Kommersiella fastigheter har setts som en inflationsskyddad tillgång och en viktig del i densvenska ekonomin. Stigande fastighetspriser och låga finansieringskostnader har varitfördelaktigt för de kommersiella fastighetsbolagen i Sverige. Många bolag har under periodenvarit aktiva på kapitalmarknaden och emitterat skuld till en låg kostnad. Under år 2022–2023har inflationen ökat vilket har genererat i penningpolitiska åtgärder som i sin tur ha genereraten ökad riskfri ränta. Finansieringskostnaden för svenska fastighetssektorn har ökat vilket harbidragit till att många fastighetsbolag har varit tvungna att se över sin finansiering. Obligationersom har emitterats under en period när räntan har varit låg är påväg att löpa ut och detmakroekonomiska händelserna kräver åtgärder från fastighetsbolagens sida. Under det senasteåret har fastighetsbolag genomfört obligationsåterköp som en åtgärd i att stärka den finansiellahälsan. Syftet med uppsatsen är att utvärdera incitamenten och effekterna av obligationsåterköpen somhar genomförts av svenska kommersiella fastighetsbolag. Uppsatsen baseras på branschinsattapersoner som genom sin kunskap och expertis anses ge perspektiv i studien. Utöver intervjuerbaseras uppsatsen på bolag av som har genomfört återköp. I studien framgår attobligationsåterköp genomförs som en rad bland andra åtgärder för att stärka bolagetsfinansieringssituation. Effekterna är starkt beroende av finansieringskällan och incitamenten ärbolagsspecifika. / Commercial real estate has long been regarded as an inflation-safe asset and a crucialcomponent in the Swedish economy. Raising real estate values and low financing costs hasbeen beneficial for Swedish commercial real estate companies. Several companies have beenactive on the capital market and issued bonds at a low cost. The inflation has been rising duringthe year 2022-2023, leading to monetary policy measures that have increased risk-free interestrates. As a result, Swedish commercial real estate has been forced to look over its financingside due to increasing financing costs. Bonds issued during a period of low interest are nowexpiring and the macroeconomic events require measures from the companies side. In the pastyear, several real estate companies have made bond repurchases as a measure to strengthen thefinancing side. This thesis aims to study the incentives and effects of the bond repurchases which have beenmade by Swedish real estate companies. The thesis is based on interviews with persons ofexperience from the commercial real estate and bond market to give perspective to this thesis.Additionally, the thesis is also based on companies that have made bond repurchases. Thefindings reveal that bond repurchases are made as one of other measures to strengthencompanies' financing side. The effects of these repurchases closely tied to the financing formof the repurchases and the incitements are company specific.

Covid-19-pandemin ändrade snabbt förutsättningarna på kapitalmarknaden och företagen tvingades fort att anpassa sig efter rådande restriktioner och rekommendationer. Denna studie undersöker hur kapitalstrukturen i bolag noterade på Stockholmsbörsen förändrades under pandemiåren 2020–2021 jämfört med före pandemin (2016–2019). Med hjälp av teorier för kapitalstruktur och tidigare studier identifierades fem centrala mått som hjälper till att förklara skuldsättningsgraden. Genom multivariat analys studeras och analyseras vilka variabler och samband som har påverkat kapitalstrukturen under perioden. Studiens resultat visar, i likhet med tidigare studier kring agerande under krissituationer, att företagens skuldsättningsgrad minskade under jämfört med före pandemin.

Bakgrund: Trots Sveriges positiva jämställdhetsutveckling, att sysselsättningsgraden är jämn mellan könen samt att kvinnor är högutbildade i större utsträckning än män är det fortfarande männen som sitter på de högsta positionerna i näringslivet. Samhällsdebatten om könskvotering i styrelser påskyndade utvecklingen men sedan den försvann har utvecklingen stått stilla. För att få till en verklig förändring är första steget att företagen själva inser betydelsen av och potentialen hos en jämställd styrelse och fler ledande kvinnor. Syfte: Syftet är att analysera och förklara hur svenska börsnoterade företags kapitalstruktur påverkas av kvinnor i styrelse och ledning. Metod: Studien har ett objektivt synsätt med en deduktiv forskningsansats och en kvantitativ forskningsmetod. Data från årsredovisningar för 898 svenska börsnoterade företag insamlas och analyseras i univariata, bivariata samt multivariata analyser. Genom hypotesprövning och signifikanstest leder studien fram till ett förklarande resultat. Slutsats: Trots att inga signifikanta resultat framförs visar studien att kvinnor i styrelse och ledning åtminstone inte har någon betydande påverkan på företags kapitalstruktur, varken på andelen skulder eller kassalikviditet. Studien tyder på att olika individer beter sig liknande på grund av den position de sitter på samt den kunskap de innehar. Studien kan därmed vara ett argument för att kvinnor har lika rätt som män att sitta i företagens styrelse eller ledning och kan användas för att understödja företagens egen jämställdhetsutveckling.

