The biological diversity of the world has decreased. Sweden has ratified the UN Convention "Convention on Biological Diversity" which aims to increase biodiversity. Formally protected areas in Sweden are national park, national reserve, habitat area and conservation area. Kalmar County follows the national targets where one of the goals is to increase the proportion of protected areas to 20 % of the land area by the year 2020. Climate change is an added stress factor for different species and is seen as one of the most serious threats to biodiversity. To explore the development of formally protected areas in Kalmar County over a period of 20 Years, from 1994 to 2014, the number of areas, its acreage, variability and connectivity has been investigated for the years 1994, 2000, 2005, 2010 and 2014. Analyses have been made of the findings in relation to goals made by the government, current research and the impact of climate change. Facts have been found in literature on the subject and by GIS analysis. The results show that the number of and the acreage of protected areas has increased. The proportion of protected land in Kalmar County during the period increased from 0.65 % to 2.3 %. According to the goals of the government and research on the subject regarding climate change, this is far too low. The variability of habitat has also increased, but according to research and the goals of the government are the different areas too small. An assessment is that the core areas should be on 250 hectares, wich only 5 % of the areas in the County of Kalmar were. The distance between formally protected areas has decreased and the proportion of areas that had direct contact has increased from none to 21.9 % in 2014. Because of insufficient facts and of the big importance of the protected areas surrounding environment, no conclusions can be drawn for connectivity in this study.

<p>  Syftet med uppsatsen är att studera möjlig utveckling av kommunerna och tätorterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen är de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, där sammanslagningar av befintliga län ska ske. I denna process är Östra Götland ett förslag för de tre länen och därför är det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden.</p><p>För denna analys har tidsgeografiska utgångspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgänglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tätorter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invånare kan delas upp i huvudsak i tre grupper;<strong> </strong>pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstånd till regioncentra eller residensstäder (undantaget Östergötland där både Linköping och Norrköping är tillväxtorter). För de orter som inte lyckats utmärks dessa av att de ofta saknar goda kommunikationer och/eller befinner sig i en näringsomvandling, från dominerande basindustri till ett mer tjänstebaserat näringsliv. Framtidens vinnare blir troligen samma som idag och för den studerade regionen får Jönköping anses vara den största vinnaren, även om de andra länscentrana, Kalmar och Linköpipng/Norrköping, också är vinnare. Vissa frågetecken kring hur Norrköping klarar konkurrensen med Jönköping finns, på samma sätt som mellan Kalmar och Växjö, då en stark tillväxt i en ort kan få andra orter att stå tillbaka.</p> / <p>  The purpose of the paper is to study the possible development of municipalities and urban areas in the county of Jönköping, Kalmar and Östergötland to 2020, with glimpses into the future. The background to the paper are discussions taking place in Sweden on a new regional division, where a merge of existing counties are about to happen. In this process is the forming of Eastern Götaland a proposal for the three counties and it is therefore of interest to study how these may evolve in the future.</p><p>For this analysis, time-geographical bases combined with Christaller central place theory are used to create a three-dimensional landscape of accessibility. This has then been used as an starting point in the discussions about how urban areas evolve. The results of the paper shows that those who succeeded in attracting new residents can be divided mainly into three groups; commuter towns with good transport links to other places, suburbs whit short distances to a regional center or provincial capitals (except in Östergötland, where both Linköping and Norrköping are growth centers). For those which have not been able to this has often a lack of good communications and/or are in a business transformation, from primary industry to a more service-based economy. Tomorrow's winner will likely be the same as today, and in the studied region Jönköping may be considered as the biggest winner, though the other county towns, Kalmar and Linköping/Norrköping, also are winners. There are some uncertainties about how Norrköping stands in the competition with Jönköping, just as between Kalmar and Växjö,. A strong growth in one urban area may cause that the growth in other areas are reduced.</p>

