Objectives: To evaluate the long term total imprecision of HbA1c testing within the county of Uppsala in relation to the Swedish analytical goal of coefficient of variation (CV) <3% for HbA1c and to study the cost of an external quality assurance program for point-of-care HbA1c The county uses Bayer DCA 2000™ for point-of care HbA1c testing currently having 23 of these instruments. Methods: Method imprecision was assessed by analysis of patient samples performed as split samples during a 3 year period (2002-2004) as part of the quality assurance program for point-of-care HbA1c testing. The samples were first analysed on a Bayer DCA 2000™ and the samples were then sent to the centralised laboratory for reanalysis with an HPLC system (Variant II™, Biorad). The testing was performed approximately 8 times per year with each instrument. Results: The median CV between the HPLC method and the point-of-care instruments for each unit was slightly higher than 3%. Conclusion: The DCA 2000™ systems have an acceptable imprecision and agreement with the central laboratory. The test results show acceptable agreements within the county regardless where the patient is tested. The cost of the external quality assurance program is calculated to be approximately SEK 1340 (Euro 150) per instrument.

The aim of this study was to examine the expression of Thrombomodulin, Tissue Factor, Tissue Factor Pathway Inhibitor and Endothelial Protein C Receptor in placenta throughout the three phases of the third trimester in the normal placenta and in IUGR placenta from full term. Twenty-five normal placenta samples and twenty-five IUGR placenta samples were obtained and each sample was stained by immunohistochemistry using monoclonal antibodies. Each antibody was optimised for antigen retrieval method and for optimal dilution, before been applied to the test tissue. The results showed that each of the antibodies mentioned was expressed in normal placenta and in IUGR placenta. No significant difference could be established concerning the expression of each antibody mentioned between normal and IUGR placenta.

This thesis consists of seven research publications concerning (i) pKa studies of nucleobases in model nucleotides to understand why RNA duplexes are more stable than DNA duplexes (Paper I), (ii) the role of Me(T)-π interactions in the relative stability of DNA-RNA heteroduplexes (Paper II), (iii) pKa measurements in nucleotides with different 2′-substituents (paper III), (iv) a conformation study of constrained sugars and a pKa study of 1-thyminyl to reveal effect of sugar constraints on the pKa of the nucleobase (paper IV), (v) NMR and MD studies of 1′, 2′-oxetane constrained thymidine incorporated Dickerson Drew dodecamer (paper V), (vi) the sequence dependent pKa perturbation of 9-guaninyl moeity in single stranded (ss) DNA and RNA (paper VI), (vii) the non identical chemical nature of internucleotidic phosphates in (ss) RNA using 31P NMR (paper VI), and an alkaline hydrolysis study of phosphodiesters in ssRNAs (paper VII). The architecture of DNA and RNA molecules is determined by (a) hydrogen bonding (b) base stacking (c) a variety of additional non-covalent interactions. In paper (I) we showed that A-U and G-C base pairings in RNA are more stable than A-T and G-C base pairings in DNA by 4.3 and 1 kJ mol-1 respectively. Me(T)-π interaction plays a dominant role in the relative stability of DNA-RNA duplexes (paper II). In paper III and IV, we have shown that 1′ , 2′- oxetane and azetidine rings have strong inductive effect on pyrimidine bases, and that the H2′-sugar proton can be the marker to understand the pseudoaromaticity of pyrimidine bases, as well as increasing constraints in sugar reducing the basicity of nucleobases. A 1′, 2′-oxetane locked thymidine (T) moiety deforms the local structure of Dickerson-Drew dodecamer, d(CGCGAATTCGCG)2- investigated by High resolution NMR and MD study, as is discussed in the paper V. In papers VI and VII, we showed sequence context dependent pKa (N1) of 9-guaninyl perturbation in (ss) DNAs and RNAs and the non identical chemical nature of inter-nucleotidic phosphate groups in single stranded RNAs.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lärare och elever interagerar med varandra och hur det naturvetenskapliga innehållet presenteras och kommuniceras under en naturvetenskaplig lektion på gymnasiet. Studien ingår i det nordiska forskningsprojektet Explora som arbetar med naturvetenskaplig undervisning och som har tagit fram en kodbok för detta ändamål. Utgångspunkten är sociokulturellt lärande, där kommunikationen är viktig för lärandet, där lärande innebär att socialiseras in i en diskurs och att språket används olika i olika kontexter. Undersökningen var till största delen kvantitativ och deduktiv men med kvalitativa inslag. Kodboken användes som analysinstrument och därmed gjordes en slags innehållsanalys. En lektion i kursen Kemi B filmades på ett relativt stort gymnasium i södra Sverige. Eleverna gick i tredje årskursen på det naturvetenskapliga programmet och läraren var en man med många års erfarenhet av undervisning. Lektionen videofilmades och läraren hade en diktafon runt halsen. Materialet analyserades sedan med delar av Exploras kodbok. Lektionen delades in i lärarens och elevernas aktivitet och sedan analyserades det innehållsliga perspektivet och språket (vetenskapligt eller vardagligt), den vetenskapliga presentationen (beskrivningar, förklaringar och generaliseringar), lärarens frågor och svar och den kommunikativa ansatsen (interaktiv-auktoritativ, ickeinteraktiv-auktoritativ, interaktiv-dialogisk och ickeinteraktiv-dialogisk). Resultatet av undersökningen visade att det vetenskapliga perspektivet och språket dominerade lektionen medan beskrivningar, förklaringar och generaliseringar tog upp ungefär lika mycket tid var. Läraren ställde mest slutna frågor och gav formativ feedback för att lotsa fram eleverna till rätt svar vilket medförde att den interaktiv-auktoritativa kommunikationen dominerade. Resultatet visade att alla kategorier påverkade varandra och att det fanns nära kopplingar mellan lärarens syfte med lektionen, lektionens aktiviteter och lärarens kommunikativa ansats.

