Bakgrund: År 2000, presenterade forskarna Simerly&Li en undersökning avseende amerikanska företags kapitalstruktur. Deras empiriska studie visade att skuldsättning har en positiv eller negativ effekt på lönsamheten beroende på om företagen är verksamma på en stabil eller högdynamisk marknad. Vi har utfört denna studie för att utreda huruvida de svenska börsbolagen uppvisar samma mönster som de amerikanska. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan graden av omvärldsdynamik och svenska börsbolags val av skuldsättningsgrad samt denna matchnings effekt på företagens lönsamhet. Avgränsningar: Vår undersökning avser endast företag noterade på Stockholmsbörsens A- och Attract 40-lista. På dessa listor har vi valt att utesluta banker, investmentbolag samt renodlade medicinska forskningsbolag. De relevanta variablernaberäknas som ett genomsnitt baserat på data som sträcker sig fyra år tillbaka i tiden. Genomförande: Resultaten grundas dels på en enkätundersökning med 69 responderande företag och dels på sekundärdata från databasen Affärsdata. Undersökningen baseras på statistiska beräkningar såsom regressions- och klusteranalys. Resultat: Vi fann inga signifikanta samband mellan valet av skuldsättningsgrad, omvärldsdynamik och lönsamhet för de svenska börsbolagen. Det förelåg dock ett negativt, signifikant samband mellan tillväxtpotential och skuldsättning.

Börsföretagen kritiseras idag för inte fokusera tillräckligt mycket på strategiska frågor då detta skulle ge en större avkastning för aktieägarna. Frågan om vilken kapitalstruktur företagen bör ha, nu när konjunkturen går upp och företagen blir allt mer överkapitaliserade, blir viktig. Börsanalytiker hävdar att företagen inte har en optimal kapitalstruktur, det vill säga en optimal fördelning mellan skulder och eget kapital. De anser att en ökad skuldsättning för börsföretagen vore bra för lönsamheten, givet dagens låga räntor, då det skulle ge ett ökat företagsvärde. Denna finansieringspolitik bygger på teoretiska modeller och har sitt ursprung i Modigliani och Millers (MM) propositioner från 1958. Detta kom att utgöra startpunkten för diskussionen om problematiken kring kapitalstrukturen. MM menade att företag genom att öka sina skulder kan öka sitt företagsvärde samt att de kunde visa ett positivt samband mellan skuldsättning och förväntad avkastning under förutsättningar för en perfekt marknad. Dessa antaganden är accepterade i teorin men frågan är hur detta fungerar i verkligheten och om det fungerar som en finansieringsstrategi? Detta valde vi att undersöka utifrån två problemfrågor: 1. Finns det ett samband mellan skuldsättning och lönsamhet i verkligheten? 2. Finns det ett samband mellan skuldsättning och ett företags värde i verkligheten? För att kunna se ett samband valde vi olika nyckeltal som fick representera dessa variabler. För skuldsättning valdes skuldsättningsgrad och för lönsamhet valdes räntabilitet på totalt kapital och för företagsvärde valdes P/BV-talet. Sambandet prövades på svenska börsföretag som är noterade på A-listan mest omsatta och O-listan attract40. Detta för att vi ansåg att dessa företag troligtvis hanterat problematiken kring valet av kapitalstruktur vilket kom att utgöra ett bra underlag för vår undersökning. Investmentföretag och banker valdes bort då de av naturliga skäl generellt har en högre skuldsättningsgrad än andra storföretag. De relevanta nyckeltalen beräknades utifrån årsredovisningar samt hämtades från tidskriften Veckans Affärer och användes sedan för att pröva sambandet genom statistiska metoder. De slutsatser som vi kunde dra av undersökningen var att det inte fanns några samband mellan valet av skuldsättningsgrad och lönsamhet eller skuldsättningsgrad och företagsvärde. Dock visades ett väldigt svagt samband mellan skuldsättning och företagsvärde för företag på A-listan. Det var den grupp där företagen var mest likartade och hade mest gemensamt med varandra. Därför kan det för framtida forskning vara intressant att titta på en mer homogen grupp och se om andra faktorer kan ha en påverkan på ett eventuellt samband.

