I ett flertal tidigare studier har samband mellan penningpolitik och aktiemarknaden studerats. Resultaten av dessa har varit tvetydiga och de flesta har gjorts i andra länder än Sverige. I den här uppsatsen studeras sambandet mellan ändringar av reporäntan och aktieindexet OMXS60 på Stockholmsbörsen för att se om det finns ett samband mellan dessa. Utöver detta studeras hur företags kapitalstruktur kan ha en påverkan på det nyss nämnda sambandet, det vill säga om det finns en räntekänslighet kopplat till kapitalstrukturen. Syftet med denna uppsats grundar sig i Modigliani och Millers teorem från 1958. Teoremet beskriver bland annat att avkastningskravet på eget kapital ökar proportionellt med skuldsättningsgraden och att ett företag med hög skuldsättningsgrad påverkas mer av förändringar i skuldräntan än ett företag med låg skuldsättningsgrad. För att undersöka detta användes en regressionsanalys för att analysera finansiell data mellan åren 2006 till och med 2015. Tre dagar kring annonseringen av reporäntans ändring var föremål för analys: dagen innan annonseringsdagen, annonseringsdagen och dagen efter annonseringsdagen. Det resultat som framgick av undersökningen var att det fanns ett signifikant negativt samband mellan reporäntan och aktiekursen dagen innan samt på annonseringsdagen för reporäntan. Det framgick även att kapitalstrukturen påverkade styrkan på det tidigare nämnda sambandet, dock endast dagen innan annonseringen.

Denna studie syftar till att undersöka huruvida en kvinnlig VD påverkar företagets kapitalstruktur, samt om det finns ett samband mellan könsfördelningen i styrelsen och dess kapitalstruktur i onoterade bolag med en avgränsning till svenska onoterade bolag. Tidigare forskning kring ämnet har gjorts på noterade företag, varpå det blir intressant att genomföra denna forskning på onoterade bolag. Baserat på tidigare forskning har två hypoteser utformats vilket studien utgår ifrån. Studien utgår från ett positivistiskt perspektiv och tillämpar en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Den empiriska sekundärdata är inhämtad från databasen Retriever där finansiella data från onoterade bolags årsredovisningar samlas in för bokslutsåren 2012 - 2017. Sedan har korrelationsanalyser samt multivariata regressionsanalyser genomförts för att kunna upptäcka eventuella samband mellan studiens beroende variabel, kapitalstruktur, och studiens två oberoende variabler, kvinnlig VD och andel kvinnor i styrelsen. Studiens resultat visar ett svagt samband i de båda regressionerna och därmed förkastas studiens två nollhypoteser. Resultatet visar att det finns ett svagt positivt samband mellan kvinnlig VD och kapitalstruktur, och ett svagt negativt samband mellan andel kvinnor i styrelsen och kapitalstruktur. Dock är dessa samband mycket svaga, varpå det är svårt att säga om de oberoende variablerna har en betydlig påverkan på kapitalstrukturen i praktiken. Studiens resultat som visar ett positivt samband mellan kvinnlig VD och kapitalstruktur samt ett negativt samband mellan andelen kvinnor i styrelsen och kapitalstruktur, bidrar till den rådande forskningen kring kvinnors inverkan på risk, närmare bestämt onoterade företags finansiella risk. Studiens praktiska bidrag är att huruvida företagets VD är kvinna eller ej, samt hur könsfördelningen ser ut i företaget, kan påverka kapitalstrukturen i företaget baserat på män och kvinnors olika risktagande och tankar vid finansiella beslut. Denna studie tillämpar tvärsnittsdata vilket innebär att de data som analyseras är från en och samma tidpunkt vilket gör att vi inte kan undersöka ett kausalt samband, därmed skulle det vara intressant att studera flera fall över tid. Ett annat förslag är att undersöka detta samband utifrån ett kvalitativt perspektiv, det vill säga genom att intervjua verkställande direktörer och styrelsemedlemmar för att möjligen få en djupare insikt i deras tankar kring detta ämne. Ett tredje förslag är att genomföra en liknande undersökning fast på både onoterade och noterade bolag för att sedan göra en jämförelse