<p>En viktig strategisk aspekt för företag är valet av kapitalstruktur som kan vara avgörande för företagets värdering och fortsatta överlevnad. Den del av företagets tillgångar som hålls som likvida medel används delvis i den dagliga verksamheten men också för att genomföra investeringar. Att använda likvida medel vid investeringar kan för många företag vara det enda möjliga alternativet då kostnaden för extern finansiering kan vara mycket hög.</p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mycket företag investerar på företagsförvärv och om storleken på likvida tillgångar samt rådande konjunktur påverkar.</p><p> </p><p>Uppsatsen bygger på teorier om kapitalstruktur, informationsasymmetri, agentteori samt teorier kring likvida medel. Dessutom ligger statistiska regressionsmodeller som grund för metoden.</p><p> </p><p>I den empiriska studien genomförs regressioner på samtliga svenska börsnoterade företag mellan 1988-2008.  Variablerna har tagits fram utifrån teorin och data är hämtat ifrån databasen Datastream.</p><p> </p><p>Resultatet från denna undersökning visar inget samband mellan varken förvärv och likviditet eller förvärv och de valda makroekonomiska variablerna. Dock finner vi stöd för den tidigare ekonomiska forskningen av företagens val av storlek på andelen likvida medel. Det enda resultat som talar emot den tidigare forskningen är att utdelningar påverkar andelen likvida medel hos traditionella företag positivt. Sambandet är dock svagt och kan delvis förklaras av den valda uppdelningen av bolag.</p>

<p>I denna uppsats, med titeln IFRS påverkan på kreditbedömningen av fastighetsbolag i Sverige, belyses de konsekvenser som införandet av redovisningsstandarden IAS 40 medför för kreditbedömning av fastighetsbolag. Bakgrunden till undersökningen är att den nya standarden som infördes den 1 januari 2005 medfört ökade fluktuationer i fastighetsbolagens balans- och resultaträkning, då fastigheterna redovisas till marknadsvärde istället för som tidigare till anskaffningsvärde. Uppsatsens deskriptiva syfte är tvåfaldigt. För det första ställer författarna sig frågan om kreditgivarna upplever en förändrad riskbild i samband med kreditgivning till fastighetsbolag sedan IAS 40 infördes. För det andra avser de belysa huruvida fokus har förskjutits mellan kreditgivarnas värderingsmetoder sedan införandet av IAS 40. Uppsatsen avgränsar sig till ett intressentperspektiv.</p><p>Undersökningen grundas på primärdata i form av intervjuer som genomförts med fyra kreditanalytiker från tre stora svenska kreditinstitut samt med en aktieanalytiker. Samtliga intervjuade har specialinriktning mot fastighetsbranschen. De teoretiska utgångspunkterna tas dels i intressentteorin med kreditgivaren som risktagare, dels i Modigliani-Millers teori om belåningens effekter i företag.</p><p>Slutsatsen är att IAS 40 inte har fått någon konsekvens av betydelse vid kreditbedömning av fastighetsbolag i Sverige. Detta beror framförallt på att kreditgivarnas värderingsmetoder huvudsakligen är likviditetsrelaterade och därmed inte påverkas av värdeförändringar i fastighetsbolagens tillgångsmassa.</p>

Den svenska aktiemarknaden har på senare år sett en ökning av antalet företrädesemissioner. Tidigare forskning kring marknadens mottagande av nyemissioner indikerar en negativ aktieprisutveckling. Teorierna bakom denna reaktion tenderar baseras på informations-asymmetri eller kapitalstruktur, men bolagens bakomliggande motiv negligeras ofta. Forskningsområdet är välstuderat ur ett internationellt perspektiv, men få studier har genomförts på den svenska marknaden. Denna studie undersöker företrädesemissioners generella aktiepriseffekter, men utvärderar även emissionernas bakomliggande motiv, vilka kategoriseras som antingen defensiva eller offensiva. Med syfte att undersöka företrädesemissioners aktiekurspåverkan på den svenska marknaden, både vid annonseringstillfället och det efterföljande året, utformas en eventstudie. Eventstudien består av 107 företrädesemissioner annonserade av företag på Nasdaq OMXS samt First North mellan 2006–2014 och undersöker abnormal avkastning. Resultatet visar att bolag som genomför företrädesemissioner generellt genererar abnormal negativ aktieavkastning ett år efterföljande annonsering och att reaktionen är starkare för mindre bolag. På kort sikt kan ingen signifikant abnormal aktiereaktion uppmätas, ingen skillnad i abnormal aktieavkastning kan heller fastställas mellan defensiva och offensiva emissionsmotiv.