Kapitalstrukturens effekt på lönsamheten är ett ämne som återkommande studeras i olika länder och branscher. Det har genomförts mycket forskning kring ämnet med varierande resultat. Även om det finns mycket forskning i ämnet finns det fortfarande olika åsikter om sambandet mellan kapitalstruktur och lönsamhet. Forskning kring den svenska marknaden är dock begränsad. Samtidigt finns ett intresse av att undersöka huruvida det eventuella sambandet påverkades under Covid-19-pandemin. Studiens syfte är att undersöka om det föreligger ett samband mellan kapitalstruktur och lönsamhet för bolag noterade på OMXS Large Cap samt hur ett eventuellt samband ser ut och varför. Vidare syftar studien att analyser huruvida det möjliga sambandet förändras till följd av Covid-19-pandemin och dess ekonomiska konsekvenser. Studien har använt sig av en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. För att besvara studiens syfte har författarna genomfört paneldataregressioner för tidsperioden 2015 till 2019 samt linjära multipla regressioner för år 2020. Resultatet visar att det existerade statistiskt signifikanta samband där både högre skuldandel och skuldsättningsgrad resulterade i lägre lönsamhet för Large Cap-bolag på OMXS innan Covid-19-pandemin (tidsperioden 2015 till 2019) men även under Covid-19-pandemin (tidsperiod 2020).

Efter finanskrisen 2008 blev bankerna mer restriktiva i sin utlåning till företag, vilket har resulterat i att företag söker alternativ finansiering via kapitalmarknaden. Utvecklingen kan härledas till implementeringen av den nya finansiella regleringen (Basel III). I den här uppsatsen analyserar jag den svenska marknaden för företagsobligationer. Jag undersöker vad som ligger bakom den kraftiga tillväxten samt hur marknaden kan komma att utvecklas framöver. Examensarbetet baseras på intervjuer med personer inom finanssektorn och tidigare forskning.På senare år har marknadsplatser såsom First North Bond Market och Räntetorget upprättats med syftet att göra marknaden mer tillgänglig för mindre företag. Till följd av detta har emissionsvolymen av företag med lägre kreditvärdighet eller utan officiellt kreditbetyg ökat. Dessutom har företagsobligationsmarknaden gynnats av historiskt låg realränta och en stark konjunktur. / Since the financial crisis 2008 banks have been more restrictive in their lendings to companies, leading to companies seeking alternatives funding through the capital markets.The development can be derived from the implementation of the new financial regulation (Basel III). In this paper, I analyze the Swedish corporate bond market. I investigate what is behind the strong growth and how the market may develop in the future. The thesis is based on interviews with people in the financial sector as well as previous reserach.In recent year, markets such as First North Bond Market and Räntetorget have been created with the aim of making the market more accessible to smaller companies. As a result, the volume of emissions of companies with lower credit ratings or without official credit ratings has increased. In addition, the corporate bond market has benefited from historically low real interest rates and a strong business cycle.

