Denna studie undersöker hur kapitalstrukturen bland företag noterade på Stockholmsbörsenförändrades till följd av den globala finanskrisen 2008-2009. Studien utgår från femfinansiella mått som bidrar till att förklara företagens skuldsättning, hur måttens sambandmed skuldsättningen ser ut och hur dessa samband förändrats till följd av finanskrisen.Genom en multipel regressionsanalys finner studien signifikant förändrade samband medskuldsättning för måtten lönsamhet, företagsstorlek och market-to-book-kvot. Genomytterligare en multipel regression kan studien även dra slutsatsen att skuldsättningen minskatunder finanskrisen utan spår av återhämtning fram till 2012. Resultatet ger stöd för trade-offteorinoch enbart svagt stöd för pecking order-teorin och market timing-teorin. Studiensresultat skiljer sig på flera punkter från resultat i liknande studier gjorda på företag i andraländer.

De vanligaste företagsformerna i Sverige är aktiebolag och ekonomiska föreningar, där aktiebolag fått mest uppmärksamhet åtminstone inom forskningen kring kapitalstruktur. Detta trots faktumet att ekonomiska föreningar spelar en viktig roll i svenskt näringsliv då de tillsammans med andra kooperativa företagsformer stod för 10% av Sveriges BNP år 2018 samt sysselsatte 100 000 människor. Det som skiljer företagsformerna åt är att aktiebolag har ett tydligt vinstsyfte, medan ekonomiska föreningars främsta syfte är att främja medlemmarna genom att erbjuda förmåner i olika former. Möjligheterna att finansiera verksamheten skiljer sig också. Aktiebolag kan göra nyemissioner och snabbt finansiera kapitalintensiva investeringar, medan ekonomiska föreningar främst får förlita sig på befintliga medlemsinsatser alternativt öka skuldsättningen. På grund av dessa olikheter samt ett uttalande från VD:n i den ekonomiska föreningen Lantmännen, som menade att de behöver hålla ett högt soliditetsmål på grund av att de inte lika snabbt kan samla stora mängder kapital från ägarna, ledde till frågeställningen om kapitalstrukturen skiljer sig mellan företagsformerna och om ekonomiska föreningar har högre soliditet på grund av dessa svårigheter. Nyckeltalet soliditet har använts för att jämföra kapitalstrukturen. Datan har både inhämtats och beräknats manuellt utifrån årsredovisningar från 2018 på totalt 58 företag, varav 22 ekonomiska föreningar och 36 aktiebolag. Vi har matchat de ekonomiska föreningarna med aktiebolag som har liknande verksamheter för att nå ett rättvist och jämförbart resultat. Därefter har regressionsanalyser gjorts för att analysera soliditeten. De klassiska teorierna inom kapitalstruktur, trade off- samt pecking order-teorin, har tagits till hjälp i studien för att förstå möjligheterna samt begränsningarna som kan påverka nivån av soliditeten. Tidigare utländsk forskning har visat på olika resultat vid jämförelser av kooperativ och investerarägda företag, men en del har visat att kooperativ har lägre skuldsättningsgrad (högre soliditet). Det statistiska resultatet resultat visade att det finns inga signifikanta skillnader i soliditet. Det finns dock tendenser till att soliditeten skiljer sig mellan vissa branscher. Resultatet väcker en fråga om det kan vara svårt att ställa aktiebolag och ekonomiska föreningar mot varandra, där det sistnämnda möjligen kan kräva en annan teori gällande kapitalstruktur eller andra definitioner av vad som är en hög eller låg soliditet, men även för andra nyckeltal. Detta lämnar vi dock till framtida forskning att undersöka vidare. En rekommendation vi lämnar åt ekonomiska föreningar är att det kan vara klokt att försöka hålla en hög soliditet för att inte riskera att inte ha råd med kapitalintensiva investeringar lika snabbt och smidigt som aktiebolagen.

