No description available.

The core of sociality and one of the key forces behind the transition to multicellularity is cooperation. The study of social behavior in microorganisms has gained considerable attention in the last decade as researchers have discovered that many of the cooperative social interactions found in higher organisms can also be found in microbes. The dictyostelids are particularly amenable to the study of social evolution because of the potential for conflict and cooperation during multicellular formation. The formation of the multicellular fruiting body may lead to conflict because all nearby cells aggregate together, which may be distinct clones, each trying to increase its own fitness. I first explored how D. discoideum and D. purpureum interact and if either species looks to cheat the other when they interact. I found that both species prefer being clonal but cooperate with each other when it seems the benefits outweigh the costs. Cooperating amoebae are able to make larger fruiting bodies, which are advantageous for migration and dispersal, but both species suffer a cost in producing fewer spores per fruiting body. I next examined short-range social dispersal in the social amoebae, D. discoideum and D. purpureum. It appears that the evolutionary loss of stalked migration gives D. discoideum cells the advantage of delaying specialization and the ability to colonize more distant locations, but has significant costs due to migration distance, such as the fraction of cells that become fertile spores. In my final study, we examine the interaction of different clones of D. discoideum before and after migration. We show that chimerism and migration interact to produce fruiting bodies that have a proportionally higher spore allocation compared to clonal fruiting bodies after migration but were unable to determine whether the results that we see are an indication of clones defecting in a tragedy of the commons or more cooperation. With further study will be able to better explain the affects of cooperation on group dispersal and whether it can be used as a mechanism to reduce local competition.

Abstract Purpose. To identify symptoms/distress among patients with colorectal cancer, from the viewpoint of the next of kin, before and after chemotherapy, and to establish whether there are any barriers to reporting these.   Methods. Individual face-to-face interviews with fourteen next of kin were conducted. Qualitative content analysis was used to analyze the transcripts.  Results. Three areas were identified: symptoms presented, influences on life for the next of kin, and barriers to reporting symptoms/distress. Nine symptoms were raised as most common by the next of kin. All next of kin talked to a large extent about how the patient’s disease and treatment affected them. It affected them psychologically, they had to revaluate their life, and it influenced their social life. Almost all next of kin denied that they experienced any barriers to reporting symptoms/distress though they mentioned the lack of properly communication and lack of time. Conclusions. Although it was not the main purpose of the study, the next of kin raised concerns about the patient’s disease and treatment and how it influenced their life. They mentioned barriers to reporting symptoms, but not to a large extent. The symptoms reported before and during chemotherapy were similar to those found in other studies.

Bakgrund: Palliativ vård som bedrivs i hemmet blir allt vanligare och forskning visar att många vill dö i sitt eget hem. Detta ställer ofta stora krav på närstående till patienter som befinner sig i livets slutskede, då de får inta en vårdande roll. Många närstående upplever den vårdande rollen som positiv, då de får tillbringa den sista tiden tillsammans med patienten. Emellertid upplever många närstående den vårdande rollen som negativ, bland annat för att de kan känna att de har kastats in i rollen som vårdare och därmed förlorat sin frihet. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur närstående till patienter i palliativ hemsjukvård upplever sin livssituation. Frågeställningar: Vad för slags stöd är närstående i palliativ hemsjukvård i behov av samt hur kan sjuksköterskan möta dessa behov? Metod: Denna studie är en litteraturstudie där elva kvalitativa artiklar har granskats och utifrån liknelser i studiernas resultat har kategorier utformats, vilka utgjort material till resultatet i denna litteraturstudie. Travelbees omvårdnadsteori, med betoning på den mellanmänskliga relationen, har använts som teoretisk utgångspunkt och kopplats till flera delar i resultatdiskussionen. Resultat: De kategorier som utformades var: Förändringar i vardagen, Tankar och känslor av skuld, Att känna sig sedd och vara delaktig samt Information och kommunikation. Under dessa rubriker beskrivs hur de närstående upplever olika livssituationer.  Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån de kategorier som utformats. I diskussionen avhandlades hur sjuksköterskan kan ge stöd till närstående i olika situationer samt vad sjuksköterskan har för ansvar. / Background: Palliative home care is becoming more common and research show that many want to die in their own home. This makes great demands on next of kin of patients at the end of life as they take on a caring role. Many next of kin experiences the caring role as positive as they spend the last time with the patient. However, some of the next of kin experience the caring role as negative because they feel themselves forced into the caring role and therefore lose their freedom. Aim: The aim of this study is to describe how next to kin to patients in palliative home care experience their life situation. Questions: What kind of support is the next of kin in palliative home care in need of and how can the nurse meet their needs? Method: This study is a literature study. Eleven qualitative studies have been reviewed from which categories have been formulated. These categories represent the basis of the results in this study. The theory of the interpersonal relationship by Travelbee is used as theoretical starting-point and is used in several sections in the discussion of the results. Results: The formulated categories are: Changes in everyday life, Thoughts and feelings of guilt, To be seen and to participate and Information and communication. In these categories the experiences of various life situations of next of kin are described. Discussion: The result is discussed from the formulated categories. The responsibility of the nurse and ways of support to next of kin in different life situations are being discussed.

