för att skydda företagets datorer mot olika sorters intrång. Målet med arbetet är att besvara den problemformulering som lyder: Varför och på vilka sätt kan det vara fördelaktigt att ha kunskap om köpbeslutsprocessen vid marknadsutvidgning? Syftet genom hela arbetet har varit att undersöka hur köpbeslutsprocessen ser ut för intervjuade företag inom den medicintekniska branschen vid inköp av informationssäkerhetstjänster. Genom att sedan föra kunskapen vidare till ett IT-företag som funderar på utvidgning till den medicintekniska branschen, erhålla en ökad förståelse om varför och hur kunskap om köpbeslutsprocessen kan anses vara fördelaktig vid inträde på en ny marknad. För att svara på problemformuleringen och uppfylla syftet har vi valt att göra en studie där information har samlats in via strukturerade telefonintervjuer om medicintekniska företags köpbeslutsprocess. Genom att ha kontakt med IT-konsultföretaget AerotechTelub kan det, efter genomförda intervjuer på medicintekniska företag, genom uppföljande frågor till AerotechTelub, påvisas vilka fördelar kunskapen om köpbeslutsprocessen ger till detta företag som befinner sig inför en marknadsutvidgning. Arbetet tar upp faktorer som hur köpeslutsprocessen ser ut, hur köpgrupperna inom de köpande företagen är konstruerade samt hur tjänsten informationssäkerhet ska paketeras för att vara tilltalande för köpande företag i den medicintekniska branschen. Författare (Kotler et al 2003 och Lindquist & Sirgy 2003) menar att köpande företag går igenom mellan åtta till elva faser vid ett inköp. I slutdiskussionen förs resonemanget med bakgrund av de empiriska resultaten, att Kotler et als (2002) och Lindquist & Sirgys (2003) generella modell inte ger en fullt korrekt bild av hur köpbeslutsprocessen ser ut när det gäller inköp av informationssäkerhet i den medicintekniska branschen. Vi har därför tagit fram en egen modell för att illustrera de resultat vi fått fram genom undersökningen. En annan tyngdpunkt i arbetet är köpgruppens konstruktion. De empiriska resultaten visar att de till viss del skiljer sig från den teoretiska referensramen bland annat angående antal nivåer inblandade i köpbeslutet. Tidsramen för inköpen skiljer sig också mot presenterade författares åsikter, då respondenterna inte anser att inköpet tar särskilt lång tid. Den information som utvinns ur köpbeslutsprocessen är nödvändig för ett företag som önskar marknadsutvidga att inneha. Kunskapen om köpbeslutsprocessen är i sig självt inte tillräcklig för att fatta ett definitivt beslut om eventuell marknadsutvidgning. Dock är informationen ett nödvändigt attribut till den fördjupade studie som genomförs för att kunna avgöra om en marknadsutvidgning är möjlig. En studie som inte skulle kunna genomföras utan bidrag från kunskap om köpbeslutsprocessen. Indirekt kan kunskap om köpbeslutsprocessen därför bidra till att hjälpa företaget avgöra om det finns något behov för dem på marknaden samt om det är kapabelt, kvalificerat och kompetent nog för att leva upp till de krav som ställs av det köpande företaget och därmed överleva på den tilltänkta marknaden. Om en fördjupad studie, med nödvändigt bidrag från kunskap om köpbeslutsprocessen, visar att en marknadsutvidgning inte är möjlig, kan kunskapen sägas bidra till ekonomiska besparingar på misslyckade försök med att marknadsutvidga till ”omöjliga marknader”.