Den första januari 2019 implementerades en ny redovisningsstandard gällande leasing, IFRS 16. Förändringen resulterade i att leasingavtal endast ska redovisas som finansiell leasing, något som enligt tidigare forskning förväntas förändra företagens kapitalstruktur. Syftet med uppsatsen är därmed att undersöka om kapitalstrukturen förändrats hos företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm efter implementeringen av IFRS 16, samt om olika branscher påverkats. För att undersöka syftet används två regressionsmodeller. Urvalet består av 254 företag. Studiens variabler har valts utifrån hur vanligt förekommande de är inom tidigare forskning, där Rajan & Zingales (1995) är den huvudsakliga källan. Uppsatsen finner signifikanta samband mellan soliditet och de oberoende variablerna market-to-book, storlek och lönsamhet. Överlag finner uppsatsen att implementeringen av IFRS 16 inte haft någon inverkan på kapitalstrukturen hos företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Vi finner stöd för att IFRS 16 resulterat i en lägre soliditet för branschen handel, samtidigt finner vi ingen påverkan av IFRS 16 för resterande branscher.

Problem: ​Kapitalstrukturen i företag är viktig för intressenter, långivare, leverantörer och inte minst företagen själva. Uppdelning mellan skulder och eget kapital speglar välmåendet i företag och ger en snabb bild av finansieringen vilket även sänder ut signaler. Huruvida dessa signaler upplevs negativa eller positiva kan ha ett samband med företagens ålder och storlek då risken varierar beroende på de två faktorerna. Syfte och forskningsfråga: ​Syftet med studien är att undersöka ett eventuellt samband mellan företags kapitalstruktur och dess ålder och storlek. Forskningsfrågan lyder: ​Hur förändras svenska börsnoterade företags kapitalstruktur i förhållande till faktorerna storlek och ålder? Metod: ​För att undersöka frågan görs en kvantitativ studie sekundärdata samlas in från börsdata.se. Datan som hämtas är soliditet, nettoomsättning, marknadsvärde, balansomslutning samt företagsnamn och bransch. Företagens registreringsdatum inhämtats manuellt för respektive företag från allabolag.se. Studien görs på 597 företag som verkar i 6 olika branscher. Multi- och bivariata modeller testas utifrån minsta kvadratmetoden. Resultat: ​Studiens resultat visar att företagens andel skulder ökar i takt med att företagen växer och blir äldre. Resultaten kopplas därför till trade off-teorin som talar för att företag strävar efter att hitta en optimal skuldsättningsgrad.

Denna uppsats behandlar små och medelstora fastighetsföretags möjligheter att finansiera sig med lånat kapital, till belåningsgrader som ligger högre än de som de traditionella bankerna vill låna ut till. Uppsatsen syftar till att kartlägga vilka finansieringsalternativ som finns på den  svenska  kapitalmarknaden  för  små  och  medelstora  fastighetsföretag  och  hur  dessa finansieringsalternativ kan utvecklas. Studien har en kvalitativ ansats. Kartläggningen baseras dels på sekundära källor, och dels på information  tillskansad  genom  intervjuer  med   personer   verksamma  inom   fastighets- finansiering, fastighetsägande eller inom akademin. Bland de alternativa finansieringsformerna på kapitalmarknaden för denna typ av företag finns  främst  mezzaninfinansiering  och  obligationsfinansiering.  Mezzaninfinansiering  är skulder som upptas med sämre säkerhetsläge än normala banklån.   Obligationsfinansiering upptas  på  kapitalmarknaden  genom  att  skulder  tas  upp  från  aktörerna  på  marknaden. Säljarreverser,  tilläggsköpeskilling,  banklån  med  hög  amorteringstakt  samt  kapital  från medinvesterare  är  andra  former  av  alternativa  finansieringsformer  som  förekommer  på marknaden, och som företag med framgång kan använda sig av i vissa situationer. Efterfrågan  av  alternativa  finansieringsformer  är  stor.  