Uppsats behandlar företags kapitalstruktur d v s fördelning mellan främmande och eget kapital. Det finns teorier kring ämnet som menar att ett företags värde påverkas av sammansättningen mellan skulder och eget kapital. Detta föranledde vår problemformulering om att närbesläktade verksamheter uppvisar en likartad skuldsättning. Syftet var att jämföra skuldsätt-ningsgraden mellan kapitalintensiva branscher och kapitaltunna branscher. Utifrån detta ställdes vår hypotes upp om att kapitalkrävande branscherna fastighet och tunga maskiner har en högre skuldsättningsgrad än branscherna läkemedel och tjänster. Vår studie omfattar 52 företag noterade på Stockholmsbörsen. Vi har utgått från en kvantitativ ansats och empirin är hämtad från företagens årsredovisningar samt en enkätundersökning. Med hjälp av teorier som Modigliani och Millers berömda proposition MMI och MMII, Trade Off och Pecking order har vi försökt finna orsakerna till företagens skuldsättningsgrad. Resultaten i vår under-sökning kunde inte stärka vår hypotes, varpå den förkastades. Vidare kunde inget mönster urskiljas i skuldsättningen för de valda branscherna.

Ett företags kapitalstruktur och i förlängningen dess val av finansiering för strategiska investeringar omgärdas av motstridiga uppfattningar och teorier. Vi har genomfört en fallstudie av Home Properties AB, ett renodlat hotellfastighetsägarbolag noterat på Stockholmsbörsens lista för medelstora bolag. Uppsatsens syfte är att beskriva hur Home Properties agerar och resonerar vid finansiering av strategiska investeringar och jämföra beskrivningen med Åkerbloms hypotes om sär- och samfinansiering, pecking order teorin och static trade-off modellen. I syftet ingår också att ge förslag på vidare forskning. Enligt pecking order teorin prioriterar företag internt kapital framför externt. Vid finansiering av strategiska investeringar väljer Home Properties emellertid inteckningslån först. I Home Properties fall förklaras företagets val av finansieringskällor bättre av static trade-off modellen och Åkerbloms hypotes om sär- och samfinansiering. Anledningen är delvis att Home Properties strävar efter ett soliditetsmål för att åstadkomma en optimal kapitalstruktur vilket inte överensstämmer med pecking order teorin. Home Properties val av finansiering kan inte helt och hållet förklaras av vare sig pecking order teorin, static trade-off modellen eller Åkerbloms hypotes om sär- och samfinansiering. Efter utförd fallstudie kan vi konstatera att Home Properties vid finansiering av strategiska investeringar i regel vänder sig till (1) särfinansiering (2) internt kapital (3) gemensamt låneutrymme och (4) nytt eget kapital/ lån/ hybrid. En viktig förutsättning för denna ordnings giltighet är att soliditetsmålet inte störs långsiktigt.

Bakgrund och problem Fastighetsmarknaden har en betydande roll i ekonomin vilket bevisas genom att fastighetsbolagen, inom den kommersiella marknaden, utgör de största låntagarna hos bankerna. När bankerna drabbas av kreditförluster är det oftast en följd av fastighetsbolagens bristande betalningsförmåga. Fastighetsbolag är generellt högt belånat, och lån ses som ett incitament vars syfte är bland annat signalera marknaden om företagets goda framtidsutsikter. Bolagen strävar efter en balans av finansieringsmedel vilket är förhållandet mellan eget kapital samt lånat kapital, benämnt kapitalstruktur. Enligt Myers (1984) väljer företag i första hand att finansieras av kvarhållna vinster, utifrån vinsterna distribueras utdelningar. Förändringar i utdelningar talar om företagets finansiella ställning men förklarar inte varför företag ger ut utdelningar enligt Black (1996). Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka om det föreligger ett samband mellan kapitalstruktur och utdelningar inom fastighetsbolag, samt om de utvalda indikatorerna påverkar utdelningar respektive skuldsättningsgraden. Avgränsning Studien omfattar svenska börsnoterade fastighetsbolag på Stockholmsbörsen som är kategoriserade i segmenten large cap samt mid cap. Tidsramen för undersökningen är mellan 2002-2007. Metod I undersökningen användes en kvantitativ samt en kvalitativ ansats. Kvantitativ data samlades in från fastighetsbolagens årsredovisningar för att beräkna de berörda variablerna som ingick i de statistiska beräkningarna. Spridningsdiagram utformades för att ta reda på hur de olika indikatorerna förhåller sig till skuldsättningsgraden och utdelningsandel. Därefter utfördes en multipel regressions analys och en korrelationsanalys för att undersöka om eventuella samband kan bekräftas. Kvalitativa data baseras på en surveyundersökning där telefonintervjuer genomfördes med syftet att få en djupare förståelse kring fastighetsbolagens resoneringar i val av kapitalstruktur samt utdelningspolicy. Resultat och slutsats Undersökningen resulterade i att ingen av förklaringsvariablerna påverkade skuldsättningsgraden och utdelningar. I och med det kan vi säkerställa att det inte finns något statistiskt signifikant samband, det vill säga att kapitalstrukturen inte påverkar fastighetsbolagens utdelningar. Andra faktorer som fastighetsbolagen beaktar vid bestämmande av utdelningspolicy samt finansieringsmedel är aktieägare, kapitalstruktur och konjunkturläget.

