Bakgrund: Användandet av WHO checklista har internationellt påvisat reduktion av komplikationer och mortalitet i samband med kirurgi. Checklista för säker kirurgi 2.0. implementerades under hösten 2021 på en operationsavdelning i Mellansverige. Strategier såsom engagerad ledning, information och medarbetares delaktighet har betydelse för hur checklistan används i det dagliga arbetet. Men uppföljning av förändringsarbeten är en viktig del som dock ofta förbises. Syfte: Syftet var att beskriva i vilken omfattning anestesiteamet genomförde ”kontroll inför anestesistart” enligt checklista för säker kirurgi 2.0 och vilka faktorer som påverkade genomförandet. Metod:Studien genomfördes i form av en mixad metod som ansats med en konvergent parallell design. Ett observationsprotokoll och en intervjuguide användes. Det genomfördes 33 observationer på 23 anestesisjuksköterskor och 12 anestesiläkare för att därefter intervjuas separat. Huvudresultat: Resultatet visade att det var anestesiläkarna som initierade checklistan flest gånger och de flesta punkter kommunicerades. De teman som framkom ur intervjuerna var: tillämpning beroende av checklistans utformning, tillämpning beroende av kunskap och inställning, tillämpning beroende på verksamhet och situation, med nio tillhörande subteman. Slutsats: Denna studie skulle kunna bidra till att andra verksamheter inom operationssjukvård kan dra viktiga lärdomar avseende förutsättningar och utmaningar för en effektiv och lyckad implementering.

Bakgrund: WHO:s checklista för säker kirurgi har använts i Sverige sedan 2009 som en del i att öka patientsäkerheten i samband med kirurgi. God kommunikation inom teamet, utbildning i användandet samt stöd från chefer och ledning har i tidigare forskning varit markörer för en god följsamhet till checklistan. Användandet av checklistan registreras i SPOR. Syfte: Att undersöka anestesisjuksköterskors egenskattade följsamhet av WHO:s checklista för säker kirurgi samt överensstämmelse med data inrapporterad i Svenskt perioperativt register. Metod: Induktiv kvantitativ tvärsnittsstudie där data samlades in via digitala enkäter.Analys Data presenteras med deskriptiv och analytisk statistik. Mann-Whitney U-test användes till analytisk statistik. Resultat: Sign in är den del av WHO:s checklista för säker kirurgi med högst egenskattad följsamhet enligt deltagarna. Statistisk analys visar att det finns en signifikant skillnad i följsamhet relaterat till antalet yrkesverksamma år som anestesisjuksköterska. Skillnader finns gentemot inrapporterad data i SPOR. Slutsats: Anestesisjuksköterskors egenskattade följsamhet av WHO:s checklista för säker kirurgi överensstämmer med tidigare forskning inom området. Behov av ytterligare forskning föreligger för att undersöka vad som kan förbättra följsamheten samt hur följsamheten påverkar patientsäkerheten. Nyckelord operationsteam, WHO:s checklista för säker kirurgi, följsamhet, enkät, tvärsnittsstudie

Bakgrund: Kolorektal kirurgi är en operation som ger en lång återhämtningstid för patienten. Enhanced Recovery After Surgery, är ett snabbt återhämtningsprogram som gör att patienter kan återhämta sig bättre från operationen och därmed skrivas ut från sjukhuset och komma hem betydligt mycket snabbare än med standard återhämtningsprogram. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av återhämtning med ERAS efter kolorektal kirurgi. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats användes för att analysera 14 vetenskapliga artiklar som inkluderades i studien. De vetenskapliga artiklarna valdes ut från sökoperatörerna Cinahl och Pubmed för att sedan granskas med LTU’S kvalitetsgranskningsmall. Resultatet: Analysen presenteras i fem slutkategorier som beskriver patienters upplevelse av återhämtning med ERAS efter kolorektal kirurgi: ”Att få information vid ERAS” ”Att följa ERAS-programmet var påfrestande” ”Svårigheter att följa rekommendationen att äta postoperativt” ”Att känna delaktighet och stöd i sin återhämtning””Att erfara tidig utskrivning” Slutsats: Resultatet i studien visade att många patienter upplevde återhämtningen som krävande. De fick för lite information kring omvårdnaden samt hade det svårt med den tidiga mobiliseringen på grund av smärta och fysisk maktlöshet. Det snabba näringsintaget efter operationen var även ett hinder då illamående och rädsla av att belasta tarmen för snabbt fanns. Patienterna upplevde det positivt med stöd av anhöriga och vårdpersonal och när dem fick känna sig delaktiga i sin egen återhämtning. Resultatet i studien kan användas för en vidare kunskap om hur det är att genomgå ERAS-programmet vid kolorektal kirurgi samt för att vårdpersonal skall kunna ge en sådan bra och personcentrerad omvårdnad som möjligt.