Företagsledare för små företag använder sällan den information om företagets ekonomiska ställning som årsredovisningen innehåller. Samtidigt är majoriteten av alla företag som går i konkurs just små företag. Konsekvenserna av en konkurs drabbar många fler intressenter än bara företaget i fråga. Vi avser i den här uppsatsen att ta fram ett verktyg som små företag kan använda för att analysera företagets årsredovisningar och konkursrisk. För att göra det är syftet med studien att undersöka om det finns skillnader i nyckeltal mellan företag som går i konkurs och de som inte gör det. Om det går att identifiera sådana skillnader syftar studien även till att undersöka vilken nyckeltalstyp som tidigast indikerar att ett företag riskerar att gå i konkurs.   Vi genomför en kvantitativ undersökning där vi i grunden utgår från en studie gjord av Hagberg. Hagbergs studie omfattar stora företag som gick i konkurs under perioden 1998–2003. Vår studie görs på företag som gått i konkurs under perioden 2017–2018 genom att vi samlar in information från årsredovisningar och beräknar nyckeltal utifrån dem. En jämförelse görs sedan mellan nyckeltal för en grupp bestående av företag som gått i konkurs och en grupp av aktiva företag.   Resultatet av studien visar att det finns skillnader i nyckeltal mellan företag som går i konkurs och företag som inte gör det. Skillnaderna i företagens kapitalstruktur går att identifiera redan fem år före konkursen. Skillnader i lönsamhet och i likviditet går att identifiera fyra år före konkursen.   Med hjälp av vår egenutvecklade konkursindikator kan företagsledare fylla i uppgifter från årsredovisningen och få en indikation på företagets konkursrisk. Användaren av verktyget får information ifall åtgärder behöver vidtas inom områdena kapitalstruktur, lönsamhet och likviditet. Vår förhoppning är att konkursindikatorn ska hjälpa företagsledare att vända en negativ trend i tid och på så sätt undvika en konkurs. Om företag kan undvika konkurs är det betydelsefullt för både företaget i fråga och för samhället i stort.

Den svenska skogsindustrin är viktig för den svenska ekonomin. Den står bland annat för 9-12% av svensk industris totala sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde, 90% av massa- och pappersproduktion samt 70% av sågade trävaror exporteras till utlandet. Detta gör Sverige till världens näst största exportör av denna typ av produkter. Det totala exportvärdet för skogsindustrin år 2018 var 145 miljarder kronor (Skogsindustrierna, 2018). Trots denna betydelse som den svenska skogsindustrin har för den svenska ekonomin lyser studier som fokuserar på sambandet mellan skuldsättning och lönsamhet på den svenska skogsindustrin med sin frånvaro. I och med detta ämnar denna studie att undersöka detta samband på den svenska skogsindustrin, med en teoretisk referensram som utgörs av bland annat Miller och Modiglianis relevans- och irrelevansteori, pecking order-teorin, trade-off teorin och agentteorin.   Sambandet mellan skuldsättning och lönsamhet har studerats tidigare, med studier som har kunnat påvisa ett negativt såväl som ett positivt samband mellan skuldsättning och lönsamhet. Eftersom detta samband inte studerats på den svenska skogsindustrin innebär det att denna studie fyller en kunskapslucka som tidigare funnits. Med utgångspunkt i detta identifierade problem har följande frågeställning formulerats:    Hur ser förhållandet ut mellan lönsamhet och skuldsättning för företag i den svenska skogsindustrin?   Studien utgörs av svenska skogsföretag med en omsättning på över 10 miljoner kronor samt att företagen har varit aktiva i slutet av år 2018. Datat för studien är sekundärdata som inhämtats från databasen Retriever Business. Sammanlagt består studien av ett urval av 163 företag, som studeras mellan åren 2013-2017. Vidare har en kvantitativ undersökning, med åtta multipla regressionsanalyser (fyra regressioner per beroende variabel), genomförts för att besvara frågeställningen. De beroende variablerna är lönsamhetsmåtten räntabilitet på totalt kapital och räntabilitet på eget kapital, medan de oberoende variablerna är skuldsättningsmåtten kortfristiga-, långfristiga- och totala skulder genom totala tillgångar samt totala skulder genom eget kapital. Vidare har fem kontrollvariabler används, dessa är tillväxt, storlek, likviditet, finansiell flexibilitet och observationsår som en dummyvariabel. Samtliga åtta multipla regressionsanalyser som genomförts visade ett signifikant, negativt, samband mellan skuldsättning och lönsamhet. Totala skulder i förhållande till totalt kapital var det skuldsättningsmått som hade starkast, negativt samband med både ROA och ROE. / <p>Betyg: Godkänt</p>