I  studien  menas  att  mezzanin- finansiering är den av de alternativa finansieringsformerna på kapitalmarknaden som fungerar bäst. Marknaden förväntas dock kunna utvecklas och det bedöms finnas plats för fler aktörer. Även för obligationsmarknaden finns utvecklingspotential, bland annat genom marknads- platser riktade mot privatpersoner. Finansieringsformerna utanför den traditionella kapital- marknaden kan fungera mycket bra för vissa typer av företag och investeringar. / This thesis addresses small and medium sized real estate companies’ debt financing options, to leverage ratios higher than the ratios traditional banks are willing to finance real estate investments to. The thesis aims to identify the financing options available in the Swedish capital market, for small and medium sized real estate companies, and discuss how the financing options can be developed. The study has a qualitative approach. The identification of the funding options is based partly on secondary sources, and partly on information obtained in interviews, with people involved in real estate financing, real estate owning or within academia. Alternative forms of financing, suitable for this group of companies, are primarily mezzanine financing and financing by bonds. Mezzanine financing is debt with lower priority than normal, preferred bank loans. Bond financing is obtained at the capital markets through debt raised from participants on the market. Loans from the previous owner, earnouts, bank loans with a high rate of amortization and capital from co-investors are other forms of alternative funding sources that exist in the market. Many companies can successfully use those forms of funding in certain situations. Demand for alternative funding is high. The study argues that mezzanine financing is the form that works best, of the alternative forms of financing in the capital market. The market for mezzanine financing is expected to develop further, and there is room for more players in the market. Also, the bond market has potential to develop further, with for example market places directed at private individual investors. Financing alternatives outside the traditional capital markets can work very well for certain types of businesses and investments.

Hybrid securities do not constitute a new phenomenon in the Swedish capital markets. Most commonly, hybrids issued by Swedish real estate companies in recent years are preference shares. Corporate hybrid bonds on the other hand may be considered as somewhat of a new-born child in the family of hybrid instruments. These do, as all other hybrid securities, share some equity-like and some debt-like characteristics. Nevertheless, since 2013 the interest for the instrument has grown rapidly and has become a well-accepted, as well as a fairly standardized, source of financing for many well-established corporations around the world. Yet, we have seen very few issues in Sweden and no issues by Swedish real estate companies. Corporate hybrid bonds could in a rather simplified manner be explained as a subordinated bond with some equity characteristics. Examples of such equity characteristics are perpetual maturity (or at least very long), coupon deferability and the fact that it due to its subordination provides significant loss absorption. Yet, it also holds typical debt-like characteristics such as regular coupon payments and seniority to equity. The outcome of this research has shown that issuing corporate hybrid bonds could be beneficial to a firm. Coupon payments are, unlike dividend payments to holders of preference shares but alike interest payments on a standard bank loan, tax deductible. Other probable advantages with corporate hybrid bonds are; a stronger credit profile (which potentially could improve the (shadow)credit-rating and thus also the terms of other sources of finance), a diversified investment base as well as diversification from a capital structure perspective. However, despite the many advantages, numerous obstacles remain. The main shortcoming highlighted among potential issuers is the high pricing of the instrument in relation to other alternatives. Moreover, the lack of Swedish investors investing in hybrid bonds, the assumingly poor liquidity of the product along with the high denomination (piece price) due to regulatory legislations make up for topics of concern among both potential investors and issuers. Although, considering the many benefits, we believe that the weaknesses can be overseen and that there is a potential future use for the product in event of further expansion and acquisition or if the access to capital markets is limited. After all, all good things take time. / Hybrid-instrument är i sig inget nytt fenomen på den svenska kapitalmarknaden. Mest förekommande bland svenska fastighetsbolag under de senaste åren är preferensaktier. Hybrid-obligationer