No description available.

Hur informeras en person inför ett elektivt kirurgiskt ingrepp på bästa sätt? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur patienter som ska genomgå elektiv kirurgi uppfattar den information de fått hemskickad tre till fyra veckor innan operation. Datainsamlingen genomfördes på en vårdavdelning på ett sjukhus i södra Sverige och 19 patienter intervjuades. Metod för datainsamling var semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med stöd av en intervjuguide och analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys. Resultatet av studien visar att behov av information är individuellt och styrs av faktorer såsom tidigare vårderfarenhet, hur patienten tolkar information samt vilka känslor patienten upplever i samband med förestående ingrepp. Patientens upplevelse av kontroll är av vikt för hur denne upplever den preoperativa fasen. / What is the best manner of informing a person scheduled for elective surgery? The aim of this study was to investigate how patients scheduled for elective surgery perceive the written information received at home three to four weeks before surgery. Data was collected on a hospital ward in the south of Sweden and 19 patients were interviewed. The method of data collection was semistructured interviews supported by an interview guide. The interviews were analysed with content analysis. The conclusion of this study indicates that the need for information is individual and depends on factors such as previous patient experience, interpretation of the preparatory information and furthermore what emotions the patient has regarding the oncoming operation. The patient’s perception of control is important for how he or she experiences the preoperative phase.

Bakgrund: Idag lider nästan hälften av alla vuxna män och kvinnor i Sverige av övervikt eller fetma. Bariatrisk kirurgi blir en allt vanligare metod för viktreducering och minskning av de fetmarelaterade komorbiditeterna. De vanligaste operationerna resulterar i kraftig viktreducering, men forskning visar att en del av patienterna går upp kilona senare. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa patienters upplevelser av sin livssituation efter bariatrisk kirurgi. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ metod. Studien sammanställer 15 vetenskapliga artiklars resultat. Resultat: Studiens resultat visar på att det vardagliga livet påverkas av den minskade vikten och att en känsla av självständighet infinner sig i samband med att patientens mobilitet ökar. En stor andel patienter upplever sig hämmade av en extrem trötthet efter att ha genomgått kirurgin. Fysiska biverkningar har negativ inverkan på livskvalitén. Resultatet visar på att många upplever sig mer respekterade och uppmärksammade efter viktnedgången. Relationer till familj och vänner visar sig kunna påverkas både positivt och negativt efter ingreppet. Ökat självförtroende och bättre självkänsla är ett av resultaten av viktnedgången. Men att förändra bilden av sig själv tar för många lång tid. Relationen till mat är en central del i behandlingen. Många av patienterna har tidigare använt mat för att hantera känslor. Efter ingreppet finns känslorna kvar och nya sätt för att hantera dem arbetas fram. Det kan i en del fall resultera i att personen utvecklar exempelvis ett spelberoende eller alkoholmissbruk. Konklusion: Ett önskat resultat kräver stöd från sjukvården. Stöd i att orka med vardagen efter ingreppet, hantera det nya sociala livet, acceptera och se sitt nya jag samt bearbeta sin relation till mat upplevs som mest centralt. / Background: Currently almost half of the adult Swedish population struggle with overweight or obesity. Bariatric surgery is becoming a commonly used method for weight loss and reduction of obesity-related comorbidities. The most common procedures often lead to great weight loss, but research shows that postoperative weight gain is common. Aim: The aim of this literature review is to illustrate patient perception and experience of their life situation after going through bariatric surgery. Method: This is a literature review performed with a qualitative approach. The review is based on the result of 15 scientific articles. Results: The study shows that everyday life is affected by the weight loss after bariatric surgery, and that the patients gain independence and greater mobility. Many patients experience that they are inhibited by enormous fatigue after their surgery. Physical side effects have a negative impact on their quality of life. The results show that many feel that they receive greater respect and positive attention after weight loss. Relationships with family and friends are affected in both positive and negative ways. Confidence and self-esteem are affected positively by weight loss, but a change of body image doesn’t always come naturally and takes a long time for many. The relationship with food is a central part of the treatment as a whole considering that emotional eating is common with obese patients. The emotional issues are left unresolved after surgery and patients find new ways of coping with them that don’t include food. In some cases patients fall into new addictions like gambling addiction or drug abuse. Conclusion: To achieve successful results after bariatric surgery, one must get sufficient support from health care providers. Support in handling everyday life, social aspects and accepting the new self. Support in coping with the issue of emotional eating is considered to be essential for successful outcome.