Bakgrund: Palliativ hemsjukvård är en växande vårdform i Sverige som ställer höga krav på involveringen av anhöriga. De anhöriga inom palliativ hemsjukvård befinner sig i en utsatt och omvälvande situation där vårdbördan kan upplevas mycket stor. Stödet från vården har en stor del i hur de anhöriga upplever situationen och ifall den sjuke kan erhålla vård i sitt hem. För att vården ska kunna stödja de anhöriga på ett lämpligt sätt krävs insyn i hur de anhöriga upplever sin situation. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelse av att ha en svårt sjuk närstående som vårdas med palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa studier publicerade mellan år 2002-2010. Använda databaser är CINAHL, PubMed, Academic Search Premier samt Nursing & Allied Health Source. Även en manuell sökning gjordes. Dataanalysen utfördes enligt metoden beskriven av Friberg som är inspirerad av metaanalys. Resultat: Fem övergripande teman identifierades. Dessa är upplevelsen av en påverkad självbild och identitet, upplevelsen av stöd, upplevelsen av att sätta sig själv i andra hand, upplevelsen av att bli sviken av hemsjukvården samt upplevelsen av att vara tillsammans i dödens närhet. Huvudfyndet som är genomgående i alla teman är de anhörigas påverkade självbild. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån värdighetsbegreppets fyra delar meritvärdighet, den moraliska resningens värdighet, identitetsvärdighet och den universella mänskliga värdigheten. I resultatet blir de anhöriga inte sedda som en egen person, de upplever sig inte ha något val och de tvingas sätta sig själva i andra hand när de vårdar den sjuke. Författarna diskuterar hur detta kan påverka den anhörigas meritvärdighet, identitetsvärdighet och moraliska resningsvärdighet. / Background: In Sweden palliative home care is expanding rapidly and implies high demands on the next of kins’ involvement. Next of kin of relatives enrolled in palliative home care often find themselves in a demanding position and the burden of the care is experienced as heavy to bear. The support from professional caregivers’ can have an influence on how the next of kin experience his or her situation and if the sick relative can receive care at home. It is important for professional caregivers to understand how the next of kin can experience their situation to be able to support them adequately. Aim: To describe lived experiences as narrated by the next of kin of a relative with a severe condition who is cared for by palliative home care. Method: This article is a literature review based on eight qualitative studies published 2002-2010. The studies were found in the databases CINAHL, PubMed, Academic Search Premier and Nursing & Allied Health Source and by a manual search. A data analysis inspired by meta analysis described by Friberg was performed. Result: In the result five main themes were identified; the experience of one’s affected self image and identity, experiences of support, the experience of putting yourself second, the experience of being let down by professional caregivers and the experience of being together close to death. The key finding in the result is the next of kins’ affected self image which can be found in all themes. Discussion: The concept dignity and its four components merit dignity, identity dignity, morale dignity and human dignity led the way in the discussion of the result. In the result the next of kin is not seen as an individual person, they experience that they do not have a choice whether to care or not and they always put themselves second. The writers discuss how these experiences can affect the next of kins’ merit dignity, identity dignity and morale dignity.