å andra sidan kan betraktas som något av ett nyfött barn i familjen av hybridinstrument. Dessa delar, likt alla andra hybrid-papper, några eget-kapital-liknande och vissa skuld-liknande egenskaper. Sedan 2013 har intresset för instrumentet dock vuxit snabbt och blivit en väl accepterad, liksom en relativt standardiserad, finansieringskälla för många väletablerade företag runt om i världen. Ändå har vi sett mycket få emissioner i Sverige och inga av svenska fastighetsbolag. Hybridobligationer skulle på ett förenklat sätt förklaras som en underordnad obligation med vissa eget-kapital-egenskaper. Exempel på sådana egenskaper är evig löptid (eller åtminstone mycket lång), möjlighet att ställa in kupong-utbetalningar utan att vara i default och det faktum att det på grund av dess underordnad erbjuder betydande säkerhet för senior kreditgivare. Samtidigt innehar instrumentet också typiska skuldliknande egenskaper såsom regelbundna kupongbetalningar och senioritet till eget kapital. Resultatet av denna uppsats har visat en emission av hybridobligationer kan vara till nytta för ett företag. Kupongbetalningarna är, till skillnad från utdelning till innehavare av preferensaktier men likt räntebetalningar på ett vanligt banklån, skattemässigt avdragsgilla. Andra troliga fördelar med hybridobligationer är en starkare kreditprofil (som skulle kunna förbättra ett företags kreditbetyg och därmed också villkoren för andra finansieringskällor), en diversifierad investerarbas samt diversifiering ur ett kapitalstruktur-perspektiv. Trots de många fördelar består många hinder. Huvudsakligen lyfts den höga prissättningen av instrumentet i förhållande till andra alternativ fram bland potentiella emittenter som ett hinder. Dessutom utgör bristen på svenska investerare som investerar i hybridobligationer, den tänkbart dåliga likviditen samt den höga denomineringen (styckepris) skäl till oro bland både potentiella investerare och emittenter. Med bakgrund i de många fördelarna, anser vi att de brister som kvarstår går att kringgå och att det finns en potentiell framtida användning för produkten i händelse av ytterligare expansion och förvärv eller om tillgången till kapitalmarknaderna är begränsad. Trots allt, alla goda saker tar tid.

Sammanfattning Titel: Kapitalstrukturen i mindre onoterade aktiebolag - En kvantitativ studie omförklaringsvariablerna kring kapitalstrukturen hos mindre svenska onoterade aktiebolag Nivå: Examensarbete i företagsekonomi Författare: Emil Lindgren och Matthias Sundekvist Handledare: Peter Lindberg Datum: Januari - 2021 Syfte: Syftet med denna studie är att förklara hur storlek, lönsamhet, tillgångsstruktur,tillväxt samt ränta påverkar kapitalstrukturen i små svenska onoterade aktiebolag. Metod: I studien tillämpas ett kvantitativt tillvägagångssätt. 23 763 svenska företagsårsredovisningar ligger till grund för studiens statistiska beräkningar som gjorts med hjälputav det statistiska programmet SPSS. Resultat och slutsatser: Resultatet visar på att sex av åtta hypoteser kan accepteras.Lönsamhet, tillgångsstruktur, tillväxt och ränta visar sig ha statistisk signifikans. Bådahypoteserna för storlek förkastades då korrelationen var tvärtom mot vad hypotesenförespråkade. Modellsummeringen av regressionsanalysen visar en signifikantförklaringsgrad på 24,9%. Utifrån analysen går det att dra slutsatsen att variablernalönsamhet, tillgångsstruktur, tillväxt och ränta har en viss påverkan på kapitalstruktureni mindre onoterade aktiebolag. Uppsatsens bidrag: Studiens praktiska bidrag är att den förklarar vilka företagsspecifikavariabler som påverkar kapitalstrukturen i mindre onoterade aktiebolag. Resultaten äranvändbara för både långivare och låntagare. Långivare får en bild av vilka faktorer sompåverkar kapitalstrukturen och kan då ställa krav om vilka covenanter som ska gälla.Företag får i sin tur reda på hur faktorerna påverkar deras skuldsättning och ges dåmöjligheten att styra företaget i en riktning som inte skapar onödiga räntekostnader. Förslag till vidare forskning: Författarna ger förslag till att se över skillnader påkapitalstrukturen mellan noterade och onoterade aktiebolag. Noterade företag har enutspridd ägarstruktur och har det är lättare att ta in kapital genom bland annatnyemissioner. Därmed skulle det vara intressant att se hur de noterade och onoteradeföretagens kapitalstruktur skiljer sig åt.