<p><strong><p>SAMMANFATTNING</p><p>Företagens största syfte är att ge ägarna värde. Värde uppstår genom att tillgångar genererar</p><p>ett lönsamt kassaflöde. För att åkerier ska kunna konkurrera med andra behöver dem</p><p>investera i lastbilar. Investeringar innebär både möjlighet till framtida avkastning men även</p><p>risk. Hantering av risk kan ske genom en strävan mot optimal kapitalstruktur, det vill säga</p><p>fördelningen av eget kapital och lån, vilket dessutom skiljer sig mellan olika företag och</p><p>branscher. Ju mer lån desto större hävstångseffekt, men samtidigt tillkommer risker på</p><p>marknader. I enlighet med trade-off teorin så gör företag därför en avvägning mellan dessa</p><p>effekter. En annan definition på optimal kapitalstruktur är att minimera kapitalkostnaden. En</p><p>aspekt som är viktig i detta sammanhang är därför hur lastbilens amortering och avskrivning</p><p>matchas då detta minskar kapitalkostnaden. Konjunktur och förändrade förutsättningar för lån</p><p>och konkurrens gör att bedömningen av en lastbilsinvesterings lönsamhet är komplex till sin</p><p>natur.</p><p>Vi har i den här studien inriktat oss på problemet hur åkerier bedömer risk och lönsamhet vid</p><p>lastbilsinvesteringar, samt hur bank och finansieringsbolag bedömer risk och lönsamhet vid</p><p>lån till åkerier. Syftet är att genom två fallstudier analysera hur två åkerier går tillväga vid</p><p>lastbilsinvesteringar, vilka risker som bedöms, hur finansieringen sker, samt vilka</p><p>bedömningskriterier bank och finansieringsbolag utgår ifrån vid lån till åkerier.</p><p>Vi har utfört studien genom en fallstudie av två åkerier i Umeå, Mångbergs Åkeri AB samt</p><p>NSA Logistics AB. Vi har även intervjuat två banker, Swedbank och SEB i Umeå, samt gjort</p><p>en enkätstudie av ett finansieringsbolag, Volvofinans bank. Studien skedde genom intervjuer</p><p>med VD på åkerierna Mångbergs Åkeri AB och NSA Logistics AB i Umeå, samt med</p><p>handläggare på bankerna Swedbank och SEB:s kontor i Umeå, men även genom en enkät till</p><p>Volvofinans bank.</p><p>Analysen visar att åkerierna hanterar lönsamhet och risk genom att skriva avtal med kund,</p><p>bank och finansieringsbolag och leverantörer i förväg. I och med det har dem kontroll på en</p><p>stor del av kostnader och efterfrågan och har därigenom en välplanerad ekonomistyrning.</p><p>Största riskerna finns i räntornas fluktuation, konkurrens från utlandet och att inte få</p><p>körningar. Lönsamheten uppstår genom att åkerierna följer sina affärsidéer och har goda</p><p>relationer med kunder och därmed ger dem värde. Bank och finansieringsbolag utgår ifrån</p><p>och analyserar åkeriernas redovisningsdata och en stor del av bedömningen uppstår genom</p><p>bra relationer mellan åkeri och bank.</p><p>Vi föreslår slutligen att åkerierna bör använda sig av en DuPont-analys för att få större</p><p>kontroll över risk och lönsamhet genom att analysera vinstmarginal och kapitalbindning.</p><p>Nyckelord: lönsamhet, risk, investering, avskrivning, finansiering, kapitalstruktur, relationer,</p><p>åkerier, finansieringsbolag, bank.</p></strong></p>

<p>Bakgrund: Under senare år har det blivit vanligare att företagen i tidningsartiklar och årsredovisningar talar om att de har ”bantat” sin balansräkning. Företag använder begreppet i flera olika sammanhang och för att signalera att åtgärder som är positiva för företagen genomförts. Innebörden och konsekvensen av de åtgärder som vidtagits i företagen varierar dock kraftigt. </p><p>Syfte: Syftet med vår magisteruppsats är att utreda vilken innebörd begreppet ”bantade” balansräkningar har för ett antal företag inom olika branscher. </p><p>Genomförande: I undersökningen valde vi ut företag noterade på Stockholmsbörsen som offentliggjort att de genomfört bantningar av sina balansräkningar. Genom att studera tidningsartiklar och årsredovisningar har vi utrönt vilka åtgärder som vidtagits av företagen samt effekterna av de genomförda åtgärderna. </p><p>Resultat: En bantning av en balansräkning innebär att åtgärder för att minska tillgångsmassan skett. Vilka dessa åtgärder är och vilket syftet med dem är varierar dock kraftigt. Några exempel på åtgärder som företagen utfört är extra aktieutdelningar, sale and lease back, outsourcing, försäljning av dotterbolag och återköp av egna aktier. Användningen av begreppet sker mycket godtyckligt. Effekterna av åtgärderna varierar, några vi funnit är minskad skuldsättning, ökad skuldsättning, minskade tillgångar och ökad lönsamhet.</p>

