Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med känguruvård inom svensk neonatalvård. Tidigare forskning är sparsamt beskriven och inga studier är publicerade som rör svensk omvårdnad utifrån denna metod. Semi-strukturerade intervjuer med sju sjuksköterskor genomfördes på en neonatalavdelning i södra Sverige. Textmaterialet analyserades, efter att ha skrivits ut ordagrant, enligt en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier; att befrämja anknytning, att uppleva inspiration och att uppleva begränsning. Sammanfattningsvis var personalen överens om fördelarna med känguruvård men poängterade också de svårigheter som fanns främst relaterade till arbetsmiljön. / The aim of this study was to describe nurses experiences of working with kangaroo care in Swedish neonatal care. Earlier research is limited regarding nurses experiences of kangaroo care in a Swedish context. Semi-structured interviews with seven nurses have been carried out in a neonatal unit in the southern of Sweden. Verbatim transcripts were produced. The transcriptions were analysed using a qualitative content analysis. The results of this study fall into three main categories; to support attachment, to experience inspiration and to experience limitation. The conclusions were that the nurses described the benefits of kangaroo care. The difficulties they described were related to the environment.

No description available.

Bakgrund: Kängurumetoden (KMC) utgör en vital del av omvårdnaden av det för tidigt födda barnet. Metoden innefattar tre olika delar: hud-mot-hudkontakt mellan barn och förälder, exklusiv matning med bröstmjölk och strävan efter en tidigare hemgång alternativt flytt till en lägre vårdnivå. Evidensen för KMC belyser de positiva hälsoeffekterna som metoden har på barnet och dessutom lyfts metodens bidrag till att främja anknytningen mellan barnet och föräldern samt familjecentrerad omvårdnad. Vårdtiden på neonatalavdelningen är ofta förenad med separation mellan barn och förälder, något som kan motverkas med KMC. För en förbättrad implementering av metoden som rutin på neonatalvårdsavdelningar krävs en ökad förståelse för föräldrarnas upplevelser av KMC. Syfte: Syftet var att undersöka föräldrars upplevelser av att vårda sitt för tidigt födda barn med kängurumetoden på neonatalvårdsavdelning. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design som inkluderade nio originalartiklar av studier med kvalitativ ansats från databaserna PubMed, CINAHL och Web of Science. Resultat: Föräldrarnas upplevelser presenterades utifrån fyra teman: (I) förutsättningar för KMC, (II) emotionell upplevelse av KMC, (III) upplevd påverkan på barnet och (IV) teamwork & jämställdhet. Föräldrarna beskrev KMC som en övervägande positiv och känslosam upplevelse som bidrog till att etablera föräldrarollen och främja den tidiga anknytningen. Samtidigt lyfte de vikten av en lugn och bekväm miljö, vårdpersonalens stöd och tillräckligt med information om KMC för att kunna genomföra metoden. Slutsats: KMC var en uppskattad metod hos föräldrar och beskrevs som essentiell för anknytningen. Föräldrar upplevde en rad faktorer som förutsättningar för utförandet av KMC. Dessa faktorer går att påverka i omvårdnadsarbetet och därför betonas sjuksköterskans väsentliga roll i främjandet av kängurumetoden. / Background: Kangaroo mother care (KMC) is a vital part of the care of the premature infant. The method includes three different aspects: skin-to-skin contact between infant and parent, exclusive feeding with breast milk and the pursuit of an earlier hospital discharge or transition to a lower level of care. The evidence for KMC highlights the positive health effects that the method has on the infant, while also describing the method's contribution to foster both bonding between infant and parent, as well as family-centered care. Care of the infant in neonatal care units (NICU) is often associated with separation between child and parent, which can be counteracted with KMC. For an improved implementation of the method as a routine in NICUs, an increased understanding of parents’ experiences of KMC is required. Aim: The aim was to investigate parents' experiences of caring for their premature infant with the kangaroo method in the NICU. Method: A literature review with a descriptive design that included nine original articles of studies with a qualitative approach from the databases PubMed, CINAHL and Web of Science. Results: The parents' experiences were divided into four themes: (I) preconditions for KMC, (II) emotional experience of KMC, (III) perceived impact on the infant and (IV) teamwork & equality. Parents described KMC as a predominantly positive and emotional experience that helped establish the parental role and nurture the early attachment. Simultaneously, they highlighted the importance of a calm and comfortable environment, the support of the healthcare staff and sufficient knowledge of KMC to be able to implement the method.Conclusion: KMC was valued by parents and described as essential for attachment. Parents perceived many factors as preconditions for the implementation of KMC. These factors can be influenced by nursing care and therefore the essential role of the nurse in the promotion of KMC is emphasized.