Vi undersöker huruvida de två teorierna Pecking order och Trade-off gemensamt kan förklara utformning av kapitalstruktur och hur beslut gällande denna ser ut hos svenska börsnoterade företag. Vi menar att den aktuella kapitalstrukturen är en konsekvens av den historiska utvecklingen inom företag, där tidigare års finansiella över-/underskott leder till dagens kapitalstruktur och att asymmetrisk information och transaktionskostnader gör att intern finansiering är att föredra framför extern. Företag ser dock fördelar med viss skuldsättning, vilket bidrar till att företag sätter upp en målkapitalstruktur i början av aktuell period. Företags benägenhet att justera sin kapitalstruktur mot denna målkapitalstruktur varierar beroende på vilken situation företaget befinner sig i och olika anpassningshastigheter uppstår till följd av att vissa situationer föredras framför andra. Vi undersöker sambandet mellan målkapitalstruktur och finansiella över-/underskott och hur detta påverkar företags förändring i kapitalstruktur. Våra resultat visar att företag är som mest benägna att förändra sin kapitalstruktur när de har ett finansiellt underskott med en kapitalstruktur över sin målkapitalstruktur och minst benägna att förändra sin kapitalstruktur när de har ett finansiellt överskott och en kapitalstruktur under sin målkapitalstruktur. Både Pecking order och Trade-off har inflytande vid förklaring av företags kapitalstruktursförändring, dock har den ena teorin större betydelse än den andra beroende på vilken situation företag befinner sig i.

Financial bubbles are characterized by a large increase in the economic growth on the market as a whole or in specific industries. The change gives rise to an increase in the capital needed to finance this growth. Companies typically have a choice between equity and debt capital to finance its business and the mix of these types of capital is often referred to as the company’s capital structure. There has been a lot of research done in the field of financial bubbles and of capital structure, as of yet no studies seem to address these two areas in combination. The aim of this study is to examine if financial bubbles affect a company’s capital structure and through this also examine if the supposed changes in capital structure can be generalized. The study comprise of two identical time-series which examines the changes in leverage and the choice of financing during the Swedish real estate bubble in the early nineties and the IT-crash at the end of the 2000th century. The study examines changes in leverage, price-to-book ratio and the choice between issuing convertible debt versus issuing equity, of eleven real estate companies and twelve IT-companies respectively. This paper shows that a company’s capital structure is indeed affected by a financial bubble though the way it is affected during different financial bubbles differs. Significant changes in leverage and the choice between different types of financial instruments are identified in both time-series. The study also shows that neither the Pecking Order Hypothesis as presented by Myers (1984) nor the traditional trade-off theory can in whole explain these changes. A significant difference in leverage between the two groups can be identified which is consistent with earlier empirical studies on the difference between capital structures in different industries. The results in this study seem to indicate that the changes in capital structure can be explained either by a supposed disturbance in the cost of different types of capital during the financial bubble or by the assumption that companies in specific industries (as the IT-industry) do not have the possibility to chose the type of financing freely.

