Denna intervjustudie undersöker klienters och terapeuters upplevelse, tankar om och värdering av relationens betydelse i symboldrama. Informanterna är fyra matchade par i symboldramaterapier, fyra klienter och fyra terapeuter. Intervjumaterialet är transkriberat och analyserat med hjälp av fenomenografisk metod. Samtliga informanter var nöjda med terapierna och med utfallet av dem. Terapeuter som tydligt förmedlade värme, empati och ”compassion” till sina klienter fick snabbare behandlingsframgångar. De terapeuterna var också mer aktiva, stödjande, friare gällande struktur samt mer flexibla under sessionerna. De andra terapeuterna byggde stegvis upp relationen till klienten, medan de mer aktiva terapeuterna inte fokuserade på relationen. Terapeuterna som var mer aktiva värderade metodens betydelse för behandlingsresultaten högst, deras klienter relationen. De andra terapeuterna värderade relationen högst, deras klienter metoden.

Klientrelationer kategoriseras på olika sätt då det är en indikator på vilka egenskaper som eftersöks i relationen. Genom att förstå av vilken typ av relation som eftersöks blir det således starkt kopplat till en framgångsrik relation. Klient-revisor relationen skiljer sig från en vanlig köpar-säljar relation då relationen är begränsad av lagar och regler. Vilken typ av relation som skapas är ett strategiskt val från klientens sida. Således är det intressant att se relationen ur ett klientperspektiv då relationen tidigare främst studerats ur ett revisorsperspektiv. Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för hur klienter resonerar kring sin relation till revisorer. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ studie med en abduktiv ansats gjorts. Studien bygger på tio semistrukturerade intervjuer med klienter som verkar i bolag av varierande storlek; små bolag, medelstora bolag och koncerner. Teorin kategoriserar klient-revisor relationen som främst en relationsbaserad relation. En relationsbaserad relation bygger på tre centrala delar; kommunikation, samarbete och tillit. Vår empiri tyder på att dessa tre centrala delar är viktiga i relationen, men beroende på vilken typ av bolag klienten verkar i förs olika resonemang kring relationen. Klienterna trycker på vikten av att revisorn förstår klientens verksamhet och kan anpassa sig efter klients behov. Således upplevs kommunikationen och samarbetet fungera bättre samt att det skapas ett mervärde i relationen. Tilliten är starkt kopplat till revisorns profession och beskrivs som en förutsättning för relationen. Studien bidrar med en ny dimension av klient-revisor relationen där klienten är i fokus. Att förstå klientens perspektiv ger revisorer möjligheter att utveckla en bra relation då byggandet och underhållandet av klientrelationer är centralt för revisorer. Ett förslag till vidare forskning är att genomföra samma studie fast med klienter inom samma storlek på bolag för att få en mer koncentrerad bild av hur klienterna resonerar.

<p>Syftet med studien var att undersöka om ett urval klienter som är aktuella för försörjningsstöd upplever att de får ett professionellt bemötande av personalen på Individ och familjeomsorgen i x kommun. Undersökningen var kvantitativ och fokuserade på ämnena tillgänglighet och information, rättigheter och skyldigheter samt bemötande. Den tidigare forskning som refereras i studien är andra utvärderingar som gjorts på olika socialkontor runt om i landet samt även i Norge. Undersökningen genomfördes med en enkätundersökning där klienterna uppmanades att besvara ett antal frågor om ovanstående ämnen. I resultatanalysen används det etiska perspektivet tillsammans med socionomens yrkesetiska riktlinjer samt kommunikationsteori för att tolka de resultat som framkommit. </p><p>Studien genomfördes på uppdrag av, och med hjälp av, Individ och familjeomsorgen i den aktuella kommunen. Personalens önskan var att få hjälp att veta vad de är bra på och vad som behövs göras bättre. Enkäten delades ut av personalen till 38 klienter varav 22 svarade. I resultatet framkom att en övervägande del av klienterna är nöjda med bemötandet på Individ och familjeomsorgen. Det fanns dock tendenser i svaren som pekar på att en del brister finns då några klienter är missnöjda på en del punkter vad det gäller tillgänglighet och information, rättigheter och skyldigheter samt bemötande.</p>