Bakgrund: Mixen av kapitalstruktur är väsentlig för att bolag ska kunnabedriva sin verksamhet samt skapa lönsamhet. Där prioriteringsordning vidfinansiering av kapital påverkas av ägartyp. Familjeägda bolag är vanligtförekommande i Sverige och är intressanta att studera, eftersom de särskiljersig ifrån andra ägartyper gällande kapitalstruktur och lönsamhet sompåverkas av deras vilja att bibehålla kontrollen samt ett starkt individuelltöverlevnadssyfte. Familjeägda bolag har även möjlighet att startafamiljestiftelser och därmed studeras även stiftelseägandets påverkan påkapitalstrukturen. Syfte: Uppsatsens syfte är att testa om det finns någon skillnad mellanfamiljeägda bolag och icke-familjeägda bolag avseende deras val avkapitalstruktur och dess påverkan på bolagets lönsamhet. Vidare att beläggaom det finns skillnader mellan familjeägda bolag med respektive utanstiftelseägande. Metod: Uppsatsen följer en kvantitativ forskningsstrategi i kombination meden deduktiv ansats. Urvalet består av 123 bolag på Small-, Mid- och LargeCap som studeras med ett femårsintervall mellan 2000–2018 i form avtvärsnittsdata och paneldata. Slutsats: Slutsatserna som dras i uppsatsen är att det föreligger ett positivticke-signifikant samband mellan familjeägda bolag och skuldsättningsgrad.Vidare finns det ett negativt samband mellan skuldsättningsgrad ochlönsamhet. Slutligen är familjeägda bolag mer lönsamma än icke-familjeägdabolag samt att det föreligger ett negativt icke-signifikant samband mellanstiftelseägande och skuldsättningsgrad.

Relationen mellan kapitalstruktur och skuldsättningsgrad har undersökts i flera år och många teorier utvecklades för att kunna studera ämnet närmare. Studien tar därmed hänsyn till vilket inflytande kapitalstrukturen har på företag i fastighetsbranschen och tillverkning & industribranschen. Detta för att finna möjliga relationer som finns mellan kapitalstrukturens och finansieringsmöjligheternas påverkan på företagens skuldsättningsgrad. Uppsatsen undersökte variablerna företagsstorlek, bransch, soliditet och långsiktiga skulder till kreditinstitut. Dessutom, för att finna olika samband med hänsyn till skuldsättningsgrad och slutligen hur dessa har en påverkan på kapitalstrukturen hos företag. Variablerna tar hänsyn till finanskrisen och COVID-19 pandemin och studeras därmed vid fyra olika tidpunkter. De åren som tas i beaktning är 2008, 2010, 2018 samt 2020, detta för att urskilja om sambandet skiljer sig åt när ekonomin i Sverige varierar. De teorierna som gav stöd och underlag för denna studie var Modigliani och Millers teorem om kapitalstruktur, pecking order teorin, trade off teorin och agentteorin. Samtliga teorier undersökte sambandet mellan kapitalstrukturen och lönsamheten samt beskrev hur företag bör finansiera sin verksamhet för att uppnå en optimal skuldsättningsgrad i förhållande till kapitalstrukturen. Uppsatsen tillämpade kvantitativ ansats med hjälp av tre hypotesprövningar som testats med hjälp av Chi-två test, korrelationsanalys samt multipel regressionsanalys. Utifrån studiens resultat och tidigare studier kan man säga att företagsstorlek medför att företagen har olika uppsättningar av eget kapital och skuld. Olika omvärldsfaktorer kan ha en påverkan på skuldsättningsgraden där företag i olika storlek påverkas i olika grad. Exempelvis som asymmetrisk information som i sin tur tar hänsyn till företagsstorleken där den externa påverkan från ett mindre företag inte skulle vara lika stort som ett stort företag. Fastighetsbranschen tenderar att vara mer skuldsatt än tillverkning & industribranschen. Då fastighetsbranschen är mer kapitalintensiv till följd av kostsamma projekt vilket medför att de har stora långfristiga lån för att kunna driva verksamheten. Vidare finansieras dessa branscher på olika sätt. Exempelvis kan fastighetsföretagen ställa sina fastigheter som säkerhet för lånen och därmed anses ha bättre förutsättningar för att ta högre lån. Medan tillverkning & industribranschen har sina lång- och kortfristiga skulder fördelade i flera led, exempelvis underleverantörer. När