<p>När ett företag vill expandera till en ny marknad med bibehållet tjänsteutbud, skriver Ansoff (1957) att många företag lägger för stor tyngdpunkt på detta samt att det ofta resulterar i dåliga resultat. Han skriver vidare att marknadsutvidgning innebär vissa specifika problem som innefattar avbrott i gamla tillvägagångssätt och att företag tvingas in på ny outforskad mark. Marknadsutvidgning är ett strategiskt steg som ett företag kan ta mot en framtida expansion. (Ansoff 1957)</p><p>Olika författare (Kotler et al 2002 och Lindquist & Sirgy 2003) argumenterar att professionella inköp tar lång tid, är komplexa, att många personer är involverade och att de bygger på långa relationer. Det finner sig intressant att undersöka om köpbeslutsprocessen verkligen ser ut så här i ett av samhällets mest använda områden, nämligen inom IT. När det gäller exempelvis virusskydd och skydd av företagsinformation, det vill säga informationssäkerhet, kan man tänka sig att köpbeslutsprocessen ser annorlunda ut för att tillfredsställa de direkta behov som finns för att skydda företagets datorer mot olika sorters intrång.</p><p>Målet med arbetet är att besvara den problemformulering som lyder:</p><p>Varför och på vilka sätt kan det vara fördelaktigt att ha kunskap om köpbeslutsprocessen vid marknadsutvidgning?</p><p>Syftet genom hela arbetet har varit att undersöka hur köpbeslutsprocessen ser ut för intervjuade företag inom den medicintekniska branschen vid inköp av informationssäkerhetstjänster. Genom att sedan föra kunskapen vidare till ett IT-företag som funderar på utvidgning till den medicintekniska branschen, erhålla en ökad förståelse om varför och hur kunskap om köpbeslutsprocessen kan anses vara fördelaktig vid inträde på en ny marknad.</p><p>För att svara på problemformuleringen och uppfylla syftet har vi valt att göra en studie där information har samlats in via strukturerade telefonintervjuer om medicintekniska företags köpbeslutsprocess. Genom att ha kontakt med IT-konsultföretaget AerotechTelub kan det, efter genomförda intervjuer på medicintekniska företag, genom uppföljande frågor till AerotechTelub, påvisas vilka fördelar kunskapen om köpbeslutsprocessen ger till detta företag som befinner sig inför en marknadsutvidgning. Arbetet tar upp faktorer som hur köpeslutsprocessen ser ut, hur köpgrupperna inom de köpande företagen är konstruerade samt hur tjänsten informationssäkerhet ska paketeras för att vara tilltalande för köpande företag i den medicintekniska branschen.</p><p>Författare (Kotler et al 2003 och Lindquist & Sirgy 2003) menar att köpande företag går igenom mellan åtta till elva faser vid ett inköp. I slutdiskussionen förs resonemanget med bakgrund av de empiriska resultaten, att Kotler et als (2002) och Lindquist & Sirgys (2003) generella modell inte ger en fullt korrekt bild av hur köpbeslutsprocessen ser ut när det gäller inköp av informationssäkerhet i den medicintekniska branschen. Vi har därför tagit fram en egen modell för att illustrera de resultat vi fått fram genom undersökningen.</p><p>En annan tyngdpunkt i arbetet är köpgruppens konstruktion. De empiriska resultaten visar att de till viss del skiljer sig från den teoretiska referensramen bland annat angående antal nivåer inblandade i köpbeslutet. Tidsramen för inköpen skiljer sig också mot presenterade författares åsikter, då respondenterna inte anser att inköpet tar särskilt lång tid.</p><p>Den information som utvinns ur köpbeslutsprocessen är nödvändig för ett företag som önskar marknadsutvidga att inneha. Kunskapen om köpbeslutsprocessen är i sig självt inte tillräcklig för att fatta ett definitivt beslut om eventuell marknadsutvidgning. Dock är informationen ett nödvändigt attribut till den fördjupade studie som genomförs för att kunna avgöra om en marknadsutvidgning är möjlig. En studie som inte skulle kunna genomföras utan bidrag från kunskap om köpbeslutsprocessen. Indirekt kan kunskap om köpbeslutsprocessen därför bidra till att hjälpa företaget avgöra om det finns något behov för dem på marknaden samt om det är kapabelt, kvalificerat och kompetent nog för att leva upp till de krav som ställs av det köpande företaget och därmed överleva på den tilltänkta marknaden. Om en fördjupad studie, med nödvändigt bidrag från kunskap om köpbeslutsprocessen, visar att en marknadsutvidgning inte är möjlig, kan kunskapen sägas bidra till ekonomiska besparingar på misslyckade försök med att marknadsutvidga till ”omöjliga marknader”.</p>

No description available.