Syftet med uppsatsen är att studera möjlig utveckling av kommunerna och tätorterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen är de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, där sammanslagningar av befintliga län ska ske. I denna process är Östra Götland ett förslag för de tre länen och därför är det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden. För denna analys har tidsgeografiska utgångspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgänglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tätorter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invånare kan delas upp i huvudsak i tre grupper; pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstånd till regioncentra eller residensstäder (undantaget Östergötland där både Linköping och Norrköping är tillväxtorter). För de orter som inte lyckats utmärks dessa av att de ofta saknar goda kommunikationer och/eller befinner sig i en näringsomvandling, från dominerande basindustri till ett mer tjänstebaserat näringsliv. Framtidens vinnare blir troligen samma som idag och för den studerade regionen får Jönköping anses vara den största vinnaren, även om de andra länscentrana, Kalmar och Linköpipng/Norrköping, också är vinnare. Vissa frågetecken kring hur Norrköping klarar konkurrensen med Jönköping finns, på samma sätt som mellan Kalmar och Växjö, då en stark tillväxt i en ort kan få andra orter att stå tillbaka. / The purpose of the paper is to study the possible development of municipalities and urban areas in the county of Jönköping, Kalmar and Östergötland to 2020, with glimpses into the future. The background to the paper are discussions taking place in Sweden on a new regional division, where a merge of existing counties are about to happen. In this process is the forming of Eastern Götaland a proposal for the three counties and it is therefore of interest to study how these may evolve in the future. For this analysis, time-geographical bases combined with Christaller central place theory are used to create a three-dimensional landscape of accessibility. This has then been used as an starting point in the discussions about how urban areas evolve. The results of the paper shows that those who succeeded in attracting new residents can be divided mainly into three groups; commuter towns with good transport links to other places, suburbs whit short distances to a regional center or provincial capitals (except in Östergötland, where both Linköping and Norrköping are growth centers). For those which have not been able to this has often a lack of good communications and/or are in a business transformation, from primary industry to a more service-based economy. Tomorrow's winner will likely be the same as today, and in the studied region Jönköping may be considered as the biggest winner, though the other county towns, Kalmar and Linköping/Norrköping, also are winners. There are some uncertainties about how Norrköping stands in the competition with Jönköping, just as between Kalmar and Växjö,. A strong growth in one urban area may cause that the growth in other areas are reduced.

Miljön är något som påverkar alla människors vardag och det är därför viktigt att kommuner, länsstyrelser och centrala myndigheter i Sverige arbetar tillsammans för att lyckas med att uppnå de nationella miljömålen. För att utveckla det miljöarbete som sker är det viktigt att kontinuerligt arbeta med uppföljning av miljömålen. Studien genomfördes via ett samarbete med Länsstyrelsen Kalmar län och syftet var att ta reda på hur kommunerna i Kalmar län kan arbeta mer enhetligt med miljömålsuppföljningen. För att kunna besvara studiens frågeställningar undersöktes nuläget i kommunerna samt vilka visioner som fanns för framtiden. I studien skedde en intervjuserie där utvalda politiker och tjänstepersoner i nyckelroller från samtliga av Kalmar läns kommuner deltog. Studien visar att det finns flera likheter mellan hur kommunerna idag arbetar samt hur de i framtiden vill prioritera miljöarbetet och det är dessa likheter som bör ligga som en gemensam grund för utvecklingen av miljömålsarbetet. Hur kommunens egna organisation är uppbyggd och vikten av att samverka över kommungränserna är några faktorer som verkar spela en avgörande roll för hur väl de lyckas med miljömålsarbetet. I studien påvisas ett behov av att extra resurser satsas inom området och att detta är ett måste för att vi tillsammans ska lyckas bättre med att uppnå målen inom Agenda 2030 jämfört med hur det hittills gått med att nå de nationella miljömålen. Förhoppningen är att om resultatet från studien faller väl ut, kan den bidra till att stärka Sveriges arbete med på kort sikt de nationella miljömålen och på längre sikt arbetet medatt uppnå målen i Agenda 2030 och en hållbar framtid. / The environment is something that affects everyones everyday lives and it is therefore important that municipalities, county administrative boards and central authorities in Sweden work together to succeed in achieving the environmental goals set. In order to develop the environmental work that is taking place, it is important to continuously work on monitoring the environmental goals. The study was conducted through cooperation with the County Administrative Board of Kalmar County and the purpose was to find out how the municipalities in Kalmar County can work more coherently with environmental monitoring. In order to answer the study's questions, the current situation in the municipalities and the visions that existed for the future were investigated. In the study, a series of interviews took place in which selected politicians and service personnel in key roles from all of Kalmar County's municipalities participated. The study shows that there are several similarities between how the municipalities work today and how they want to prioritize environmental work in the future and these are similarities that should be used as the common ground for the development of the environmental objectives. The study demonstrates the need for additional resources to be invested in the field and that this is a must in order for us to succeed better in achieving the goals of Agenda 2030, compared to how we until now achieved the national environmental objectives. How the municipality's own organization is structured and the importance of collaborating over the municipal boundaries are some factors that seem to play adecisive role in how well one can achieve environmental goals. The hope is that if the outcome of the study is successful, it can help to strengthen Sweden's work on short term national environmental goals and, in the longer term work towards achieving the goals of Agenda 2030 and a sustainable future.