Conn., Yale Univ., Diss.--New Haven, 2005. / Kopie, ersch. im Verl. UMI, Ann Arbor, Mich.

NY, Cornell Univ., Diss.--Ithaca, 2005. / Kopie, ersch. im Verl. UMI, Ann Arbor, Mich. - Enth. 3 Beitr.

Techn. Hochsch., Diss.-2001--Aachen, 2000.

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2008.

Thesis (doctoral)--Göteborg University. / Includes bibliographical references.

Zugl. Habil.-Schr. Bern, 1996. / Literaturverzeichnis S. XXI-LXXXII.

Styrelsen är ett bolags främsta styrorgan med ansvar för flera strategiska funktioner, såsom övervakning, disciplinering och finansiering, med målet att säkerställa att företagsledningen agerar i enlighet med bolagets vision och aktieägarnas avkastningskrav. Omfattande kapitalstrukturbeslut kan kräva styrelsens godkännande innan de förverkligas. Detta kan innefatta valet om bolaget ska använda sig av interna eller externa finansieringskällor, vilket påverkar kapitalstrukturen/skuldsättningsgraden.   Tidigare studier har bl.a. undersökt hur styrelsesammansättning påverkat bolagets kapitalstruktur. Studier har påvisat att styrelsestorlek, styrelsens oberoende, medelålder och kön påverkar kapitalstrukturen, där studierna har utgått från pecking-order och trade-off teorierna Traditionellt har bolagsstyrelser återspeglat sig av en homogen sammansättning, avseende variabler som ålder, kön, etnicitet, vilket bidragit till eniga affärsbeslut. Studier som undersökt utbildning, erfarenheter och expertis (humankapital) bland styrelsemedlemmar har fokuserat på bolagets finansiella prestation och innovationsförmåga. Dock finns det ingen studie tagit hänsyn till humankapitalets påverkan på kapitalstrukturen.   Syftet med studien är att analysera styrelsemedlemmars humankapital och deras påverkan på bolagets kapitalstruktur för bolag listade på svenska börsen. Genom att använda en deduktiv ansats och kvantitativa data är målet att få svar på syftet. Teorier om kapitalstruktur, såsom pecking-order och trade-off, samt teorier om styrelsens egenskaper, upper echelon och resursberoendeteorin har använts. Därtill har hypoteser formulerats, där kvantitativa data inhämtats från årsredovisningar och empiriskt operationaliserats.   Resultatet och slutsatsen av studien är att humankapital hos styrelsen har en påverkan på hur kapitalstrukturen ser ut bland bolagen. Studiens resultat påvisade att humankapitalet bland börsbolagen kan påverka kapitalstruktur både positivt och negativt. Slutsatsen är att humankapitalet i bolagsstyrelser följer trade-off teorin gällande finansieringsvalen, d.v.s. styrelsemedlemmar balanserar för - och nackdelar för att nå en optimal kapitalstruktur.