Background: Parents of NICU patients have high stress levels compared to other populations, which negatively impact their mental health. The kangaroo care (KC) method has been used for its numerous benefits for infants, but not as widely studied for its impacts on parental stress. The purpose of this integrative literature review is to examine and synthesize the existing evidence regarding kangaroo care and its impact on the stress levels of NICU parents. Methods: A literature search was conducted utilizing CINAHL Plus with Full Text, MEDLINE, and APA PsychInfo databases to identify relevant articles. Articles were included if they were published within the last five years (2018-2023), discussed parental subjective and/or objective measures of stress, and implemented a KC intervention in the NICU. A total of seven articles were analyzed and synthesized. Results: Key findings in this review included how KC is implemented and its effects on subjective and objective stress. Findings from all seven articles demonstrate that KC is effective in decreasing cortisol, increasing oxytocin, and decreasing subjective parental stress. Discussion: KC as an intervention for stress reduction for NICU parents showed an overall positive effect on parental stress measures. It may be beneficial for NICU providers to encourage KC not only for the positive benefits on the infant, but for the positive effects it can have on parental stress. However, additional research is necessary in subsequent populations, geographical locations, and with different measures of stress to improve generalizability of the results.

No description available.

Abstrakt Bakgrund: Nyfödda barn rekommenderas att läggas på mammans bröst direkt efterfödseln vilket innebär en hud-mot-hudkontakt och kallas för Kangaroo Mother Care(KMC). Denna kontakt innebär fördelar som bland annat förbättradevitalparametrar, för både mamma och det nyfödda barnet efter förlossningen. Motiv: Det finns idag sparsamt med studier som är gjorda på vårdpersonalenserfarenhet av att vårda det nyfödda barnet i KMC. Denna studie fokuserar därför påvårdpersonalens erfarenhet och upplevelser av vården som sker i KMC. Genom attbelysa vårdpersonalens erfarenhet av ämnet, skulle det kunna identifiera brister menäven leda till utveckling och fördjupad kunskap. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens erfarenhet av att vårda detnyfödda barnet i KMC. Metod: Studien genomfördes med hjälp av individuella semistruktureradeintervjuer med vårdpersonal som hade erfarenhet av ämnet. Vårdpersonalen varspecialistsjuksköterskor, barnmorskor och undersköterskor, som arbetade påneonatalavdelning, förlossning och BB. Datainnehållet analyserades med kvalitativinnehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier och sex underkategorier. Den förstakategorin Vårdpersonal och föräldrars delaktighet och samspel med varandraresulterade i två underkategorier, den andra kategorin KMC möjliggörhälsofrämjande effekter resulterade i två underkategorier och den tredje kategorinUtmanande omständigheter i vården av KMC resulterade i två underkategorier. Konklusion: Studien tydliggör att vårdpersonalen inbringar en roll i vårdandet avdet nyfödda barnet i KMC, där kunskap, erfarenhet och lyhördhet är viktiga delar.Vårdpersonalen upplevde att de behöver vara tillmötesgående mot föräldrarna ochvara informativa samt delaktiga för att kunna ge en god och säker vård. Vikten av attsamarbeta genom hela vårdkedjan kommer vara en betydande roll för framtiden föratt främja likvärdig vård för alla nyfödda barn och deras föräldrar.

Yes / Aim and Objectives: To explore fathers' views and experiences of providing Kangaroo Care (KC) to their baby cared for in a Neonatal Intensive Care Unit (NICU). Kangaroo Care has been known to improve the health outcome for preterm, low birth weight and medically vulnerable term infants and achieve the optimal perinatal health wellbeing for parents and infants. Historically, mothers are considered as the dominant KC providers, whereas fathers are spectators and have been overlooked. Little is known about the fathers' perspectives in providing KC in NICUs. Methods: Individual semi-structured interviews were conducted with 10 fathers who delivered KC to their baby when in the NICU. Data were analysed using Braun and Clarke's six-phase thematical framework. The Consolidated Criteria for Reporting Qualitative Research (COREQ) checklist was followed to report this qualitative study. Findings: Fathers in this study identified they were passing a silent language of love and connecting with their baby by the act of KC in a challenging environment. Three themes emerged: ‘Positive psychological connection’, ‘Embracing father-infant Kangaroo Care’ and ‘Challenges to father-infant Kangaroo Care’. Conclusion: The findings of this study show KC enhances the bonding and attachment between fathers and infants. The conceptualisation of the paternal role in caregiving to a newborn is evolving as a contemporary practice. Further research is warranted to confirm or refute the study findings. Policies and facilities should be modified to include father–infant KC within the fields of neonatal care. Relevance to Clinical Practice: It is important for nurses and other health professionals to support and enable fathers to give KC. Father–infant KC is recommended in neonatal care settings. / Open access publishing facilitated by University of South Australia, as part of the Wiley - University of South Australia agreement via the Council of Australian University Librarians.