No description available.

Robotassisterad kirurgi har blivit alltmer förekommande som operationsmetod till fördel för dess kirurgiska precision. Utifrån den kirurgiska teknologin ställs ytterligare krav på anestesisjuksköterskan, som under operationerna ansvarar för patientens anestesi, upprätthållande av fri luftväg, hemodynamisk stabilitet. Tillsammans med teamet ansvarar anestesisjuksköterskan för patientens positionering och säkerhet. Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskors vårdande av patienter som genomgick robotassisterad kirurgi. En kvalitativ ansats ligger till grund för studien och en ostrukturerad deltagande observationsstudie har genomförts. Sex anestesisjuksköterskor observerades vid tolv olika tillfällen. Materialet från observationer analyserades med Elo och Kyngäs induktiva kvalitativa innehållsanalys. Nio subkategorier och tre kategorier framkom efter analysen. I kategorin arbetsmiljön på operationssalen framkom bland annat att anestesisjuksköterskan arbetade i en miljö med begränsad åtkomst till patienten och utrustningen. I kategorin omtanke och vårdande observerades anestesisjuksköterskans lugnande samtal och stöttning till patienten samt handlingar för patientens välbefinnande. I tredje kategorin patientsäkert arbetssätt arbetade anestesisjuksköterskan tillsammans i teamet med förebyggande säkerhetsåtgärder. Slutligen arbetar anestesisjuksköterskan i en högteknologisk miljö, som kräver anpassning utifrån anestesiologiskt perspektiv. Trots den emellanåt besvärliga arbetssituationen som anestesisjuksköterskan befinner sig upprätthålls både patientsäkerhet samt ett gott teamarbete. / Robot-assisted surgery has become increasingly prevalent, in favor of it´s surgical precision. The surgical technology additional requirements are imposed on the nurse anesthetist, who is responsible for the patient´s anesthesia, free airway and hemodynamic stability. Together with the team, the nurse anesthetist is responsible for the patient's positioning and safety. The purpose of this study was to shed light on the nurse anesthetists' care of patients who underwent robot-assisted surgery. A qualitative approach was used and an unstructured participatory observational study has been conducted. Six nurse anesthetists were observed on twelve occasions. The material was analyzed with Elo and Kyngäs inductive qualitative content analysis. Nine subcategories and three categories emerged. The category Work environment in the operating room showed that the nurse anesthetist worked in an environment with limited access to the patient. The Solicitude and caring category, showed the nurse anesthetist gave support to the patient and made actions for well-being. In the category Patient-safe working methods, the nurse anesthetist worked with the team on preventive safety measures. Finally, the nurse anesthetist works in a high-tech environment which requires adaptation. Despite the sometimes difficult work situation for the nurse anesthetist, both patient safety and good teamwork are maintained.