The aim of this study was to develop methods for sample preparation for 8-OHdG in blood plasma samples with different solid phase extraction techniques using HPLC with an elec- trochemical detector. The solid phase extraction cartridges used were Chromabond® C18, Oasis® MAX, and three types of SupelMIPTM cartridges for chloramphenicol, riboflavin, and nitroimidazoles. The SupelMIPTM cartridges are based on molecularly imprinted polymers- technique. The separation of 8-OHdG in samples extracted from blood plasma was carried out with a Thermo Quest Hypersil Division ODS column (250 mm × 4 mm, 3μm I.D.) and methanol:buffer (10:90, v/v) as mobile phase. Recovery and selectivity was studied for the different solid phase extraction methods. The highest recovery was obtained using the Chromabond C18 cartridge with a recovery of 92%, and CV coefficient 9.5% (n = 4). 8-OHdG could not be extracted on MIP-cartridges for chloramphenicol or riboflavin, but was retained on MIP columns for nitroimidazoles, and the highest recovery was 49%.

Denna studie belyser hur elever uppfattar korta och vardagsnära laborationer. Den fokuserar på elever som går Kemi B kursen men kan till viss del användas för alla kemikurser på gymnasiet. Studien har uppkommit framförallt av två anledningar. Det första motivet är att belysa hur lärare, i undervisningen, kan utnyttja korta laborationer för att göra undervisningen mer varierad genom att använda flera laborationer under ett pass istället för en. Studien vill visa vad eleverna tycker om dessa mer begränsade laborationer. Resultatet visar att elever anser att korta vardagsnära laborationer är intressanta och givande. En hel del elever tyckerrentav att de förstår mer än under de vanliga laborationerna under kursen. Den korta laborationstiden tycker många av eleverna ger mer tid till reflektioner kring uppgiften. Det andra motivet är att undersöka hur lärare anställda av små skolor med begränsad kemiutrustning kan använda vardagslaborationer för att ersätta störremer utrustningskrävande laborationer. Eleverna tycker överlag att de vardagsnära laborationerna är intressanta. Dock anser de flesta elever att de korta vardagsnära laborationerna inte fullt ut kan ersätta längre och mer avancerade laborationer.