mellan de olika bolagstyperna. / This study aims to investigate whether a female CEO affects the company’s capital structure, and whether there is a relationship between the gender distribution in the board and its capital structure in unlisted companies, with a delimitation to Swedish unlisted companies. Previous research on the topic has been done on listed companies, and therefore it will be interesting to carry out this research on unlisted companies. Based on the previous research, the study has designed two hypotheses on which the study is based. The study has a positivistic perspective and applies a quantitative method with a deductive approach. The empirical secondary data is obtained from the database Retriever where financial data from unlisted companies' annual reports are collected for the financial years 2012-2017. Then, correlation analyses and multivariate regression analyses have been carried out in order to be able to detect any connection between the study's dependent variable, capital structure, and the study's independent variables, female CEO and proportion of women on the board. The study's results show a weak connection in the two regressions and thus the study's two zero hypotheses are rejected. The results show that there is a weak positive correlation between female CEO and capital structure, and a weak negative correlation between the proportion of women on the board and capital structure. However, these relationships are very weak, and it is difficult to say whether the independent variables have a significant impact on the capital structure in practice. The study's results, which show a positive correlation between the female CEO and the capital structure, as well as a negative correlation between the proportion of women on the board and capital structure, contribute to the prevailing research on women's impact on risk, more specifically unlisted companies' financial risk. The study's practical contribution is that whether the company's CEO is a woman or not, and how the gender distribution looks in the company, can affect the capital structure of the company based on men and women's different risk-taking and thoughts on financial decisions. This study applies cross-sectional data, which means that the data analyzed is from one and the same time, which means that we cannot investigate a causal relationship, thus it would be interesting to study several cases over time. Another proposal is to investigate this connection from a qualitative perspective, ie by interviewing CEOs and board members in order to possibly gain a deeper insight into their thoughts on this subject. A third proposal is to conduct a similar survey on both unlisted and listed companies in order to then make a comparison between the different types of companies.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska Small Cap-bolags kapitalstruktur ser ut år 2017. Detta jämfört med hur samma nyckeltal såg ut för bolagen under lågkonjunkturen som följde efter finanskrisen år 2008. Uppsatsen syftar även till att utifrån teoretiska modeller undersöka hur en eventuellt förändrad kapitalstruktur har påverkat den unika risken.  Metod: En kvantitativ undersökning med korrelation- och signifikansanalys. Uppsatsen bygger på en deduktiv ansats där ställda hypoteser testas mot befintliga teorier och tidigare forskning om kapitalstruktur. Referensram: Grundläggande teorier som Modigliani och Millers, trade off samt pecking order. Kompletterad med vetenskapliga artiklar som behandlar området kapitalstruktur. Empiri: Datamaterial från svenska Small Cap-bolags årsredovisningar från år 2010 samt år 2017 har samlats in och sammanställts, de presenteras i korrelations samt signifikans-tabeller. Slutsats: Small Cap-bolagens kapitalstruktur har utifrån undersökta variabler och nyckeltal inte påverkas i någon större utsträckning trots stora makroekonomiska förändringar. Studien visar att tre av fem oberoende variabler uppvisar signifikanta skillnader men med för låg korrelation för att ett samband ska kunna fastställas.