Bakgrund: Postoperativt delirium är en komplikation i samband med kirurgi. Detta tillstånd visar sig i bristande orienteringsförmåga, hallucinationer och emotionell problematik. Postoperativt delirium leder till lidande för patienten, och likaså till ökade samhällskostnader och en ökad belastning på hälso- och sjukvården. Genom att studera upplevelser av postoperativt delirium skulle dessa konsekvenser kunna minimeras och lidandet bland äldre patienter reduceras. Syfte: Syftet var att undersöka den äldre patientens upplevelser av postoperativt delirium efter genomgången kirurgi.  Metod: En studie med deskriptiv design, med litteraturöversikt som metod. Studien är baserad på nio originalartiklar.  Resultat: Resultatet uppdelades i fyra kategorier: Upplevelser av verklighets- och overklighetskänslor, Upplevelser av starka emotionella känslor, Upplevelser efter genomgånget delirium, Upplevelser av bemötande av anhöriga och personal. Patienterna upplevde starka emotionella känslor i form av oro, ilska och rädsla. När patienten såg tillbaka på sin episod av postoperativt delirium väckte den ofta känslor av skam. Sjuksköterskans kompetens hade en central roll för patienternas upplevelser av postoperativt delirium. Slutsats: Patienternas upplevelser av postoperativt delirium var individuella. Att känna sig bekräftad och trygg var av största vikt för ett ökat välbefinnande hos patienten. För att minska på lidande och stigmatisering kopplat till tillståndet, har sjuksköterskan en betydande roll som informatör och som en stöttande person i patientens närmiljö. / Background: Postoperative delirium is a complication associated with surgery. This condition associated with a lack of orientation, with hallucinations and with emotional problems. Postoperative delirium was associated with suffering for the patient, but also with increased social costs and an increased burden on the healthcare system. By studying experiences of postoperative delirium, these consequences could be minimized and a reduced suffering for the elderly patient could be achieved. Purpose: The purpose was to investigate the elderly patient's experiences of postoperative delirium after undergoing surgery. Method: A study with a descriptive design, using a literature review as method. The study is based on nine original articles.  Results: The results were divided into four categories: Experiences of real and unreal feelings, Experiences of strong feelings, Experiences after the completed episode of delirium, Experiences of different responses by relatives and staff. The patients experienced strong feelings of worry, anger and fear in connection with their episode of postoperative delirium.  Looking back on their episode of postoperative delirium frequently evoked feelings of shame in the patient. The nurse's competence played a central role in the patients' experiences of postoperative delirium. Conclusion: Patients' experiences of postoperative delirium were individual. Feeling confirmed and safe was of the utmost importance for an increased well-being of the patient. In order to reduce the suffering and stigma associated with the condition, the nurse has a significant role to play as an informant and a supportive person in the patient's immediate environment.

Bakgrund: Obesitas är en folksjukdom som ökar på många håll i världen. Det medför risker för att drabbas av följdsjukdomar som kan orsaka lidande och leda till en förkortad livslängd. Att leva med obesitas präglas också av andra aspekter som berör identitet och omgivning. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser efter att ha genomgått bariatrisk kirurgi. Metod: En litteraturöversikt med utgångspunkt i tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed. Sökorden som användes var Bariatric surgery, Obesity, Patient experience, Qualitative och Interview. Kategorisering samt tematisering har utförts för att sammanställa likheter och skillnader. Resultat: Resultatet redovisas under tre teman och ett undertema. Nya kostvanor, anpassning och utmaningar i vardagen beskriver upplevelser som berör anpassning och utmaningar relaterade till utförd kirurgi. Stöd från familj, närstående och sjukvården beskriver upplevelser kopplade till familjens stöd samt upplevelser som präglade kontakten med sjukvården. Den nya kroppen, fysiska och psykiska förändringar berör upplevelser kring de fysiska och psykologiska förändringar som förekom efter bariatrisk kirurgi. Stigmatisering beskriver upplevd självbild och de förändringar som uppstod i relation till den nya kroppen och omgivningen. Sammanfattning: I litteraturöversiktens resultat ges en mångfacetterad bild av hur personer som genomgått bariatrisk kirurgi upplever livet efter operationen. Förändringen leder till olikartade upplevelser som påverkar relationen till omgivningen och den biologiska kroppen. Upplevelserna skiljde sig åt beroende på hur väl deltagarna lyckades anpassa sig till de utmaningar de ställdes inför. / Background: Obesity is increasing in many parts of the world. It entails risks of suffering from secondary diseases that can cause suffering and lead to a shortened lifespan. Living with obesity is also characterized by other aspects that affect identity and the environment. Aim: The aim was to describe patients experiences after undergoing bariatric surgery.Method:A literature review based on ten qualitative scientific articles. The articles were retrieved from the databases CINAHL Complete and PubMed. The keywords used were Bariatric surgery, Obesity, Patient experience, Qualitative and Interview. Categorization and thematization have been carried out to compile similarities and differences. Results: The results are presented under three major themes and one subtheme. New dietary habits, adaptation and challenges in everyday life: describes experiences concerning adaptation and challenges related to the performed surgery. Support from family, relatives and the healthcare system: describes experiences linked to the family's support as well as experiences that characterized the contact with the healthcare system. The new body, physical and psychological changes: experiences regarding the physical and psychological changes that occurred after bariatric surgery. Stigmatization: is about perceived self-image and the changes that occurred in relation to the new body and the environment. Summary: The results of this literature review provide a multifaceted picture of how people who have undergone bariatric surgery experience life after surgery. The change leads to different experiences that affect the relationship with the environment and the biological body. The experiences differed depending on how well the participants managed to adapt to the challenges they faced.