The aim of this study is to examine the understanding, preschool teachers, have about their work related to energy conversion in the human body. Through individual interviews, answers have been sought to the following questions: What do the preschool teachers believe they need to know about the link between food and energy? What are the different methods preschool teachers use to workwith the area of energy conversion in the human body? The results show that preschool teachers have knowledge in terms of food and its nutrients as an energy source for the body to cope with. However the more thorough and detailed questions become all the more uncertainty there is about the topic. Preschool teachers on their own initiative do bring up the topic with the children and begin conversations as well as ask questions, perform experiments and demonstrations. However, there is still a demand for further education in this topic among preschool teachers, as well as requests on advice and ideas on how to work with children around the body’s energy. It is important that preschool teachers raise the subject with the children at an early age, in order to create awareness, understanding and interest in the children’s mind. With the children becoming older, also their understanding develops. This drives the importance of the preschool teachers’ performance and commitment in order to obtain meaningful work. Keywords: knowledge, work methods, interest, further education. / Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar pedagogerna i förskolan har kring sitt arbete med energiomsättningen i kroppen. Genom individuella intervjuer har svar sökts på följande frågor; Vad anser sig pedagogerna behöva kunna kring kopplingen mellan mat och energi? Vilka olika metoder använder pedagogerna sig utav för att arbeta med energiomsättningen i kroppen? Resultatet visar på att pedagogerna har kunskap vad gäller maten och dess näringsämnen som energikälla för att kroppen ska orka med. Ju mer ingående och detaljerade frågorna blir desto mer osäkerhet finns det kring ämnet. På eget initiativ tar pedagogerna upp ämnet med barnen och inleder samtal, ställer frågor, utför experiment och demonstrationer. Dock finns önskemål kring fortbildning i ämnet hos pedagogerna, liksom önskemål kring tips och idéer på hur man kan arbeta med barnen kring kroppens energi. Att pedagogerna tar upp ämnet med barnen redan i tidig ålder är betydelsefullt för att skapa medvetenhet och intresse. Med stigande ålder skapas även förståelse hos barnet. Pedagogernas insatser liksom engagemang och kunnande är betydelsefulla för ett givande arbete. Nyckelord: kunskap, arbetsmetod, intresse, fortbildning.

Studien syftar till att utvärdera elevers uppfattningar om muntliga prov i gymnasiets första kurs i kemi; kemi 1. En grupp bestående av tretton förstaårselever genomförde under kursen två muntliga prov omedelbart i anslutning till motsvarande skriftliga prov. Deras uppfattningar om de muntliga proven som sådana, och jämfört med de skriftliga, samlades in genom tre enkäter och två intervjuer med fyra elever. Studien genomfördes av läraren själv, och betydelsen av detta diskuteras i uppsatsen, samt i huvudsak i enlighet med grundad teori och ett pragmatiskt perspektiv. Data visade att eleverna uppfattade de muntliga proven som goda indikatorer för kunskapsluckor och som goda tillfällen för att nå djupare förståelse för ämnet, men mindre lämpliga för summativ bedömning. Validiteten av slutsatserna befanns god, medan reliabiliteten och statistisk signifikans inte kunde studeras på grund av begränsad datamängd. Den enskilt mest intressanta elevkommentaren var: "Det skriftliga provet kan ha svårare att visa vissa A-kvalitéer som kräver exempelvis diskussion. Men det kan samtidigt visa exakt, svart på vitt, vad du kan. De muntliga kräver en mer subjektiv bedömning och kanske därför inte visar dina faktakunskaper lika bra då man kan vara dålig på att formulera sig utan eftertanke." Författarens vägval under studiens gång och egna observationer och reflektioner kring studien beskrivs. Studien placeras i ett sammanhang med formativ bedömning och olika teorier för lärande. Konklusionen är att muntliga prov kan vara ett komplement till skriftliga prov, möjligen modifierade i riktning mot seminarieformat.

The paradigm of drug discovery have been to find the strongest possible binder to the target by high-throughput screening (HTS) but high affinity interactions are related to low kinetic off rates and thus result in severe side-effects and non-approved drugs. Lead molecules working in a transient manner (KD > µM) will allow for rapid off rates and possibly less side-effects. In this study the peak profile method applied to weak affinity chromatography (WAC) was evaluated as a simple way to provide the kinetics of the interaction and thereby allowing for high-throughput determinations. In the peak profile formula all band-broadening effects except the stationary mass transfer is subtracted which simplifies the calculations for the kinetics of the interaction tremendously. The technique was evaluated by screening of 3 different benzamidines at 3 linear flow-rates using zonal chromatography and human α-thrombin as immobilized target protein. The kinetics of the interaction could unfortunately not be determined. This was possibly due to the flow-rates not being high enough as indicated by a low critical ratio (η < 1). Higher flow-rates would increase the contribution to band-broadening due to kinetic effects but would also require more precise estimation of peak variance.