Syftet med denna studie är att utveckla en djupare förståelse för vilken roll en influencer spelar i konsumentens köpprocess för skönhetsprodukter. Influencers som etablerar nya varumärken är idag ett vanligt förekommande fenomen inom skönhetsbranschen och har visat sig innebära en stor genomslagskraft. Detta fenomen tyder på att influencers har en stark påverkan på konsumenten när det kommer till just skönhetsprodukter. Till skillnad mot flertalet andra konsumtionsprodukter verkar det vara enklare att påverka konsumentens köpprocess när det handlar om skönhetsprodukter. Anledningen till detta kan vara att konsumenten inte har möjlighet att utvärdera produkterna fullt ut innan ett köp, utan detta är först möjligt efter att ha köpt och provat produkten under en längre tid. Konsumenten är därmed mer mottaglig för extern input, och det är här influencers har extra god möjlighet att påverka konsumentens köpbeslut. Detta har lett oss fram till frågeställningen som lyder; “Vilken inverkan har en influencer i konsumentens köpbeslutsprocess för skönhetsprodukter?” Den teoretiska bakgrunden i det studerade ämnet baseras på tidigare forskning, där vi har utgått från teorier inom influencer marknadsföring, para-sociala interaktioner, elektronisk Word of Mouth samt konsumentens köpprocess. För att besvara vår frågeställning genomfördes en kvalitativ studie i form av intervjuer med tio kvinnliga konsumenter. Detta för att få en förståelse och kunna analysera hur respondenterna tänker om och påverkas av influencers i sin köpprocess när det kommer till skönhetsprodukter. Sammanfattningsvis kunde vi utifrån den insamlade empirin se att en influencer har som störst påverkan på konsumentens köpprocess när det kommer till stadierna behovsinsikt, fastställande av köpkriterier samt informationssökning. Empirin visar också att en influencer kan påverka konsumenten även i övriga steg i köpprocessen, men inte i lika stor utsträckning. Studien visar även att en förutsättning för att konsumenten ska känna sig mottaglig för kommersiella budskap på sociala medier, vilket även är grunden när det kommer till influencer marknadsföring, är att konsumenten upplever en trovärdighet i budskapet. Utifrån denna studie har vi kunnat visa på att konsumenten har en negativ inställning till betalda samarbeten, och att de istället inspireras av de budskap som känns mer relevanta och genuina. Att en influencer även besitter god kunskap inom det specifika ämne har visat sig öka trovärdigheten i ett budskap.

Varumärken har sedan länge varit det absolut viktigaste företag har för att kunnat särskilja produkter från varandra. Att varumärket har betydelse för konsumenten, när denne utvärderar sina eventuella inköp, har varit känt sedan länge. När en konsument väljer ett varumärke framför ett annat gör denne ett aktivt val angående vilken grupp han/hon anser sig tillhöra.Då varumärken är något immateriellt och abstrakt är det inte lätt att kunna mäta dess betydelse och värde. Syftet med denna uppsats är att undersöka, förklara och analysera hur kvinnor i en given målgrupp resonerar när de, vid en köpbeslutsprocess, ställs inför en mängd varumärken. För att göra det möjligt att besvara syftet har vi valt att utgå från följande forskningsfråga:Vilken betydelse har ett varumärke, vid en köpprocess, för en kvinnlig målgrupp mellan 20-40år?För att besvara frågan har vi valt att utgå från en kvalitativ ansats där vi använder oss av fokusgrupper. Vi har även studerat relevant litteratur, både i form av böcker och vetenskapliga artiklar, för att få en djupare förståelse för ämnet. Båda författarna har en god förförståelse då vi till vardags arbetar med varumärken, som säljare.Vid sammansättningen av fokusgrupperna har vi utgått från ett kvoturval där vi valde kvinnor i åldrarna 20-40 år från MQ Retail AB:s kundklubbsdatabas. Från kvoturvalet gjorde vi sedan ett icke-sannolikhetsurval för att få en så stor diversifiering som möjligt hos deltagarna, detta för