Problemställning: Riksbanken införde en minusränta för första gången i svensk historia i februari 2015. Sedan dess har Sverige befunnit sig i en högkonjunktur och den låga reporäntan har möjliggjort billigare belåning. Ur ett historiskt perspektiv har en ökad ekonomisk tillväxt utvecklats tillsammans med högre räntesatser. Idag befinner vi oss däremot i motsatt situation. Detta bör påverka företagens finansiering och kapitalstruktur då de har möjlighet att nå en hög tillväxt till en lägre kostnad. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur nuvarande ränteläge påverkar olika industriföretags strategiska och finansiella beslut kring kapitalstruktur. Forskningsfrågor:-       Tar företag olika räntelägen i beaktning vid val av kapitalstruktur? -       Har arbetet kring kapitalstruktur förändrats sedan minusränteläget började i februari 2015? -       Vilka likheter och skillnader finns det i arbetet kring kapitalstruktur med utgångspunkt från                  rådande ränteläge mellan noterade, onoterade, stora samt små och medelstora företag? Resultat: Företag tar hänsyn till nuvarande ränteläge till följd av förändrade villkor på kapitalmarknaden. Räntan ses däremot som en sekundär aspekt vid strategiska och finansiella beslut i jämförelse med risk och flexibilitet. Generellt sett har minusräntan inte förändrat hur företag arbetar med kapitalstrukturen. De främsta likheter och skillnader är variation i arbetet med reporäntan och olika sätt att utnyttja kapitalmarknaden. Kunskapsbidrag: Studien har bidragit till fördjupad kunskap kring hur företag hanterar minusräntan samt hur detta arbete skiljer sig mellan olika företagsstorlekar och noterade samt onoterade företag. Studiens resultat är i linje med Market Timing Hypotesen och Pecking Order Teorin. Till skillnad finner studien inga belägg för Modigliani och Millers första proposition. / Problematisation: In February 2015, the Swedish central bank introduced an interest rate below zero for the first time. Since then the economy has been booming and the low interest rates has enabled cheaper debt. Historically, increased economic growth has occurred together with higher interest rates. However, we find ourselves in the opposite situation today. This should affect how companies are working with their capital structure, as they are now able to achieve high growth at a lower financial cost. Purpose: The purpose of this study is to investigate and analyze how the current interest rate affects different industrial companies strategic and financial decisions related to their capital structure. Research Questions:-       Do companies consider different interest rates when choosing their capital structure? -       Have companies started working with capital structure in a different way since the interest rate below          zero was introduced in February 2015? -       Based on the current interest rate, what are the similarities and differences in how companies work              with their capital structure between listed, unlisted, large, medium and small sized companies? Conclusion: Due to changed market conditions, companies take the current interest rate into consideration. However, it is seen as a secondary aspect when making strategic and financial decisions in comparison to risk and flexibility. In general, the interest rate below zero has not changed how companies work with their capital structure. The main similarities and differences are variation in how to work with the interest rate and utilize the capital market. Knowledge contribution: The study has deepened the knowledge of how companies manage an interest rate below zero and how this work differs between different company sizes and listed and unlisted companies. The results of the study are in line with the Market Timing Hypothesis and the Pecking Order Theory, but with no evidence in accordance with Modigliani and Miller's first proposition.