ett företag väljer att finansiera verksamheten internt genom internt genererat kapital påverkas inte skuldsättningsgraden av långfristiga skulder till kreditinstitut. Däremot om de väljer att finansiera verksamheten externt sänker det företagsvärdet och därmed också soliditeten samt att företaget ökar storleken på långfristiga skulder till kreditinstitut. Studiens resultat finner stöd i olika teorier och tidigare forskning, därmed bidrar studien till en konsensus och studiens resultat är generaliserbar i Sverige. Framtida forskning bör studera fler branscher, annat kan vara att studera andra faktorer som kan ha en påverkan på kapitalstrukturen. / The relationship between capital structure and debt ratio has been investigated for years and many theories were developed to study the subject more closely. Thus, this study considers the influence the capital structure has on companies in the real estate and the manufacturing & industrial industry. This is to find possible relationships that exist between the influence of the capital structure and the financing possibilities on the companies' debt ratio. The essay examined the variables company size, industry, equity and long-term liabilities to credit institutions. In addition, to find different relationships regarding debt ratio and finally how these have an impact on the capital structure of companies. The variables consider the financial crisis and the COVID-19 pandemic and are thus studied at four different times. The years that are considered are 2008, 2010, 2018 and 2020, this is to discover whether the relationship differs when the economy in Sweden varies. This report is written in Swedish. The theories that provided support for this study were Modigliani and Miller's theorem on capital structure, the pecking order theory, the trade off theory and the agency theory. All of which examined the relationship between the capital structure and profitability and described how companies should finance their operations to achieve an optimal debt ratio in relation to the capital structure. This report applied a quantitative approach using three hypothesis tests that were tested using the Chi-Square test, correlation analysis and multiple regression analysis. Based on the results and previous studies, company size indicates that companies have different amounts of equity and debt. Different external factors can have an impact on the debt ratio, where companies of different sizes are affected to different degrees. For example, asymmetric information which in turn results in different influences regarding if the company is big or small. Where external influence from a smaller company would not be as great as a large company. The real estate industry tends to be more indebted than the manufacturing & industrial industry. As the real estate industry is more capital intensive because of costly projects, which means they have large long-term loans to be able to run the business. Furthermore, these industries are financed in different ways. For example, real estate companies can pledge their properties as collateral for loans and are thus considered to have better conditions for taking out higher loans. While the manufacturing & industrial sector has its long-term and short-term liabilities distributed among several levels, for example subcontractors. When a company chooses to finance operations internally through internally generated capital, the debt ratio is not affected by long-term debts to credit institutions. On the other hand, if they choose to finance the business externally, it lowers the company's value and thus also the equity ratio, and the company increases the size of long-term liabilities to credit institutions. The study's results find support in various theories and previous research, thus the study contributes to a consensus and the study's results are generalizable in Sweden. Future research should therefore study more industries that are more different from each other. Another could be to study other factors that can have an impact on the capital structure.