att studien skulle ses mer representativ.Genom att jämföra teoretiskt material med den empiri våra fokusgrupper gav oss har vi nått följande resultat. Varumärket betyder som allra mest för kvinnor, i åldrarna 20-40 år, när de ska inhandla ett plagg som är dyrare och avses användas mycket. Om respondenterna skall frångå ett sedan tidigare populärt varumärke väljer de att lyssna på rekommendationer från vänner tillsammans med hur varumärkets formspråk ser ut. / <p>Brands have since long been the single most important thing for companies to be able to distinguish products from each other. That the brand is of importance when a consumer is evaluating his, or hers, possible purchase has been known for a long time. When a consumer makes a choice regarding brands, he or she also makes an active choice of which group he wants to belong to.</p><p>Because of brands being something intangible and abstract there’s a problem with measuring their value and importance. The purpose of the paper is to investigate, explain and analyze how women, in a target group of 20-40 years old, reason when they are to make a possible purchase and are facing many different brands. To be able to answer the purpose we’ve chosen to proceed from the following research question:</p><p>Of what importance are brands when women in the age of 20-40 are to make a possible purchase?</p><p>To answer this question in the best possible way we’ve chosen to take a qualitative approach with the use of focus groups. We’ve also been studying suitable literature, both books and research papers, to be able to get a deeper understanding regarding the subject. Both of the authors possess a substantial knowledge due to working with brands, as salesmen.</p><p>When we comprised the focus groups we’ve chosen to start with a quota sample where we picked women in the ages of 20-40 years old from a database consisting of club members of MQ Retail AB. From this quota sample we then made a non-probability sample to be able to get as big diversifications between the participants as possible. By doing so, the study gives a better representation of the target group.</p><p>By comparing the theoretical material with the empirics that our focus groups provided we’ve come to the following results. Brands are of bigger importance for women, in the ages of 20-40 years old, when they are to buy a garment that is more expensive and is regarded to be used more often. If the participants are to deviate from one of their more popular brands they tend to choose to listen to recommendations from friends together with making a personal judgment about the brands idiom.</p><p>Program: Textilekonomutbildningen</p>

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ledningen i svenska e-handelsföretag anser att köpbeslutsprocessens förutsättningar förändrats på e-handeln jämfört med traditionell handel. Vidare är vår avsikt att undersöka hur den traditionella köpbeslutsprocessen kan appliceras på e-handeln. Forskningsfrågor: 1. Hur anser ledningen i svenska e-handelsföretag att köpbeslutsprocessen vid ehandel skiljer sig jämfört med traditionell handel? 2. På vilka sätt kan den traditionella köpbeslutsprocessen anpassas till e-handeln? Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie. Ansatsen är formad av ett växelspel mellan deduktion och induktion. Empirin utgörs av åtta stycken semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studiens resultat visar att den traditionella köpbeslutsprocessens grundläggande steg kan appliceras på e-handeln men att de skiljer sig i sitt utförande. Vidare visar det även på att ett antal påverkande faktorer finns för köpbeslutsprocessen vid e-handel. Dessa faktorer är bekvämlighet, förtroende, pris, utbud och informationssökning online vilka har en påverkan på konsumenterna och hur de agerar vid ett köp på e-handeln. Köpbeslutsprocessen kan appliceras till e-handeln genom att utöka stegen samt att ta hänsyn till de påverkande faktorerna.