<p>Föräldrar till barn med psykiska svårigheter ger sin bild av vad som varit till hjälp i kontakten med Barn- och ungdomspsykiatri i Stockholms läns landsting. Studiens syfte har varit att lyfta fram viktiga aspekter i ett förändringsarbete genom klienters egna upplevelser av vad som hjälpt dem i kontakten med behandling, råd och stöd. Grundtanken var att tillvarata klienters erfarenheter av vad som varit till hjälp och stöd. Trots klientperspektivets centrala betydelse, visar tidigare studier att det nyttjas alltför sällan i det praktiska utövandet.</p><p>Genom kvalitativa samtalsintervjuer av föräldrar till barn med psykiska svårigheter, som under en längre tid haft kontakt med en av Barn och ungdomspsykiatrins öppna mottagningar i Stockholm, har viktiga erfarenheter samlats in och bearbetats. Detta material har sedan jämförts med tidigare forskning. Konstruktionism, Symbolisk interaktionism och begreppet Empati har använts för studiens uppläggning och för att förstå resultaten. Avgörande för intervjupersonernas upplevelser av att bli hjälpta har till största delen varit förhållanden, som kunnat kopplas till relationen mellan dessa och behandlaren. När behandlaren förmedlat äkthet, ”nästan vän” känsla, förtroende och tillit, och om klienterna själva kunnat ta emot hjälp och se sig som en resurs har det upplevts som hjälpande. Att få upprättelse, har upplevts vara till stor hjälp, detta resultat har inte påträffats i den tidigare genomgångna forskningen.</p>

Syftet med studien var att undersöka om ett urval klienter som är aktuella för försörjningsstöd upplever att de får ett professionellt bemötande av personalen på Individ och familjeomsorgen i x kommun. Undersökningen var kvantitativ och fokuserade på ämnena tillgänglighet och information, rättigheter och skyldigheter samt bemötande. Den tidigare forskning som refereras i studien är andra utvärderingar som gjorts på olika socialkontor runt om i landet samt även i Norge. Undersökningen genomfördes med en enkätundersökning där klienterna uppmanades att besvara ett antal frågor om ovanstående ämnen. I resultatanalysen används det etiska perspektivet tillsammans med socionomens yrkesetiska riktlinjer samt kommunikationsteori för att tolka de resultat som framkommit. Studien genomfördes på uppdrag av, och med hjälp av, Individ och familjeomsorgen i den aktuella kommunen. Personalens önskan var att få hjälp att veta vad de är bra på och vad som behövs göras bättre. Enkäten delades ut av personalen till 38 klienter varav 22 svarade. I resultatet framkom att en övervägande del av klienterna är nöjda med bemötandet på Individ och familjeomsorgen. Det fanns dock tendenser i svaren som pekar på att en del brister finns då några klienter är missnöjda på en del punkter vad det gäller tillgänglighet och information, rättigheter och skyldigheter samt bemötande.

Föräldrar till barn med psykiska svårigheter ger sin bild av vad som varit till hjälp i kontakten med Barn- och ungdomspsykiatri i Stockholms läns landsting. Studiens syfte har varit att lyfta fram viktiga aspekter i ett förändringsarbete genom klienters egna upplevelser av vad som hjälpt dem i kontakten med behandling, råd och stöd. Grundtanken var att tillvarata klienters erfarenheter av vad som varit till hjälp och stöd. Trots klientperspektivets centrala betydelse, visar tidigare studier att det nyttjas alltför sällan i det praktiska utövandet. Genom kvalitativa samtalsintervjuer av föräldrar till barn med psykiska svårigheter, som under en längre tid haft kontakt med en av Barn och ungdomspsykiatrins öppna mottagningar i Stockholm, har viktiga erfarenheter samlats in och bearbetats. Detta material har sedan jämförts med tidigare forskning. Konstruktionism, Symbolisk interaktionism och begreppet Empati har använts för studiens uppläggning och för att förstå resultaten. Avgörande för intervjupersonernas upplevelser av att bli hjälpta har till största delen varit förhållanden, som kunnat kopplas till relationen mellan dessa och behandlaren. När behandlaren förmedlat äkthet, ”nästan vän” känsla, förtroende och tillit, och om klienterna själva kunnat ta emot hjälp och se sig som en resurs har det upplevts som hjälpande. Att få upprättelse, har upplevts vara till stor hjälp, detta resultat har inte påträffats i den tidigare genomgångna forskningen.