<p>Börsföretagen kritiseras idag för inte fokusera tillräckligt mycket på strategiska frågor då detta skulle ge en större avkastning för aktieägarna. Frågan om vilken kapitalstruktur företagen bör ha, nu när konjunkturen går upp och företagen blir allt mer överkapitaliserade, blir viktig. Börsanalytiker hävdar att företagen inte har en optimal kapitalstruktur, det vill säga en optimal fördelning mellan skulder och eget kapital. De anser att en ökad skuldsättning för börsföretagen vore bra för lönsamheten, givet dagens låga räntor, då det skulle ge ett ökat företagsvärde.</p><p>Denna finansieringspolitik bygger på teoretiska modeller och har sitt ursprung i Modigliani och Millers (MM) propositioner från 1958. Detta kom att utgöra startpunkten för diskussionen om problematiken kring kapitalstrukturen. MM menade att företag genom att öka sina skulder kan öka sitt företagsvärde samt att de kunde visa ett positivt samband mellan skuldsättning och förväntad avkastning under förutsättningar för en perfekt marknad.</p><p>Dessa antaganden är accepterade i teorin men frågan är hur detta fungerar i verkligheten och om det fungerar som en finansieringsstrategi? Detta valde vi att undersöka utifrån två problemfrågor:</p><p>1. Finns det ett samband mellan skuldsättning och lönsamhet i verkligheten?</p><p>2. Finns det ett samband mellan skuldsättning och ett företags värde i verkligheten?</p><p>För att kunna se ett samband valde vi olika nyckeltal som fick representera dessa variabler. För skuldsättning valdes skuldsättningsgrad och för lönsamhet valdes räntabilitet på totalt kapital och för företagsvärde valdes P/BV-talet. Sambandet prövades på svenska börsföretag som är noterade på A-listan mest omsatta och O-listan attract40. Detta för att vi ansåg att dessa företag troligtvis hanterat problematiken kring valet av kapitalstruktur vilket kom att utgöra ett bra underlag för vår undersökning. Investmentföretag och banker valdes bort då de av naturliga skäl generellt har en högre skuldsättningsgrad än andra storföretag.</p><p>De relevanta nyckeltalen beräknades utifrån årsredovisningar samt hämtades från tidskriften Veckans Affärer och användes sedan för att pröva sambandet genom statistiska metoder. De slutsatser som vi kunde dra av undersökningen var att det inte fanns några samband mellan valet av skuldsättningsgrad och lönsamhet eller skuldsättningsgrad och företagsvärde. Dock visades ett väldigt svagt samband mellan skuldsättning och företagsvärde för företag på A-listan. Det var den grupp där företagen var mest likartade och hade mest gemensamt med varandra. Därför kan det för framtida forskning vara intressant att titta på en mer homogen grupp och se om andra faktorer kan ha en påverkan på ett eventuellt samband.</p>

<p>Uppsats behandlar företags kapitalstruktur d v s fördelning mellan främmande och eget kapital. Det finns teorier kring ämnet som menar att ett företags värde påverkas av sammansättningen mellan skulder och eget kapital. Detta föranledde vår problemformulering om att närbesläktade verksamheter uppvisar en likartad skuldsättning. Syftet var att jämföra skuldsätt-ningsgraden mellan kapitalintensiva branscher och kapitaltunna branscher. Utifrån detta ställdes vår hypotes upp om att kapitalkrävande branscherna fastighet och tunga maskiner har en högre skuldsättningsgrad än branscherna läkemedel och tjänster. Vår studie omfattar 52 företag noterade på Stockholmsbörsen. Vi har utgått från en kvantitativ ansats och empirin är hämtad från företagens årsredovisningar samt en enkätundersökning. Med hjälp av teorier som Modigliani och Millers berömda proposition MMI och MMII, Trade Off och Pecking order har vi försökt finna orsakerna till företagens skuldsättningsgrad. Resultaten i vår under-sökning kunde inte stärka vår hypotes, varpå den förkastades. Vidare kunde inget mönster urskiljas i skuldsättningen för de valda branscherna.</p>

