Univ., Diss.--Erlangen-Nürnberg, 2005.

Univ., Diss.--Tübingen, 2006.

Universiẗat, Diss.--St. Gallen, 2000.

Humboldt-Univ., Diss.--Berlin, 2001.

Zugl.: Frankfurt (Oder), University, Diss., 2005.

Relationen mellan kapitalstruktur och lönsamhet har undersökts många gånger och diverse teorier har utvecklats för att förklara skuldsättningsgradens effekter. Trots detta har ingen enighet nåtts i ämnet och det finns argument som talar för ett positivt samband, likväl som för ett negativt samband. Lönsamheten framhålls ofta som högsta prioritet för bolag, då det är vad som producerar värde i förhållande till investerat kapital för aktieägare. Med det i beaktning tar studien ett aktuellt problem med bostadsbrist i Västerbotten och kopplar det till fastighetsbolagens vilja att uppnå maximalt värde och hur kapitalstrukturens effekter påverkar ledningens investeringsbeslut.Med avstamp från Miller och Modiglianis teori om kapitalstruktur, trade off-teorin, agentteorin och pecking order-teorin undersöker studien förhållandet mellan lönsamhet och kapitalstruktur för 78 stycken fastighetsbolag i Västerbotten med en omsättning på över 10 miljoner SEK, under perioden 2012–2016. Frågeställningen som ämnas besvaras är följande: Hur påverkas lönsamheten hos fastighetsbolag verksamma i Västerbotten av dess skuldsättningsgrad?Lönsamhet testas mot enbart skuldsättningsgrad, men modellen utökas också att inkludera nettoomsättning, tillväxt och räntekostnader för att bättre förklara lönsamheten. Studien är kvantitativ och utförd med sekundärdata från databasen Retriever Business. De statistiska modellerna som används för att besvara hypoteserna är både en enkel linjär regression och även en multipel linjär regression. Bägge är baserade på Random Effects-modellen och utförda med robusta klusterjusterade standardfel, för att justera för problem med heteroskedasticitet och seriell korrelation i datamaterialet. Lönsamhet är den beroende variabeln medan skuldsättningsgrad, nettoomsättning, tillväxt och räntekostnader använts som förklarande variabler.Resultaten tyder på att ett negativt samband mellan skuldsättningsgrad och lönsamhet existerar för studiens undersökta bolag, dock är det bara en av de två testade hypoteserna som visar ett signifikant resultat. En ökad skuldsättningsgrad förknippas alltså med en lägre lönsamhet. Då tidigare forskning är splittrad i hur sambandet faktiskt ser ut, är detta resultat i linje med en del studier och emot andra. Trots det, bidrar ändå resultatet till att konsensus i frågan till slut ska kunna nås.

No description available.

Hur stor påverkan skattemässiga hänsyn har på bolags kapitalstrukturer har i forskningen länge varit omdebatterat. Sverige införde 2019 en begränsning av de avdrag bolag tidigare har kunnat göra på sina negativa räntenetton, vilket i sin tur minskat den skattemässiga fördelen av en hög skuldsättning. Denna studie undersöker hur svenska bolag anpassat sin kapitalstruktur vid införandet av de nya ränteavdragsbegränsningsreglerna som infördes 2019. Genom att studera data från alla bolag från Stockholmsbörsen, göra ett urval utifrån relevanta faktorer och konstruera jämförelseindex som mäter förändringen av ett flertal relevanta kvoter har förändringen av bolagens kapitalstruktur observerats mellan åren 2018 och 2019. Studiens resultat visar att de svenska börsbolagen överlag inte anpassat sina kapitalstrukturer efter att de nya ränteavdragsbegränsingarna införts 2019. Istället har en procentuell ökning av skuldsättningsgrad och räntekostnader som andel av både tillgångar och EBITDA kunnat observerats, i motsats till vad tidigare forskning visat på.

Beslutet om kapitalstruktur kretsar kring vilken utsträckning företaget ska finansieras genom skulder respektive eget kapital och är ett kritiskt beslut för alla företag som är vitalt för dess välmående. Trots decennier av empirisk forskning på området finns dock ingen enhetlig syn om vad som driver företags val av kapitalstruktur. Den empiriska forskningen är samtidigt till övervägande del inriktad på noterade bolag och studerar framför allt företagsspecifika påverkansfaktorer. Med utgångspunkt i att fastighetsbranschen är av stor betydelse för samhället och har vissa karaktäristika som gör den intressant att studera för sig, är syftet med denna studie således att identifiera såväl företagsspecifika som makroekonomiska påverkansfaktorer för kapitalstrukturen hos svenska onoterade fastighetsbolag och förklara deras relativa betydelse. Studien utgår från Modigliani och Millers proposition I, Trade Off-teorin samt Pecking Order-teorin som teoretiska referenspunkter. Vidare tillämpas kvantitativ metod där paneldata sätts upp för perioden 2002-2019 utifrån sekundärdata från databasen Retriever Business bestående av finansiell information från årsredovisningarna för 333 svenska onoterade fastighetsbolag med en årlig nettoomsättning på minst 10 Mkr. Statistiska modellen som används är en multipel regression där regressionsmodellen tillämpar fixed effects samt robusta standardfel för att hantera heteroskedasticitet och seriell korrelation. De beroende variablerna total, långsiktig samt kortsiktig skuldsättningsgrad testas var för sig gentemot de oberoende variablerna lönsamhet, storlek, tillväxt, materiella tillgångar, effektiv skattesats, risk, inflation samt ränta. Resultatet visar att de makroekonomiska faktorerna i form av reporänta och inflation är de mest inflytelserika faktorerna av alla för både total och långsiktig skuldsättningsgrad, där ränta har positiv påverkan och inflation har negativ påverkan. Den mest inflytelserika företagsspecifika variabeln för total skuldsättningsgrad är lönsamhet med negativ påverkan, följt av materiella tillgångar med positiv påverkan. För långsiktig skuldsättningsgrad är risk den mest inflytelserika företagsspecifika faktorn med negativ påverkan, följt av materiella tillgångar med positiv påverkan och lönsamhet med negativ påverkan. Vad gäller kortsiktig skuldsättningsgrad är materiella tillgångar den viktigaste faktorn med negativ påverkan. Eftersom resultaten från tidigare empiriska studier visar spridda resultat går denna studies resultat i linje med en del tidigare studier medan det motsäger resultatet från en del andra. Baserat på våra resultat finner vi hur som helst visst stöd för både Trade Off-teorin och Pecking Order-teorin, så trots att dessa teorier främst använts för att förklara kapitalstrukturen för större publika företag visar vi även deras applicerbarhet på onoterade företag av varierande storlek.

Pappret undersöker om det finns ett samband mellan kapitaltäckningsregler och att bankergenomför defensiva emissioner. För att förstå bankemissioner ytterligare, undersöks omlikviditet kan anses vara en predicerande faktor till att en bank genomför en emission samtom finanskrisen har ändrats bankers riskbeteende. Ämnet är aktuellt då flertalet bankerupplever finansiella svårigheter och emitterar defensivt kapital för att undvika konkurser.Resultatet av vår studie visar att det finns ett svagt positivt samband mellankapitaltäckningsregler och emissionsstorlek. Ett starkt positivt samband som framkom varmellan bankers riskbeteende efter finanskrisen, studien visar att amerikanska banker är merriskbenägna efter finanskrisen. Basel IV är under utveckling och innebär hårdarekapitaltäckningskrav, därav är det relevant att undersöka effekten hårdare regleringar har påbankernas emissionsbeteenden.