Sammanfattning Titel: Bostadsrättsbyggande i en lågkonjunktur Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare: Ebba Fritz & Emmy Rabe Nyckelord: Lågkonjunktur, kapitalstruktur, bostadsmarknaden, hushållens köpkraft Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka faktorer som påverkar de privata fastighetsbolagens möjlighet att anskaffa kapital för att bygga och sälja bostadsrätter. Studien kommer även att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för att färre bostadsrätter byggs i en lågkonjunktur. Metod: I denna studie användes en abduktiv forskningsansats med en kvalitativ metod. Empiri insamlingen baseras på intervjuer från sex respondenter som representerar olika företag som är aktiva i Göteborg. Den teoretiska referensramen har tagits fram med hjälp av relevanta vetenskapliga artiklar, litteratur samt internetkällor med koppling till fastighets- & byggbranschen. Slutsats: Studiens slutsats visar att den rådande marknadssituationen har gjort det svårt för privata fastighetsbolag att anskaffa kapital för att bygga bostadsrätter. Bankernas restriktivitet har visat sig genom skärpta krav på försäljningsgrad vilket har försvårat fastighetsbolagens finansiering av nya projekt. Överskott av osålda bostadsrätter, den förhöjda räntenivån och minskad efterfrågan på grund av ekonomisk osäkerhet har också bidragit till att företagen bygger mindre. Hushållens försiktighet gällande köp av bostadsrätter på grund av höga räntor och psykologiska faktorer har bidragit till återhållsamhet och begränsad investeringsvilja vilket har varit en bidragande faktor till att fastighetsbolagen har haft svårigheter med sin försäljning. Företagen arbetar med strategisk planering för att överleva lågkonjunkturen och positionera sig för framtiden. / Abstract Title: Building condominiums in a recession Subject: Master's thesis in business administration, 15 credits Author: Ebba Fritz & Emmy Rabe Keywords: Recession, capital structure, housing market, household purchasing power Purpose: The purpose of the thesis is to investigate which factors affect the private real estate companies' ability to acquire capital to build and sell condominiums. The study will also investigate which factors are the basis for fewer condominiums being built in a recession. Method: This study used an abductive research approach with a qualitative method. The empirical data collection is based on interviews from six respondents who represent different companies that are active in Gothenburg. The theoretical frame of reference has been developed with the help of relevant scientific articles, literature and internet sources connected to the real estate & construction industry. Conclusion: The study's conclusion shows that the current market situation has made it difficult for private real estate companies to acquire capital to build condominiums. The restrictiveness of the banks has been shown through stricter requirements on the sales ratio, which has made it more difficult for the real estate companies to finance new projects. Surplus unsold condominiums, the increased interest rate and reduced demand due to economic uncertainty have also contributed to companies building less. The caution of households due to high interest rates and psychological factors has led to restraint and limited willingness to invest, which has been a contributing factor to the fact that property companies have had difficulties with their sales. The companies work with strategic planning to survive the recession and position themselves for the future.

Denna uppsats utforskar och analyserar kapitalstrukturen hos börsnoterade fastighetsbolag på Nasdaq Stockholm under åren 2017–2022. Studien fokuserar på att identifiera eventuella samband mellan bolagens skuldsättningsgrad och en rad faktorer: storlek, lönsamhet, tillväxt, samt styrräntans inverkan under den valda tidsperioden. Genom att analysera dessa faktorer i relation till den rådande ekonomiska miljön, avser studien att ge insikter i hur fastighetsbolagen kan utforma sina strategier inför framtida finansiella fluktuationer. Den teoretiska ramen inkluderar grundläggande kapitalstrukturteorier som Modigliani-Miller, Trade-off Theory, Pecking order Theory och Market Timing Theory. Med dessa teorier som grund, har studien utfört kvantitativ dataanalys för att testa hypoteser om sambanden mellan de oberoende variablerna (storlek, lönsamhet, tillväxt, styrränta och TestEtt), och den beroende variabeln (skuldsättningsgrad). Dessa insikter är inte bara relevanta för akademiska ändamål utan också värdefulla för investerare och företagsledare i beslutsprocessen om investeringar. Studien bidrar till den befintliga forskningen genom att ge en djupare förståelse för hur externa ekonomiska förhållanden, som förändrade styrräntor, påverkar kapitalstrukturer inom fastighetssektorn. Slutligen presenterar uppsatsen förslag för framtida forskning för att bygga vidare på de upptäckta trenderna och relationerna. / This essay explores and analyzes the capital structure of publicly traded real estate companies on Nasdaq Stockholm during the years 2017–2022. The study focuses on identifying potential correlations between the companies' leverage ratios and a range of factors: size, profitability, growth, as well as the impact of the policy rate during the chosen period. By analyzing these factors in relation to the prevailing economic environment, the study aims to provide insights into how real estate companies can shape their strategies in anticipation of future financial fluctuations. The theoretical framework includes fundamental capital structure theories such as Modigliani-Miller, Trade-off Theory, Pecking order Theory, and Market Timing Theory. Building on these theories, the study conducted quantitative data analysis to test hypotheses regarding the relationships between the independent variables (size, profitability, growth, policy rate and TestEtt) and the dependent variable (leverage ratio).  These insights are not only relevant for academic purposes but also valuable for investors and corporate decision-makers in the investment decision-making process. The study contributes to existing research by providing a deeper understanding of how external economic conditions, such as changing policy rates, affect capital structures within the real estate sector. Finally, the essay presents suggestions for future research to build upon the discovered trends and relationships.