Spelar finansiering roll och hur bör fördelningen mellan eget kapital och skulder se ut? Kapitalstruktur har studerats i många års tid och forskare har försökt finna de faktorer som kan påverka kapitalstruktur och om skuldsättningsgraden påvisar samband mellan olika betydande variabler. Syftet med denna studie är att undersöka kapitalstrukturen hos företag inom olika branscher i avseende på skuldsättningsgrad, tillväxt, företagsstorlek och företagsålder. Undersökningen är genomförd utifrån en kvantitativ ansats som omfattar 50 företag på NASDAQ OMX Stockholm. Korrelation- samt regressionsanalyser genomfördes för att undersöka sambandet mellan företagsstorlek, företagsålder samt tillväxttakt som oberoende variabler och skuldsättningsgrad som beroende variabel. Studien har visat att företagsålder är en branschspecifik variabel som påverkar skuldsättningsgraden på olika sätt beroende på bransch. Samtidigt som företagsstorlek och tillväxttakt har visat sig vara icke branschspecifika variabler. Studien har även kunnat klargöra att vissa branscher är mer homogena än andra i avseende på kapitalstruktur. / How important is the capital structure and how should equity and debt be divided within a company? Capital structure has been studied for many years, and researchers have attempted to identify the factors that can affect the capital structure and if the leverage ratio shows significant correlations between different variables. The purpose of this study is to examine the capital structure of companies in different industries in terms of leverage, growth, company size and company age. The survey was conducted based on a quantitative approach, which includes 50 companies on NASDAQ OMX Stockholm. Correlation-and regression analyzes were conducted to examine the relationship between company size, company age and growth rate as independent variables and leverage as the dependent variable.  The study has shown that business age is an industry-specific variable affecting leverage in different ways depending on the industry. While firm size and growth rate has been found to be non-industry-specific variables. The study was also able to clarify that some industries aremore homogenous than others in terms of capital structure.

Bakgrund och problem: Finanskrisen 2008-2009 hade sitt ursprung i överoptimistisk långivning med anknytning till fastigheter. Bostadsbubblan som hade uppstått mellan 2001-2006 i USA fick störst betydelse och kom att beskrivas som den främsta utlösande faktorn till finanskrisen. Bostadsbubblan sprack och huspriserna började falla under 2007. Krisen intensifierades och utvecklades till en global finanskris under 2008 då den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers tilläts gå i konkurrs. Botten nåddes sannolikt under 2009 som präglades av en global recession. Men samtidigt ser vi fortfarande under 2012 efterspelet av finanskrisen i form av svag tillväxt, osäkerhet på de finansiella marknaderna och stadsfinansiella kriser i euroområdet. Finanskrisens utbrott resulterade bland annat i att banker och andra finansiella institut ströp utlåningen, penningmarknaden total frös och tecken på en totallåsning av banksystemet blev snabbt tydliga. Fastighetsbranschen karaktäriseras av speciella finansiella förutsättningar som gör att den urskiljer sig från andra branscher. Fastighetsbolag har generellt sett en hög belåning för att möjliggöra de kapitalkrävande investeringar som fastigheter innebär. Fastighetsbolagen har därför vanligtvis en kapitalstruktur med stor andel främmande kapital, vilket medför att tillgång till externt kapital och en fungerande finansiell marknad är närmast ett livsvillkor bolagen. Utifrån den bakgrunden ansåg jag att det borde vara intressant att undersöka hur den finansiella situationen i börsnoterade fastighetsbolag har påverkats och utvecklats under finanskrisen. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara hur den finansiella situationen i börsnoterade fastighetsbolag har påverkats och utvecklats under den senaste finanskrisen. Vidare syftar studien till att förklara hur finanskrisen har påverkat bolagens finansiella ställning. Studien syftar även till att bidra med i någon mån ökad förståelse för hur börsnoterade fastighetsbolag påverkas av en finansiell kris. Teori: Den teoretiska referensramen behandlar fyra olika temaområden bestående av teori som förklarar kapitalstruktur, finansiella nyckeltal, värderingsteori samt redovisning i fastighetsbolag. Teoriområdet kring kapitalstruktur belyser dels kapitalstruktur som begrepp, men även de teorier som traditionellt förknippas med kapitalstruktur. Redovisning i fastighetsbolag fokuseras på den internationella standarden IAS 40, som tillämpas vid redovisning och värdering förvaltningsfastigheter. Metod: För uppsatsen har en kvantitativ metod använts där 17 fastighetsbolag noterade på NASDAQ OMX Stockholm har studerats. Analysen grundar sig på insamlad data från fastighetsbolagens årsredovisningar för år 2006 till 2010. Resultat och slutsatser: Studiens resultat visar att fastighetsbolagens soliditet minskade och var lägre under 2008-2010. Studien visade även att belåningsgraden hos fastighetsbolagen ökade under perioden 2007-2010. I undersökningen kunde även en stigande lönsamhet i form av förvaltningsresultat och driftöverskott noteras sedan 2006. Studien visade att bolagen gjorde nettoupptag av lån under samtliga år, med en tydlig minskning 2008-2010. En ökande total skuldsättning kunde även påvisas under hela perioden. Avslutnings vis visade studien att samtliga fastighetsbolag redovisade positiva värdeförändringar på sina förvaltningsfastigheter 2006-2007 och 2010. För främst 2008 men även 2009 redovisade stora flertalet av bolagen en markant negativ värdeförändring på förvaltningsfastigheter. / Background and problem: The financial crisis of 2008-2009 originated from overoptimistic lending and projections of asset prices in real estate and residential markets. The housing bubble that developed during 2001-2006 and the sub-prime lending in the US became known as the main cause and trigger of the financial crisis. The bursting of the housing bubble during 2007 followed by decreased housing prices was the first sign of the upcoming turmoil in the US. The financial crisis was intensified and spread to a global financial crisis and recession when the bank Lehman Brothers declared bankruptcy on September 14th 2008. The financial crisis most likely reached its bottom during 2009, a year that was characterised by halting global credit markets and a synchronised recession among advanced economies. But in 2012 we can still see the affects of the financial crisis with weak growth in the global economy, uncertainty in the finical markets and sovereign debt crisis in the eurozone. The financial crisis made the banks and other lending institutions reluctant to lend money both among themselves and to others, this triggered a credit crunch and halt in the credit markets. Real estate business and real estate firms are characterised by special financial conditions that separates it from other sectors. Real estate firms generally have a high leverage ratio, to enable profitable investments in capital intensive real estate business. Hence real estate firms are known to have a capital structure with a large proportion of debt; as a consequence real estate companies are highly dependent on the supply of external capital, and functioning capital and debt markets are the lifeblood of real estate firms. This unique characteristic of the real estate industry and the companies makes them an interesting area of study, especially during a time with a credit crunch and financial crisis.                          Purpose: The purpose of this bachelor thesis is to describe and explain how the financial situation in listed real estate companies was affected and developed during the last financial crisis. Furthermore the purpose of the study is to explain how the financial crisis has affected the financial position of real estate companies. The study also aims to contribute to more knowledge about how listed real estate companies can be affected by a financial crisis.    Theory: The theoretical framework for the thesis is constituted by four main areas that explains and describes capital structure, financial ratios, asset pricing models and investment property accounting. Methodology: The thesis is based on a quantitative method and approach, where 17 real estate companies listed on NASDAQ OMX Stockholm has been studied. The empirical analysis was based on data collected from annual reports for the years 2006-2010.     Empirical results and conclusions: The study showed a decrease in solidity (equity ratio) during the studied period, and a lower solidity 2008-2010. The study also showed that the real estate companies increased their leverage (debt to real estate value) between 2007 and 2010. The essay also indicated a higher and increased underlying profitability among the companies since 2006. Another result was that the companies increased the total debt, and took up new external debt each year during 2006-2010. Finally the study showed that all companies in the study reported significant gains from fair value of investment property 2006-2007, and losses during 2008 and 2009.