<p>Kapitalmarknaden fattar dagligen beslut som basera på den informations som företag och medier kommunicerar genom pressrelease och övriga publikationer. En viktig del i informationsflödet är årsredovisning och kvartalsrapporter. Informationen kapitalmarkanden använder i dessa rapporter är primärt finansiella nyckeltal som tillämpas för att jämföra företag med varandra. Kapitalmarkanden är en starkt effektiv marknad vilket betyder att aktörerna har en likvärdig tillgång på information samt möjligheter att bearbeta denna. Dock är kapitalmarkanden inte helt effektiv marknad vilket betyder att informationsutbudet ej är helt symmetriskt. Inom modellen för asymmetrisk information skiljs informationen åt i den offentliga och den interna. Där antas även att den interna informationen är mer omfattande än den offentliga. Den information som vi fokuserar på i denna uppsats är den offentliga informationen som alla aktörer antas ha tillgång till och möjlighet att bearbeta. Det fenomen vi har valt att studera baserar sig på att de olika branscher som finns representerade på kapitalmarknaden har olika förutsättningar och därmed branschnormer. Det som vi har undersökt är hur kapitalmarkanden reagerar då ett företag har en avvikande kapitalstruktur från branschnormen. Kapitalmarknadens reaktioner har vi mätt som variationer i företagens aktiekurser (volatilitet). För att undersöka hur kapitalmarknadens reaktioner på företagens kapitalstruktur har information om företagens egna kapital och skulder samt aktiekurser insamlats och beräknats. Produkterna av beräkningarna är de primära undersökningsvariablerna. Undersökningen är vidare avgränsad från andra tidsperioder än verksamhetsåret 2005 och resultaten kan ej generaliseras för andra perioder.</p><p>Eftersom företagen inom en bransch har en likande verksamhet med liknade förutsättningar har vi antagit att branscherna också har en genomsnittlig volatilitet som avspeglar branschens riskexponering. Avvikelser från den genomsnittliga volatiliteten inom en bransch kan därmed hänföras till företagsspecifika förhållanden. Genom tillämpning av statistiska metoder har vi studerat hur de företag som avviker från branschnormen i kapitalstruktur avviker från branschens genomsnittliga volatilitet. Våra resultat har visat att 73% av de företag som avviker från branschnormen för kapitalstruktur också avviker från branschens genomsnittliga volatilitet. Tidigare empiriska studier har visat att ca 23% av den branschspecifika riskexponeringen kan förklaras av kapitalstrukturen. Utifrån dessa fakta är vår slutsats att ca 16% av företagens avvikelse i volatilitet kan förklaras av en avvikelse i kapitalstruktur</p>

<p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra och analysera valet av finansieringsform och påverkande faktorer av kapitalstruktur inom respektive bransch. Vidare kommer detta att ställas och beprövas mot de teoretiska modellerna.</p><p>Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ ansats. Internetenkätundersökningar inom respektive bransch samt en räkenskapsanalys utifrån årsredovisningar.</p><p>Teoretiskt perspektiv: Teorin ger en ingående kunskap om MM: s proposition I och II, samt teorierna trade-off och pecking order. Vidare behandlas en del relevanta begrepp.</p><p>Empiri och analys: Sammanställning av information ur enkätundersökningar och årsredovisningar. Vidare har empirin analyserats och kopplats till teorierna.</p><p>Slutsatser: Pecking order teorin stämmer bra in som tillämpning på finansieringsform för tjänstebranschen, dock inte på fastighetsbranschen. Variabeln lönsamhet har en negativ korrelation med skuldsättning i båda branscherna. Omsättningstillväxten har en negativ korrelation med skuldsättning för tjänstebranschen, och en positiv korrelation inom fastighetsbranschen. Skattefördelarna har inte någon signifikant betydelse.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att testa Modigliani och Millers teorem i praktiken, samt undersöka om svenska och amerikanska företags val av kapitalstruktur har någon påverkan på deras företagsvärde och avkastning på eget kapital.</p><p>Uppsatsen har använt sig av en kvantitativ ansats där regressionsanalys och hypotesprövning har utförts för att mäta sambandet mellan variablerna.</p><p>Franco Modigliani och Merton Millers teorem om kapitalstruktur visade att valet av finansiering har betydelse för ett företags värde. Ett företag finansierat med skulder blir på grund av skattereduktioner högre värderat än ett obelånat företag.  </p><p>Svenska företag visar ett relativt starkt samband mellan skuldsättningsgrad och P/BV till skillnad från de amerikanska där det inte förekommer ett samband. Både de svenska och amerikanska företagen visade ett klart samband mellan skuldsättningsgraden och avkastning på eget kapital, samt ett samband mellan företagsvärde och avkastning på eget kapital.</p><p> </p>