Suicid och suicidförsök  sätter närstående i en svår situation.  Lite forskning är bedrivet om vilka behov av stöd närstående har. Det lyfter  behovet  av  att sammanställa  publicerad  forskningen  inom området  för  att  identifiera  på  vilket  sätt  sjuksköterskan  kan underlätta  närståendes  situation.  Syftet  var  att  identifiera behovsområden  där  sjuksköterskan  kan  vara  till  stöd  för närstående  efter  suicid  och  suicidförsök.  Studien  var  en litteraturstudie  där  resultatet  baserades  på  elva  vetenskapliga artiklar  som  genomgick  noggrann  granskning  och  bearbetning. Resultatet  visade  att  suicid  och  suicidförsök  är  fysiskt  och psykiskt påfrestande för närstående och att det finns ett behov av att  tala  om  det  inträffade.  Social  stigmatisering  av  begreppen råder,  vilket  leder  till  att  närstående  är  selektiva  med  vilka  de väljer  att  prata  med  och  i  vilken  utsträckning  de  väljer  att  göra det.  För  närstående  till  suicidförsök  fanns även  ett  uttalat  behov av  avlastning,  då  flertalet  artiklar  indikerade  en  risk  för utbrändhet  och  emotionell  avtrubbning  till  följd  av  en  konstant oro för nya suicidförsök. I studien framkom det att sjuksköterskor behöver  mer  utbildning  inom  suicidområdet för  att  optimera vården av den suicidala och för att förbättra stödet till närstående. Närståendes  behov  av  stöd  är  fortfarande  relativt  outforskat  och mer forskning inom området behövs. / Suicide  and  attempted  suicides  puts  next  of  kin  in  a  difficult position. There  is  little  research  done  in  the  field  related  to  the next of kin needs of support. This clarifies the need of compiling the  research  area  in  order  to  identify  in  what  way  nurses  can support next of kin. The aim of the study was to identify the needs of  support  experienced  by  next  of  kin  to individuals  who attempted  suicide and committed  suicide and how  nurses  could provide  aid  in  these.  The  study  was  a  review  article  based  on eleven  scientific,  peer  reviewed,  research  articles.  The  review pointed  out  that  the  experience  of  dealing  with  suicide  and attempted suicides are both physical and emotionally wearing for the  next  of  kin  and  that  there  exists  a  need  to  talk  about  the experience. However, there exists a stigmatization of both suicide and  attempted  suicides  within  society  which  makes  next  of  kin very selective of whom to confide in and to what extent. Among next  of  kin  to  individuals  who  attempted  suicides  there  existed  a need  to  be  relieved,  due  to a  risk  of  impending  burnout  and emotional  numbness  related  to  the  constant  fear  of  repeated suicide  attempts.  The  study  pointed  out  that  nurses  need  more training  and  education  in  dealing  with  suicide  and  attempted suicides.  More  education  in  the  area  would  optimize  the  care  of the patient as well as improve the support to next of kin. Next of kin  need  of  support  is  still  relatively  unexplored  and  more research of the area is needed.