Forskningsområdet kring kapitalstruktur är utbrett. Det finns ett stort urval av teorier och studier kring företags kapitalstruktur och skuldsättningsgrad. Trots detta finns inte så många studier gällande svenska SME-företags kapitalstruktur. Eftersom skuldsättningsgrad hör till kärnan av företagens verksamhet och påverkar värderingen av företag finner författarna det intressant att undersöka hur väl kapitalstrukturen följer den klassiska pecking order-teorin.Även att undersöka hur kapitalstrukturen ser ut efter finanskrisen 2007/2008 då marknaden har förändrats är av intresse, varpå studien fokuserar på tre tidpunkter vars resultat jämförs. Studien syftar även till att belysa möjliga skillnader i kapitalstruktur mellan olika branscher. Studiens teoretiska referensram utgår ifrån pecking order-teorin, men även till viss del av Miller och Modiglianis relevans- och irrelevansteorem samt trade off-teorin. Urvalet för studien består av svenska SME-företag, definierade enligt Europakommissionen, under tre undersökningsår: 2012, 2014 och 2016. Undersökningen utgår ifrån sekundärdata inhämtad från Thomas Reuters databas Eikon. Tidigare studier är ytterst begränsat för specifikt svenska företag, men det finns ett större antal artiklar som undersökt SME-företag. I tidigare studier skiljer sig resultaten sig åt gällande om kapitalstrukturen följer pecking order-teorin. Studien utgår ifrån en kvantitativ forskningsmetod. Skuldsättningsgrad, definierat som totala skulder genom totala tillgångar, symboliserar den beroende variabeln. De förklarande variablerna är lönsamhet, likviditet, tillväxt, storlek och ålder, vilka grundar sig i tidigare empiri. Flera multipla linjära regressioner har använts för att studera förhållandet mellan beroendevariabeln och förklaringsvariabler. Resultatet från de statistiska testerna visade på att urvalets kapitalstruktur följer pecking order-teorin under alla tre undersökningsår. En låg lönsamhet, låg likviditet samt företag som inte varit verksamma i särskilt många år indikerar en hög skuldsättningsgrad. Företag som är i en tillväxtfas har en positiv korrelation med skuldsättningsgrad. Företag av större storlek, mätt i total omsättning, har även högre skuldsättningsgrad jämfört med företag av mindre storlek. Inga större skillnader gällande kapitalstruktur påvisades för specifika branscher. I jämförelse mellan undersökningsåren, med syfte att försöka belysa marknadsförändringars påverkan på urvalet kapitalstruktur, kunde inget tydligt samband noteras. Trots den negativa reporäntan noterades inga tydliga förändringar i svenska SME-företags kapitalstruktur när undersökningsåret 2016 jämfördes med de andra undersökningsåren.

Hur ett företag väljer att finansiera sig och forma sin kapitalstruktur skiljer sig åt mellan företag och regioner. Med denna uppsats vill vi bidra till att fylla det tomrum som finns i forskningen kring kapitalstruktur för företag primärnoterade på Nasdaq Stockholm. Genom en kvantitativ ansats undersöker vi skillnader i kapitalstruktur utifrån ägarkoncentration, om största ägaren är en familj som kontrollerar bolaget samt om lönsamhet och mognadsgrad påverkar kapitalstrukturen. Vi använder multipel linjär regressionsanalys med ett urval om totalt 1012 observationer från räkenskapsåren 2009-2014, samt kontrollerar för fasta års- och branscheffekter. Vår studie finner att mogna företag i genomsnitt har en signifikant högre skuldsättning, däremot finner vi till skillnad från liknande studier att lönsamhet inte har en signifikant påverkan på ett företags skuldsättning. Vidare visar våra resultat att skuldsättningen sjunker med ökad ägarkoncentration samt att den är högre om företaget har en kontrollerande ägare som är en familj relativt icke-familj.

Kvinnor har länge varit underrepresenterade på maktpositioner i näringslivet, vilket har resulterat i att andelen kvinnor i svenska börsstyrelser är genomsnittligt lägre än andelen män. Det finns emellertid meningsskiljaktigheter i frågan om det är någon skillnad i hur män och kvinnor arbetar och påverkar företaget i fråga. Forskning har visat att kvinnor skulle vara mer riskaversiva än män och därför kan vara mer försiktiga i sitt finansiella beteende. Denna studie undersöker därför om andelen kvinnliga styrelseledamöter i svenska börsbolag påverkar företagens kapitalstruktur. Studien använder data från bolag noterade vid Stockholmsbörsen år 2016. För att undersöka om det finns ett samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och företagens skuldsättningsgrad tar studien stöd i en multipel regressionsanalys där fyra kontrollvariabler inkluderas; styrelsestorlek, företagsstorlek, tillgångsstruktur och lönsamhet. Studiens resultat indikerar att kvinnor har ett negativt samband med företagens skuldsättningsgrad; att skulderna är mindre när kvinnorna är fler. Studien finner vidare stöd för att kontrollvariablerna också har viss förklaringsgrad för företagens skuldsättningsgrad, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Resultatet för andelen kvinnors påverkan på kapitalstrukturen ger delvis stöd för Pecking Order-teorin; att företag inte rangordnar skulder primärt vid finansiering av tillgångar och att de på så vis har lägre skuldsättningsgrad. Studien går i viss mån i linje med tidigare forskning, med särskild hänsyn till vad tidigare forskning indikerar i kontexten kvinnor och riskattityd, men förklarar inte heller om det är just riskattityd könen emellan som orsakar skillnaden i kapitalstruktur.