<p><strong>Bakgrund och</strong><strong> problem </strong>Fastighetsmarknaden har en betydande roll i ekonomin vilket<strong> </strong>bevisas genom att fastighetsbolagen, inom den kommersiella marknaden, utgör de största låntagarna hos bankerna. När bankerna drabbas av kreditförluster är det oftast en följd av fastighetsbolagens bristande betalningsförmåga. Fastighetsbolag är generellt högt belånat, och lån ses som ett incitament vars syfte är bland annat signalera marknaden om företagets goda framtidsutsikter. Bolagen strävar efter en balans av finansieringsmedel vilket är förhållandet mellan eget kapital samt lånat kapital, benämnt kapitalstruktur. Enligt Myers (1984) väljer företag i första hand att finansieras av kvarhållna vinster, utifrån vinsterna distribueras utdelningar. Förändringar i utdelningar talar om företagets finansiella ställning men förklarar inte varför företag ger ut utdelningar enligt Black (1996).<strong> </strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Syfte </strong>Syftet med uppsatsen är att undersöka om det föreligger ett samband mellan kapitalstruktur och utdelningar inom fastighetsbolag, samt om de utvalda indikatorerna påverkar utdelningar respektive skuldsättningsgraden.</p><p><strong>Avgränsning </strong>Studien omfattar svenska börsnoterade fastighetsbolag på Stockholmsbörsen som är kategoriserade i segmenten large cap samt mid cap. Tidsramen för undersökningen är mellan 2002-2007.</p><p><strong>Metod </strong>I undersökningen användes en kvantitativ samt en kvalitativ ansats. Kvantitativ data samlades in från fastighetsbolagens årsredovisningar för att beräkna de berörda variablerna som ingick i de statistiska beräkningarna. Spridningsdiagram utformades för att ta reda på hur de olika indikatorerna förhåller sig till skuldsättningsgraden och utdelningsandel. Därefter utfördes en multipel regressions analys och en korrelationsanalys för att undersöka om eventuella samband kan bekräftas. Kvalitativa data baseras på en surveyundersökning där telefonintervjuer genomfördes med syftet att få en djupare förståelse kring fastighetsbolagens resoneringar i val av kapitalstruktur samt utdelningspolicy.</p><p><strong>Resultat och<em> </em>slutsats </strong>Undersökningen resulterade i att ingen av förklaringsvariablerna påverkade skuldsättningsgraden och utdelningar. I och med det kan vi säkerställa att det inte finns något statistiskt signifikant samband, det vill säga att kapitalstrukturen inte påverkar fastighetsbolagens utdelningar. Andra faktorer som fastighetsbolagen beaktar vid bestämmande av utdelningspolicy samt finansieringsmedel är aktieägare, kapitalstruktur och konjunkturläget.</p><p> </p>

<p>Sedan 30-talet har många stora svenska företag kontrollerats av investmentbolag i ett pyramidliknande kontrollägarsystem. Även de företag som inte ingår i en pyramid ägs ofta av en stark kontrollägare, 90 % av Sveriges börsnoterade bolag karaktäriseras av detta. Sverige är det enda land i världen som tillåter alla slags metoder som separerar kontroll och ägande.</p><p>Vi presenterar i vår uppsats teorier och lärobokskunskaper som behandlar dynamiken inom utdelnings- och kapitalstruktursprocessen och dess påverkan på ett företags marknadsvärde. Som en naturlig följd av detta presenterar vi också lite färskare material från svenska forskare där hypoteser om överkapitalisering och överinvestering bland svenska noterade företag behandlas. En utgångspunkt i undersökningen är en forskningsrapport skriven av Martin Holmén, Uppsala Universitet, och Peter Högfeldt, Handelshögskolan i Stockholm, 2005, samt Ekonomirådets rapport ”Ägarmakt och omvandling” (Tson Söderström (red.) 2003) som lägger särskilt fokus på företag som ingår i ett pyramidägande samt de som har en väldigt stark ägarkoncentration. De behandlar bland annat frågan om dessa företag gör överinvesteringar.</p><p>Vi har som syfte att göra en kvalitativ undersökning av svenska börsnoterade bolag utifrån skillnader i ägarstrukturen, det vill säga om företaget har spritt ägande eller en stark kontrollägare alternativt kontrollägargrupp. Vi söker en djupare förklaring bakom detta fenomen och därför har vi valt att göra en kvalitativ studie där vi intervjuat fem börsnoterade svenska företag som alla representerar olika storlekar varav tre av dem har starka kontrollägare och två har en väldigt spridd ägarstruktur. Ett av bolagen vi intervjuat ingår i ett pyramidägande. Vi har på ett deduktivt tillvägagångssätt sökt teorier inom ämnena utdelning, kapitalstruktur och överinvesteringar. Vår ambition är att skapa oss en bild av hur beslut om utdelning, återinvesteringar och kapitalstruktur växer fram hos företag med olika ägarstruktur.