European banks have as a result of the latest financial crisis and regulations such as Basel III started to decrease their liquidity to commercial real estate in an attempt to decrease the commercial real estate related assets in their books. The decreased lending in combination with an estimated need of refinancing of approximately €500 billion among the European commercial real estate actors in the upcoming years have forced the European commercial real estate lending market to undergo some structural changes to cope with the emerged funding gap. As a result of the decreased bank lending European real estate debt funds are starting to emerge as fund managers tries to capitalize on the present state of the lending market. The main focus of this thesis is the present state of the European real estate debt fund market and the Nordic institutional investors’ attitude towards the asset class. The research is primarily based on data collection regarding the European real estate debt funds currently in the market and a survey sent to the Nordic institutional investors regarding their attitude towards the new asset class. The research found that the European real estate debt fund market is a new asset class that has experienced extensive growth since the beginning in 2007 and currently consists of 47 funds employing senior debt, junior/mezzanine debt and whole loan debt strategies. The present attitude among the Nordic institutional investors is rather positive with a majority expecting the asset class to grow further in the future. Some of the institutional investors have as of today undertaken investments in European real estate debt funds and many are expecting their own future allocation to the asset class to increase. Although the general attitude towards the asset class is positive there are some obstacles to overcome in order for the asset class to secure its growth in the future. The most evident issue is the definition problem among the Nordic institutional investors. However as the information and interest for the asset class increases the obstacles are most likely to decrease and path the way for further growth for the European real estate debt funds. / Europeiska banker har i efterdyningarna av den senaste finanskrisen, och på grund av nytillkomna reglementen som Basel III, minskat sin exponering mot den kommersiella fastighetssektorn i ett försök att reducera de fastighetsrelaterade tillgångarna i sina balansräkningar. Den minskade utlåningen till sektorn har i kombination med ett uppskattat omfinansieringsbehov på ca €500 miljarder bland de Europeiska fastighetsinvesterarna tvingat den Europeiska fastighetskreditmarknaden att undergå strukturella förändringar för att hantera den uppkomna finansieringsbryggan. Tillföljd av den minskade bankutlåningen mot sektorn har fondförvaltare i ett försök att kapitalisera på situationen startat fonder som inriktar sig på att investera i fastighetskrediter/utlåning till kommersiella fastighetsinvesterare. Huvudfokuset för detta examensarbete är att upplysa om den rådande situationen på den Europeiska marknaden för fastighetskreditfonder samt de nordiska institutionella investerarnas inställning till den nya tillgångsklassen. Examensarbetet är primärt baserat på datainsamling rörande de nu existerande Europeiska fastighetskreditfonderna samt en enkät besvarad av Nordiska institutionella investerare gällande deras inställning till tillgångsslaget. Undersökningen fann att Europeiska fastighetskreditfonder är ett nytt tillgångsslag som har upplevt kraftig tillväxt sedan början av 2007. Marknaden består idag av 47 fonder som inriktar sig på senior, junior eller hel finansierings utlåning till kommersiella fastighetsinvesterare. Den rådande inställningen till tillgångsklassen bland de nordiska institutionella investerarna är förhållandevis positiv och en majoritet förväntar sig att tillgångsklassen kommer att fortsätta växa i framtiden. En del av de institutionella investerarna har redan idag genomfört investeringar i det nya tillgångsslaget och flertalet förväntar sig att investera i Europeiska fastighetskreditfonder i framtiden. Trots den rådande positiva inställningen till tillgångsklassen fann undersökningen några hinder som behöver överkommas för att en fortsatt tillväxt skall ske i framtiden. Det mest uppenbara hindret är hur tillgångsklassen skall definieras av de institutionella investerarna. Allteftersom informationen och intresset för de Europeiska fastighetskreditfonderna ökar kommer dock hindrena troligen att minska och bana vägen för en fortsatt tillväxt för tillgångsslaget.