Background: Alzheimer´s disease is a so-called degenerative dementia in which brain cells gradually degenerate and die. The disease causes memory disorders and the trait of character disappears. Alzheimer´s disease also affects the related parties that may take a great responsibility. Related caregivers are entitled to support from healthcare. Aim: The aim of the study was to describe the experiences of being related when caring for a person suffering from Alzheimer´s disease. Method: The study was based on narratives, which in this case means analysis of autobiographies. Six books were analyzed in accordance with Dahlborg-Lyckhage. Results: Three themes and nine sub-themes were developed. The related experienced several emotions. The feelings are reflected in three themes; anxiety, new life and powerlessness. Fear and anxiety were feelings that were there constantly. The new life led to a role change and aroused feelings of sorrow and loneliness. There were times when the related felt powerless. Anger, irritation, guilt and shame were experiences which they could not control. Conclusion: Alzheimer´s disease affects the entire family. The burden of the related caregiver can lead to illness. It is important that nurses take their responsibility by providing information and support the related so that he or she can better deal with the situation.

Varje år drabbas cirka 1100 personer av någon form av hjärntumör i Sverige. Patienterna drabbas av fysiska, psykiska och kognitiva inskränkningar som förändrar individen. Förändringarna påverkar inte enbart patienterna utan även de närstående. Därför är det viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar vilka behov patienter och närstående har samt hur sjuksköterskan kan underlätta för familjerna under sjukdomstiden. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med diagnosen hjärntumör och deras närstående upplever sjukdomen och dess konsekvenser samt utvärdera vilken funktion sjuksköterskan hade för dem. Utifrån bearbetningen av 19 vetenskapliga artiklar framkom fyra tydliga kategorier. Patientens försämrade förmåga innebar en förändring av roller och relationer inom familjen och en ökad börda på de närstående, som ofta axlade rollen som vårdare. Hur sjukdomen hanterades skiljde sig till viss del mellan patienter och närstående, vilket även resulterade i att behovet av stöd varierade. De närstående kände sig ofta osäkra i rollen som vårdare vilket tyder på att de behöver mer utbildning. Mer utbildning behöver också ges till sjuksköterskan för att kunna tillgodose de behov som patienter och närstående uttryckt. Sjuksköterskan bör uppmärksammas på att närstående är de som känner patienten bäst och genom att se dessa som en resurs underlättas sjuksköterskans arbete och resulterar i att vården blir mer individanpassad. / Each year around 1100 people in Sweden get some form of brain tumor. Patients suffer from physical, mental and cognitive limitations that change the individual. The changes do not only affect the patients but also the next of kin. Therefore it is important that the nurse pay attention to the needs of patients and next of kin and how the nurse can help the families during their illness. The aim of the literature study was to describe how patients with brain tumor and their next of kin experience the illness and its consequences and evaluate the nurses’ function for them. Based on the processing of 19 scientific articles four distinct categories were revealed. The patients’ decreased ability resulted in a change of roles and relationships within the family and an increased burden on the next of kin who often took on the role as caregiver. How the disease was handled differed to some extent between patients’ and next of kin which also resulted in that the need for support varied. The next of kin often felt insecure in the role as caregiver which is suggesting that they need more education. More education also needs to be given to the nurse to be able to meet the needs expressed by patients’ and next of kin. Nurses should pay attention to that the next of kin is the one that knows the patient best and seeing them as a resource makes the nurse’s job easier and result in that healthcare becomes more personalized.

Bakgrund: Palliativ vård är den vård som ges då patienten inte längre reagerar på botande behandling. Att vara närstående till någon som vårdas palliativt kan innebära påfrestningar som aldrig tidigare erfarits. Vilka behov de närstående har varierar beroende på vilken roll de för tillfället befinner sig i, antingen rollen som mottagare av vård eller rollen som givare av vård. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes behov vid palliativ vård i livets slutskede, då patienten vårdas i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på elva kritiskt granskade kvantitativa och kvalitativa artiklar. Data eftersöktes i databaserna Cinhal, PubMed och PsycINFO. Resultat: De behov som identifierats och beskrivs i resultatet är; delaktighet, information och kunskap, normalitet och kontinuitet i vardagen, stöd samt meningsfullhet. Slutsats: Alla närstående borde ges chans att få en så meningsfull sista tid som möjligt tillsammans med patienten. För att möjliggöra detta krävs att vårdpersonalen har ett holistiskt synsätt, då tillfredställelsen av ett behov ofta är beroende av att även andra behov uppfylls. / Background: Palliative care is the care given when the patient no longer responds to curative treatment. Being a next of kin to someone who is receiving palliative care can cause strains that had never before been experienced. The next-of-kin's needs vary depending on what role they currently find themselves in, either the role as recipients of care or the role of caregiver. Aim: The aim was to describe next-of-kin's needs in palliative care at the end of life, when their loved ones were cared for at home. Method: The study was conducted as a literature review and based on eleven critically examined quantitative and qualitative articles. The data was found in the databases Cinhal, PubMed and PsycINFO. Results: The needs that where identified and described in the results where; participation, information and knowledge, normality and continuity of everyday life, support and meaningfulness. Conclusion: All next-of-kin's should be given a chance for a meaningful time with loved ones during their end of life. Health professionals need to view next-of-kin's needs holistically, especially when contentment of one need often depends on the fulfillment of other needs.