Syftet med detta arbete var undersöka vad det är ”för skillnad som gör skillnad” i psykoterapi. Intresset riktades mot ett specifikt ögonblick i den psykoterapeutiska praktiken, det så kallade mötesögonblicket. Arbetet tog avstamp i den forskning som presenteras av The Boston ChangeProcess Study Group (BCPSG). Daniel Stern och BCPSG lade grunden för en ny syn på psykoterapi, där mötet ”här och nu” mellan psykoterapeuten och klienten hamnat i förgrunden och mötesögonblicket intagit en särställning som ett ögonblick för förändring. Studien som presenteras i uppsatsen ställde frågan: Vad är det klienten upplever att terapeuten har förmedlat, som kan ha varit avgörande för klienten för att ett mötesögonblick ska ha kunnat äga rum? Data i studien utgjordes av e-postkorrespondens med nio tidigare studenter vid Gestalt Akademin i Skandinavien. Den metod som användes för att analysera data var interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Resultatet av analysenoch svaret på frågan blev: Psykoterapeuten har förmedlat ett genuint intresse för att, utan att värdera, låta den andre bo i sin uppmärksamhet, väl medveten om den sårbarhet detta innebär för dem båda. Resultatet analyserades i relation till GMT (The Generic Model of Psychotherapy). En av de slutsatser som drogs var att tillit, misstro och skam tycks spela en avgörande roll för att ett mötesögonblick ska kunna uppstå eller inte. Vidare presenterades tanken att det möjligen saknas ett språk för att tala om de emergenta fenomen som är centrala hos Stern och BCPSG.

Arbetets ansats är öka förståelsen för vad svenska ungdomar möter när de råkat utför en allvarlig händelse och söker professionell hjälp. Arbetet berör juridiskbakgrund, det sociala arbetets organisation och närvarande faktorer i mötet mellansocialarbetare och klient. Vidare berörs hur individen påverkas av att mötasocialarbetare utifrån symbolisk interaktionism och stämplingsteorin. Genom enenkätundersökning undersöks hur stor svenska ungdomars kännedom omtystnadsplikt och anmälningsplikt är och om det finns könsskillnader i dennamedvetenhet. Enkätundersökningen utgår framförallt ifrån svensk stad med cirka30.000 invånare i kommunen. En central fråga i arbetet är om det finns ungdomarsom upplevt anmälningsplikten som ett hinder för att söka professionell hjälp.The attempt of the essay is to increase the understanding for what Swedish youthcome across when they seek professional help after having been faced with aserious incident. The essay also touches upon juridicial background, theorganization of the social work, and the present elements in the encounterbetween social worker and client. Further it is discussed how the individual isaffected by the meeting of the social worker out of symbolic interactionism andlabelling theory. A opinion poll investigates the extent of knowledge of theSwedish youth in regard to professional secrecy and the obligation to report andwhether there are gender differences in this awareness. The results of the surveymainly comes from a Swedish town with a population of about 30 000 in thedistrict. A central question is if there are youth who have experienced theobligation to report as an obstruction for seeking professional help.

<p>Syftet var att undersöka hur troende kristna som gått i psykoterapi, upplevt att de själva och terapeuten förhållit sig till gudstron. Författarna har använt en halvstrukturerad kvalitativ intervjuform för studiens genomförande.</p><p>Sammanfattningsvis framkom att respondenterna inför en psykoterapi haft farhågor om att bli bemötta och tolkade i ramar som varit oförenliga med det egna seendet, men att farhågorna i de reella psykoterapierna inte besannats. Vidare framkom att respondenterna förhållit sig till sin gudstro genom att anpassa sig till terapeuternas inställning. Det betyder att om terapeuterna visat sig vara villiga att prata om tron, har respondenterna delgivit den. Har däremot terapeuterna verkat obekväma med trossamtal, har respondenterna bytt ämne. Terapeuterna har, enligt respondenterna, varit sparsmakade i att själva initiera trossamtal och haft en avvaktande, men respektfull hållning gentemot respondentens gudstro. Respondenterna uttryckte även att samtal om trons kopplingar till den psykologiska problematiken upplevs som berikande, men ansågs inte nödvändigt för framgångsrika terapier.</p>

Syftet var att undersöka hur troende kristna som gått i psykoterapi, upplevt att de själva och terapeuten förhållit sig till gudstron. Författarna har använt en halvstrukturerad kvalitativ intervjuform för studiens genomförande. Sammanfattningsvis framkom att respondenterna inför en psykoterapi haft farhågor om att bli bemötta och tolkade i ramar som varit oförenliga med det egna seendet, men att farhågorna i de reella psykoterapierna inte besannats. Vidare framkom att respondenterna förhållit sig till sin gudstro genom att anpassa sig till terapeuternas inställning. Det betyder att om terapeuterna visat sig vara villiga att prata om tron, har respondenterna delgivit den. Har däremot terapeuterna verkat obekväma med trossamtal, har respondenterna bytt ämne. Terapeuterna har, enligt respondenterna, varit sparsmakade i att själva initiera trossamtal och haft en avvaktande, men respektfull hållning gentemot respondentens gudstro. Respondenterna uttryckte även att samtal om trons kopplingar till den psykologiska problematiken upplevs som berikande, men ansågs inte nödvändigt för framgångsrika terapier.