Syftet med den här studien har varit att studera inköpsbeteendet av komplexare tjänster inom B2B. Det insamlade materialet har sedan omformulerats till praktiska rekommendationer för de säljande organisationer. Komplexare tjänster är ett område som har vuxit snabbt under det senaste decenniet, i samband med bland annat digitaliseringen. De delar som denna studie fokusera på är de första stegen i köpbeslutsprocessen.    Med stöd av existerande teoretiska modeller samt insamlad empiri från köpande företag kommer studien att tillföra praktiska rekommendationer till säljande B2B organisationer som säljer komplexa tjänster. Bidraget kommer att hjälpa de säljande företagen att på ett bättre sätt kunna förstå vad deras potentiella kunder efterfrågar och prioriterar vilket kan leda till ett bättre samspel under köparnas inköpsprocess. Ett bättre samspel under inköpsprocessen kan förhoppningsvis resultera i ett större antal framgångsrika B2B affärer.   För att besvara studiens syfte och problemformulering, har en teoretisk bakgrund presenterats och sedan analyserats i förhållande till den insamlade empirin. Empirin grundas på fem intervjuer där personer med insikt i den egna organisationens inköpsprocessen. Med denna utgångspunkt har följande problemformulering legat till grund för studien;   Hur fattar de köpande organisationernas beslut gällande inköp av komplexa tjänster?   Under analyseringen av materialet identifierade vi fyra faktorer som de säljande organisationerna bör vara medvetna om att deras kunder prioriterar under en inköpsprocess av mer komplexa tjänster. Studiens slutsats visar på att det finns flera utmaningar för de säljande företagen. Dessa har lett fram till ett antal praktiska rekommendationer den säljande parten kan implementera för att kunna möta kundens inköpsprocess.   En rekommendation som säljare kan ta hänsyn till är att interagera med kunder i ett tidigare skede under inköpsprocessen. Detta för att kunna påverka kundens behovsskapande i en större utsträckning. En ytterligare rekommendation utifrån studiens resultat är att värna om relationerna till kunderna i en högre utsträckning. En djupare relation kan leda till en ökad förståelse av kundens köpbeslutsprocess. Då relationer har visat sig ha en stor påverkan på kundens inköpsprocess kan det även tänka sig att företagen kan bortse från priset vid första köptillfället för att fokusera på att utveckla relationen.    Sammanfattningsvis visar studien på att dessa rekommendationer kan implementeras för att säljande företag ska kunna stödja kunden under köpbeslutsprocessen.

It is a fact that the phenomenon of Influencer Marketing and sponsored posts on Instagram is one of the most effective marketing methods today (Tafesse and Wood 2021). What has contributed to this, among other things, is the great impact that these influencers have on consumers' buying behavior (ibid.). This study examines the factors that contribute to influencing consumers' buying behavior and whether such factors exist at all. This study consists of a triangulation, it is a combination of a quantitative and a qualitative research method. The quantitative method was applied in the form of a questionnaire survey and the qualitative method applied was semi-structured interviews. In addition to these research methods, other credible sources were also applied, such as expert-reviewed scientific articles and literature. The four theories applied are Influencer Marketing, electronic Word-of-Mouth, the Purchase Decision Process and The Two Step Flow of Communication. The main conclusions presented are that consumers believe that trust and genuineness towards influencers is a major factor in influencing. It also showed that sponsored posts are considered by consumers to be less credible than a recommendation from another consumer, due to the fact that influencers receive compensation. It also appears that consumers adapt the purchase decision process to the various purchases they make. Furthermore, the survey showed that one third of all participants have made a purchase via a sponsored post without a need as a basis. Based on the conclusions presented, a model has been constructed in order to describe the relationship between consumers' buying behavior and its impact by influencers’ sponsored posts.

Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga och tolka hur Generation Z anser sig agera och bete sig i köpbeslutsprocessen vid inköp av kläder online. Forskningsfrågor: - Hur ser Generation Zs köpbeslutsprocess ut vid köp av kläder online? - Vilka faktorer påverkar Generation Z vid köp av kläder online? Metod: Studien baseras på en kvalitativ metod och den empiriska datan har som utgångspunkt i tre fokusgruppsdiskussioner och två semistrukturerade intervjuer. Studien har en deduktiv ansats. Teoretisk referensram: Studien baseras utifrån den klassiska modellen av köpbeslutsprocessen, samt kompletteras med faktorer som påverkar vid köp online – inflytande och sociala medier, hemsidans atmosfär, tillit, pris och risk. Slutsatser: Köpbeslutsprocessen för Generation Z liknar den klassiska processen till viss del, även om flertalet nya beteendemönster kan utläsas. Olika vägar kan tas i köpprocessen och beteendet i de olika stegen ser annorlunda ut jämfört med tidigare generationer – alla stegen sker mer eller mindre online.