Sammanfattning Gymnasielärarens naturvetenskapliga förmåga att förankra hållbar kunskap bygger på gymnasieelevernas inre motivation och drivkraft. Utvecklingsmöjligheter för bildningsprocessen är enorma, när läraren har kapaciteten att stimulera och styra tankebanorna mot uppsatta mål. Syftet med skapandet av ett naturvetenskapligt labbkompendium var att utforma en grund för kreativt och analytiskt tänkande för att kunna integrera och synkronisera naturvetenskapliga moment inom biologi, kemi och matematik. Även om didaktiken har gjort framsteg och nya metoder har tagits fram finns det ändå implementeringsproblem att lösa. Problembaserad lärande (PBL) har förutsättningarna att utveckla och stärka elevernas initiativtagande förmåga, analyserande färdigheter och innovativa lösningar. Målet är att se helheten ur flera olika perspektiv för att förståelsen skall nå nya nivåer. Det matematiska perspektivet passar väl in med PBL, vilket gynnar utvecklingen av logiken och förankringen av kunskap. Vetenskapliga studier med logikens hjälp är en grundförutsättning att lyckas och vägleder eleverna i sitt sätt att hantera flödet av information. Arbetsmoment rörande gemensamma ämnesområden inom biologiska, kemiska och fysikaliska fenomen bidrar till att insikten höjs med effektivare bildning. Idrotten har länge jobbat med individanpassad coaching i förhållande till individens fysiska och psykiska utvecklingskurva, vilket skolväsendet borde ta efter och lära sig av. Att aktivt hålla en dialog med eleverna och hela tiden anpassa sig till elevernas vardag och utnyttja elevernas distraktioner till att styra in dem på ämnet igen ökade motivationen och lärandet. Via det matematiska perspektivet kunde eleverna reflektera och dra slutsatser kring sitt arbete och sätta det i relation till andra perspektiv. Eftersom Studieguiden hade varierande grad av laborationer, från detaljinstruerande till obundna protokoll, fanns möjligheten att alla skulle bli stimulerade och kunna utvecklas i sin egen takt. Alla fem sinnen måste aktiveras för att säkerhetsställa bibehållen kunskap. Kreativiteten hur målen kan uppnås präglas av de didaktiska stöttepelarna Vad? Hur? Varför?, men nyckeln till framgång skapas genom att först visa vägen och sedan låta eleverna själva styra över sitt analytiska tänkande. Dynamiska processer som sammanbinder vetenskapen med naturliga fenomen i vardagen höjer inlärningsprocessen och skapar samhällsmedvetna medborgare. Ingen skriven manual för att lyckas finns, men det är många faktorer som spelar in. Det underlättar att veta hur eleverna tänker, vilka grunder de har byggt sin tillvaro på och hur de lever, vilket utgör den plattform kunskapen skall utgå ifrån. / Abstract The problematic situation in Secondary Schools education regarding motivation and stimulation in scientific subjects has not yet been solved. Theories of didactic skills have developed throughout the last centuries, but to achieve sustainable learning methods teacher need to improve their creativity and enthusiasm by leaving the comfort zone. Implementation of scientific knowledge has to undergo many steps before students accept the facts and can use the information in another scenario. Though, lots of attempt to establish good and healthy atmosphere in the classroom has occurred by optimize student learning process. Therefore, it is of great importance that all courses regarding science topics work together by integrate the issues, theories, discussions and skills. The different disciplines such as biology, chemistry and environmental courses are all dependent on laboratory experience to anchor long lasting memory bank. By anchor the experiments in the reality students motivation increased by their eagerness to discover the unknown. Mathematics has the privilege of being the overall discipline that can quantify and examine the laws of science in an experiential manner. The advantage of measuring different situation and calculate the significance helps student to understand environmental phenomena occurring on our planet. The purpose of making a Study Guide was to improve laboratory exercise by stimulating inventiveness, increasing adjustments toward the reality and expanding participation of all different scientific disciplines such as biology, chemistry and mathematics. The Study Guide was design to consist of defined protocols to self-exploring experiments. Problem-Based Learning (PBL) has the advantage of putting the solving process in the center. Thereby, it can generate a platform of self-regulated education making the student taking charge of its own progress. The eagerness of improved wisdom can be transform into a cascade of reactions and outcomes that will lead into new inventions. Since the students often pay more attention to what the teacher does than what the teacher says, the teacher’s leadership has to have the same philosophy as the mathematic prospective of solving a problem. If all our senses were activated during an event profound understanding of the circumstance will occur. The athletic coaching skills normally have a philosophy involving PBL strategy. Taking into account how different sports adjust their training sessions to suit each individual capacity and to strengthen their weakness, is something many teachers can learn from. Coaching has entered the education corridor, but still many teacher lack the knowledge how coaching should be performed. Synchronizing suitable chemistry and biology theories and experiments in time established long lasting awareness. By using tools the student are well familiar with, such as www.youtube.se, increased their ability to search for reliable scientific information elsewhere. The guarantee can never be ensured, since there are so many factors that influence the outcome of the lesson. To prepare for the unknown is what scientific research is all about, which a teacher has to embrace and use as a self-reflecting process to ensure quality of learning than quantity of studying. The group dynamic varies enormously, but those who know the usefulness of education have the motivation to continue the path of science.