Yes / . Kangaroo care (KC) has been used widely in neonatal care to promote bonding/attachment and neurodevelopment for preterm and term infants. However, current literature suggests that research mainly focuses on infants' and mothers' experiences. The role of fathers in caring for their infant/child is changing and evolving in many countries around the globe. Yet little is known about fathers' experiences of KC in neonatal units. This review, therefore, aims to scope the current evidence of Father-infant KC (Father KC) in Neonatal Intensive Care Units (NICUs). Research question. What impact does KC have upon fathers when their baby is cared for in NIUCs? Search method. A scoping review was conducted and guided by the framework of Arksey and O'Malley (2005). The data sources consisted of Medline, Embase, America Psychological Association (APA) PsycInfo, Emcare, Cochrane Central, Web of Science, Google Scholar and ProQuest. The study inclusion criteria were: (1) studies involving fathers who had experience of KC with their baby whilst in Neonatal Intensive Care Units (NICUs), and other neonatal care settings, such as Special Care Baby Nursery (SCBU), delivery/labour room and postnatal ward; (2) literature published from 2000 to 2020; (3) primary studies including qualitative, quantitative, and mixed methods studies; (4) studies published in English. Results. The total number of studies identified were 13. Seven studies were qualitative and six were quantitative. None were mixed methods. Studies reported several positive KC benefits on fathers, such as reduced stress, promotion of paternal role and enhanced father-infant bond. It was highlighted that KC could be time-consuming for fathers and challenging to practise when balancing work and family life commitments. Conclusion. This review provides evidence that KC practice has health and wellbeing benefits for fathers and infants in NICUs and other relevant neonatal care settings, The findings of this review support the justification to promote Father KC in NICU environments, and guide policies to include father involvement. Implementing Father KC in NICU settings will assist fathers to care and connect with their baby. Further research is needed to explore how to facilitate and evaluate KC education for fathers from diverse s and cultures.

Geographic Information Systems (GIS) and remote sensing technologies were used to identify and describe potential habitat for three species endemic to the Southwestern United States; the Golden-cheeked Warbler (Dendroica chrysoparia), the Black-capped Vireo (Vireo atricapillus), and the Texas kangaroo rat (Dipodomys elator). For each species, the computerized classification of digital satellite imagery was integrated with ancillary spatial information (e.g. soils, geology, and land use) to construct a data base to be used for ecological evaluation as well as habitat protection and management measures.

Syfte. Undersöka användningen av kängurumetoden hos extremt för tidigt födda barn. Bakgrund. Kängurumetoden (KM) är en evidensbaserad metod som innebär att barnet bärs hud mot hud på förälderns bröst i upprätt ställning. Metoden har många fördelar för det för tidigt födda barnet och har visat sig vara effektiv för att skapa starka band föräldrar och barn emellan. Forskning visar att det är en säker vårdmetod även för extremt för tidigt födda barn.   Design. En retrospektiv explorativ journalgranskningsstudie med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Journaler granskades för de 49 extremt för tidigt födda barn vårdade vid Norrlands universitetssjukhus mellan oktober 2011 och oktober 2013. Metod. Statistiska beräkningar gjordes med icke parametrisk korrelation enligt Spearman och Wilcoxon signed ranks test. I den kvalitativa delen utfördes textanalys av journalanteckningar. Resultat. Medianålder vid kängurudebuten var fyra dagar. De flesta barn kängurudebuterade med mamman, och pappor utövade känguruvård i mindre utsträckning än mammor. Ju tidigare barnet var fött, desto längre dröjde kängurudebuten, men känguruvård har förekommit så tidigt som dag fyra hos de mest för tidigt födda barnen. Slutsats. Neonatalvården har mycket att vinna på om vårdpersonalen lyckas hjälpa föräldrar i allmänhet, och pappor i synnerhet, till att tidigt våga närma sig och känguruvårda sina extremt för tidigt födda barn. Med utbildning och träning för personal och stöd till föräldrarna, kan KM användas i större utsträckning för de extremt för tidigt födda barnen. Kliniska implikationer. Resultaten av denna studie bidrar till insikter och djupare kunskap om användningen av KM för extremt för tidigt födda barn. Resultatet kan användas för att identifiera utvecklingsmöjligheter men även för att utvärdera framtida förbättringsarbete. Kunskapen om och tron på vinsterna med KM kan rädda liv. / Aims. To study the use of the KMC for extremely preterm infants. Background. Kangaroo-Mother care (KMC) is an evidence-based method that involves carrying the infant skin to skin on the parent’s chest in an upright position. The method brings many benefits for the preterm infant and has proven to be effective for creating strong bonds between parents and infants. Research shows that KMC is a safe method even for extremely preterm infants. Design. A retrospective exploratory medical records review using both quantitative and qualitative approach. Medical records were reviewed for the 49 extremely preterm infants cared for at Norrland’s University Hospital between October 2011 and October 2013. Methods. Statistical analysis were made by non-parametric correlation by Spearman and Wilcoxon´s signed ranks test. In the qualitative part text analysis of medical records was performed. Results. KMC onset was in a median age of four days after birth. The kangaroo onset was most often with the mother, and fathers performed less KMC than mothers. The more preterm the infant was born, the later kangaroo onset, but KMC has occurred as early as day four for the most preterm infants. Conclusion. Neonatal care has much to gain if nursing staff succeed in helping parents in general, and fathers in particular, to an early KMC onset. With education and training for staff and support to the parents, KMC can be used for the extremely preterm infants to a greater extent. Relevance to clinical practice. The results of this study contribute to the understanding and deeper knowledge about the use of KMC for extremely preterm infants. The result can be used to identify needs for development, but also to evaluate future improvements. Knowledge of and belief in the benefits of KMC can save lives.