Bakgrund: Palliativ vård är ett förhållningssätt som syftar till att främja livskvalitet hos patienter och deras närstående när de drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Många döende önskar att få vårdas i hemmet och utvecklingen av den palliativa vården har lett till att allt fler människor också avlider i det egna hemmet. Närstående är en central del i den palliativa vården i hemmet och det beskrivs att de är i en utsatt situation när de tar på sig dubbla roller i att både finnas där som partner, vän eller familj samtidigt som de tar på sig ansvar att vårda den sjuke i hemmet. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelse av palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturöversikt har genomförts med sökning i databaserna SwePub, PubMed och PsycINFO. Åtta vetenskapliga artiklar, samtliga kvalitativa och baserade på forskning från Sverige inkluderades för resultatet. Artiklarna var publicerade mellan 2003 och 2014. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman; Upplevelse av ansvar, , upplevelse av att närståendes egen situation påverkas, upplevelse av den kommande förlusten och upplevelse av stöd från vårdteam och omgivningen. Att vårda en svårt sjuk i hemmet med det ansvar som följer leder ofta till negativa konsekvenser på närståendes egen hälsa. Vårdteamet spelar en viktig roll i hur närstående upplever sin situation. Diskussion: Närstående möter nya situationer när de tar på sig rollen att vårda en svårt sjuk i hemmet, för att kunna hantera den nya situationen behöver de stöd av vårdteamet och förståelse för den transition de går igenom. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge stöd åt närstående, tillsammans med det vårdteam som hon ingår i. Stödet kan se ut på olika sätt och en viktig uppgift för sjuksköterskan är att våga ge stöd i de existentiella frågorna likväl som de medicinska. / Background: Palliative care is an approach that aims to promote quality of life of patients and their relatives when life threatening problems occur. People wish to be carried for at home in the last phase of life and the development of palliative care in Sweden led to that many people also dies in their own homes. Next of kin’s has a central role in palliative home care and research had shown that the situation is burdensome for the next of kin’s, when they want to be there for the seriously ill person as a partner, family or friend and at the same time take responsibility of caring. Aim: The aim of this literature review was to describe next of kin's experience of palliative home care. Method: The literature review was performed with search in databases; SwePub, PubMed and PsycINFO. Eight scientific articles, all with qualitative design and based on research in Sweden were included for the literature review. The articles were published between 2003 and 2014. Results: The results are presented in four main themes; Experience of responsibility, next of kin’s experience of that their own situation is changing, the experience of the forthcoming loss, and the experience of the support from the care team and the surroundings. The great responsibility to care for a seriously ill at home often led to negative consequences for the next of kin’s own health. The care team has an impact of how next of kin’s perceive their situation. Discussions: Next of kin’s encounter new situations when they care for a seriously ill at home. In order to handle the new situation, they need support from the care team and understanding of the transition they are going through. The nurse has a responsibility to provide support to next of kin’s, together with the care team. The support can vary, an important task is to emphasize the existential questions nevertheless the medical.