</p><p>Genom undersökningen har vi kunnat se att det finns skillnader mellan de båda ägarstrukturerna beträffande kapitalstruktur och utdelningspolitik men även likheter. Kapitalstrukturen ägnas större intresse och arbete hos de företag med spritt ägande, vilket kan ha en förklaring i hotet om uppköp eller övertagande. Agerandet hos alla företag gällande kapitalstrukturen stämmer bäst med den så kallade ”Trade-off”-teorin. Utdelningspolitiken påverkas av ägarstrukturen, där de med koncentrerat ägande verkar vilja ha möjligheten till bibehållen kontroll över kapitalet, detta visar sig i lägre utdelningsmål. Alla företag såg utdelningspolitiken som ett sätt att signalera till sina aktieägare. De flesta ansåg också att soliditeten i företaget prioriterades framför utdelningsmålen. Ingen av de teorier som vi presenterar här angående pyramidägda bolag verkar stämma överrens med de svar vi fick från respondenten från det pyramidägda företaget.</p>

<p>Vi undersöker huruvida de två teorierna Pecking order och Trade-off gemensamt kan förklara utformning av kapitalstruktur och hur beslut gällande denna ser ut hos svenska börsnoterade företag. Vi menar att den aktuella kapitalstrukturen är en konsekvens av den historiska utvecklingen inom företag, där tidigare års finansiella över-/underskott leder till dagens kapitalstruktur och att asymmetrisk information och transaktionskostnader gör att intern finansiering är att föredra framför extern. Företag ser dock fördelar med viss skuldsättning, vilket bidrar till att företag sätter upp en målkapitalstruktur i början av aktuell period. Företags benägenhet att justera sin kapitalstruktur mot denna målkapitalstruktur varierar beroende på vilken situation företaget befinner sig i och olika anpassningshastigheter uppstår till följd av att vissa situationer föredras framför andra. Vi undersöker sambandet mellan målkapitalstruktur och finansiella över-/underskott och hur detta påverkar företags förändring i kapitalstruktur. Våra resultat visar att företag är som mest benägna att förändra sin kapitalstruktur när de har ett finansiellt underskott med en kapitalstruktur över sin målkapitalstruktur och minst benägna att förändra sin kapitalstruktur när de har ett finansiellt överskott och en kapitalstruktur under sin målkapitalstruktur. Både Pecking order och Trade-off har inflytande vid förklaring av företags kapitalstruktursförändring, dock har den ena teorin större betydelse än den andra beroende på vilken situation företag befinner sig i.</p>

<p>Ett företags kapitalstruktur och i förlängningen dess val av finansiering för strategiska</p><p>investeringar omgärdas av motstridiga uppfattningar och teorier. Vi har genomfört en</p><p>fallstudie av Home Properties AB, ett renodlat hotellfastighetsägarbolag noterat på</p><p>Stockholmsbörsens lista för medelstora bolag.</p><p>Uppsatsens syfte är att beskriva hur Home Properties agerar och resonerar vid finansiering av</p><p>strategiska investeringar och jämföra beskrivningen med Åkerbloms hypotes om sär- och</p><p>samfinansiering, pecking order teorin och static trade-off modellen. I syftet ingår också att ge</p><p>förslag på vidare forskning.</p><p>Enligt pecking order teorin prioriterar företag internt kapital framför externt. Vid finansiering</p><p>av strategiska investeringar väljer Home Properties emellertid inteckningslån först. I Home</p><p>Properties fall förklaras företagets val av finansieringskällor bättre av static trade-off</p><p>modellen och Åkerbloms hypotes om sär- och samfinansiering. Anledningen är delvis att</p><p>Home Properties strävar efter ett soliditetsmål för att åstadkomma en optimal kapitalstruktur</p><p>vilket inte överensstämmer med pecking order teorin.</p><p>Home Properties val av finansiering kan inte helt och hållet förklaras av vare sig pecking</p><p>order teorin, static trade-off modellen eller Åkerbloms hypotes om sär- och samfinansiering.</p><p>Efter utförd fallstudie kan vi konstatera att Home Properties vid finansiering av strategiska</p><p>investeringar i regel vänder sig till (1) särfinansiering (2) internt kapital (3) gemensamt</p><p>låneutrymme och (4) nytt eget kapital/ lån/ hybrid. En viktig förutsättning för denna ordnings</p><p>giltighet är att soliditetsmålet inte störs långsiktigt.</p>