<p>Bakgrund: År 2000, presenterade forskarna Simerly&Li en undersökning avseende amerikanska företags kapitalstruktur. Deras empiriska studie visade att skuldsättning har en positiv eller negativ effekt på lönsamheten beroende på om företagen är verksamma på en stabil eller högdynamisk marknad. Vi har utfört denna studie för att utreda huruvida de svenska börsbolagen uppvisar samma mönster som de amerikanska. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan graden av omvärldsdynamik och svenska börsbolags val av skuldsättningsgrad samt denna matchnings effekt på företagens lönsamhet. </p><p>Avgränsningar: Vår undersökning avser endast företag noterade på Stockholmsbörsens A- och Attract 40-lista. På dessa listor har vi valt att utesluta banker, investmentbolag samt renodlade medicinska forskningsbolag. De relevanta variablernaberäknas som ett genomsnitt baserat på data som sträcker sig fyra år tillbaka i tiden. </p><p>Genomförande: Resultaten grundas dels på en enkätundersökning med 69 responderande företag och dels på sekundärdata från databasen Affärsdata. Undersökningen baseras på statistiska beräkningar såsom regressions- och klusteranalys. </p><p>Resultat: Vi fann inga signifikanta samband mellan valet av skuldsättningsgrad, omvärldsdynamik och lönsamhet för de svenska börsbolagen. Det förelåg dock ett negativt, signifikant samband mellan tillväxtpotential och skuldsättning.</p>