Den svenska ekonomin kännetecknades flera år till följd av låga räntenivåer, stabil inflation och god ekonomisk tillväxt. Under denna period var extern finansiering både lättillgänglig och förenad med låg kapitalkostnad, vilket bidrog till ökad belåning och stigande fastighetspriser. På grund av flera faktorer steg inflationen i Sverige, och Riksbanken genomförde en åtstramande penningpolitik för att få bukt på den höga inflationsnivån. Det skiftande ekonomiska förhållandet resulterade i högre finansieringskostnader och nedgående fastighetspriser. För att navigera under skiftande ekonomiska förhållanden behöver kommersiella fastighetsföretag upprätta strategier och policyer inom förvärv och finansiering. Studiens syftar till att skapa en förståelse för hur kommersiella fastighetsföretag anpassar sina strategier och beslut under skiftande ekonomiska förhållanden, samt synliggöra viktiga faktorer att ta i beaktande gällande långsiktig lönsamhet. För att initialt besvara studiens två forskningsfrågor, upprättades ett teoretiskt ramverk baserat på fyra teorier; Market timing theory, Teori om dynamiska förmågor, Causation and Effectuation theory, samt Pecking order theory. Metodvalet baserades på en kvalitativ forskningsdesign, där studien utgick från en induktiv forskningsansats med inslag av deduktiv. Urvalet riktades mot svenska kommersiella fastighetsföretag med skillnader i ägarstruktur, operativ val av placering, och huvudsakligt segment. Totalt genomfördes tio semistrukturerade intervjuer, vilket avser studiens empiriska data. Empirin härleddes av en innehållsanalys, där respondenternas åsikter och handlingar lyftes fram. Under analysen upprättas ett utvecklat ramverk baserat på empirin i förhållandet till teorierna. Studien visar att kommersiella fastighetsföretag strategiska och beslutsfattande anpassningar under skiftande ekonomiska förhållanden skiljer sig åt. Ägarstrukturen, val av operativ placering, och huvudsakligt segment har identifierats som de främsta skillnaderna mellan kommersiella fastighetsföretagens val av strategier. Fastighetsföretagen upprättar strategier inom förvärv, byggnation och finansiering, vilka antingen varar över konjunkturcykler eller en mer adaptiv strategi efter det aktuella marknadsförhållandet. Gällande långsiktig lönsamhet beaktar de medverkande fastighetsföretagen detta liknande.

Europeiska fastighetsbolag är högt belånade vilket medför att branschen är känslig motmakroekonomiska förändringar. I och med de skenande räntorna har det blivit dyrare förföretagen att låna kapital, vilket försvårar för fastighetsbolagen att finansiera sig. Fleraeuropeiska fastighetsföretag har fått sina kreditbetyg nedgraderade, vilket ytterligare påverkatderas möjlighet att få fördelaktiga lånevillkor. Tidigare forskning har visat att kreditbetyg spelaren viktig roll i företags beslut gällande kapitalstruktur, särskilt i tider av potentiellomklassificering av betygen. Med hjälp av Credit Rating–Capital Structure hypotesen ämnaruppsatsen utreda om det existerar ett samband mellan europeiska fastighetsbolags kreditbetygoch dess kapitalstruktur. CR–CS hypotesen föreslår att företag nära ett förändrat kreditbetygkommer att förändra sin kapitalstruktur för att undvika en nedgradering, alternativt erhålla enuppgradering. Därmed är utgångspunkten för denna studie att fastighetsföretag nära ett förändratkreditbetyg väljer att sänka sin skuldsättning relativt eget kapital i större utsträckning änresterande fastighetsbolag med kreditbetyg. Studien finner bevis för att europeiskafastighetsbolag tar hänsyn till sitt kreditbetyg vid kapitalstruktursförändring, i synnerhet deföretag nära ett nedgraderat kreditbetyg.

The purpose of this dissertation is to contribute to the closure of these aforementioned research gaps. Answering these calls, the following research objectives are proposed: 1. Understanding the main factors that have an influence on the capital structure decision of firms. 2. Understanding how the capital structure of firms differs among various industries and to fathom cross-sectional differences in the importance of debt determinants among industries. 3. Investigating the influence of time on the capital structure decision of firms. In specific, it must be found out whether certain debt determinants alter their effect on the capital structure decision of firms over time. 4. Studying the market-timing effect of debt financing. It must be researched how managers time the debt market when engaging in bond or loan issues. 5. Empirically proving how stylized factors and market-timing behaviour influences the transaction of equity, bond and loan issues as well as of share repurchases. 6. Finally, discussing how far the stylized facts can be explained by existing capital structure theory in order to crown the theory, whose notion can best account the observed financing patterns across the world.