Jordens temperaturökning ökar genom utsläpp av växthusgaser. Ökningen smälter inlandsisarna och Antarktis samt expanderar havet vilket höjer havsnivån och påverkar erosion. Denna havsnivåhöjning med tilläggande stormar höjer havsnivån markant och påverkar kustkommuner. Olika RCP scenarion är framtagna för att förutse hur framtiden kommer att se ut år 2100. Vilken av RCP scenarion som kan inträffa beror på hur klimatpolitiken och utsläppen fortskrider. Syftet är att skapa ett kunskapsunderlag för Halmstad kommun med föreslagna naturbaserade klimatanpassningsåtgärder utmed kusten. Arbetet fokuseras på omvärldsanalys, vilket genomförts i form av intervjuer från kustkommuner och litteraturstudie från rapporter. Naturbaserade klimatanpassningsåtgärder har funktionen att skydda mot havshöjning och erosion men ökar även biologisk mångfald samt skapar rekreation. Redovisade åtgärder är sandstaket, ålgräs, vegetation på strandplanet, klitterövergångar och kustnära våtmarker. Genom att introducera dessa åtgärder skyddas kusten genom att de binder sand, skapar dynor, stärker dynor från nedtrampning och minskar vågenergin. Åtgärdernas för- och nackdelar, kostnad, underhåll, effekt och risker sammanfattas i en avslutande tabell. Genom att analysera Halmstads kust i erosion och havshöjning grundas rekommendationer till föreslagna åtgärder. Implementering av ätgärderna efterfrågar noga studier i lokala förutsättningar för att åtgärden ska nå sin fulla funktion. Kommunens arbete med att genomföra klimatanpassningsåtgärder berör flera aktörer vilket gemensamhetsanläggningar rekommenderas som en del i det strategiska arbetet. Gemensamhetsanläggningar skapar finansieringslättnader genom att fler bekostar åtgärden och ökar samverkan i kommunen, vilket gynnar kommunens framtidsvision med att nå 150 000 invånare år 2050.

Denna uppsats utforskar effektiviteten av klimatanpassningsåtgärder i Norrköpings kommun, med särskilt fokus på hanteringen av ökad klimatpåverkan. Genom en detaljerad genomgång av klimatförändringarnas påverkan på den urbana infrastrukturen identifierar studien centrala utmaningar och strategiska val som har implementerats mellan åren 2010 och 2024. Med användning av tematisk analys som både metod och teoretiskt ramverk, analyseras data insamlat från djupgående intervjuer och omfattande dokumentstudier för att ge en systematisk överblick av de anpassningsstrategier som tillämpats. Resultatet i denna uppsats utforska och analysera de utmaningar som svenska kommuner står inför i sin strävan att anpassa sig till det ökande behovet av klimatanpassningsåtgärder. Resultaten diskuteras i ljuset av tidigare forskning om institutionell kapacitet, styrningsmekanismer och samverkan mellan olika sektorer. Denna forskning bidrar till en djupare förståelse för de politiska, tekniska och administrativa aspekterna av klimatanpassning. / This thesis explores the effectiveness of climate adaptation measures in Norrköping Municipality, with a particular focus on managing increased precipitation levels and stormwater. Through a detailed examination of the impact of climate change on urban infrastructure, the study identifies key challenges and strategic choices implemented between the years 2010 and 2024. Using thematic analysis as a method and theoretical framework, data collected from in-depth interviews and extensive document studies are analyzed to provide a systematic overview of the adaptation strategies employed. The study's findings reveal a range of adaptive measures that have been utilized to mitigate the effects of climate change. The results are discussed in light of previous research on institutional capacity, governance mechanisms, and collaboration between different sectors. This research contributes to a deeper understanding of the political, technical, and administrative aspects of climate adaptation.

Syftet med studien var att kartlägga urban heat island [UHI]- och klimatanpassningsåtgärder som London och Stockholm arbetat med för att reducera UHI-effekten i respektive stad. Eftersom London upplever en högre UHI-effekt har de därmed kommit längre i deras arbete, studien fokuserade därför även på att förstå vad som är bakgrunden till att Stockholm brister i sitt arbete. En semikvalitativ innehållsanalys användes för att besvara frågeställningarna. Tre statliga dokument från respektive stad analyserades genom kodning och kategorisering. Åtgärderna som hittades graderades utifrån typ av åtgärd (åtta olika kategorier) och nivå på åtgärd (planerad, pågående eller genomförd). Resultatet visade att London har ett mer utförligt och proaktivt arbete med att motverka UHI än Stockholm, dels för att de lyfte budget och investeringar för deras olika åtgärder. Projekten är även större och omfattar fler områden än Stockholm. Stockholm har därmed mycket att hämta från Londons UHI- och klimatanpassningsarbete. Trots att Stockholm hade fler åtgärder är det inte lika omfattande och utvecklade jämfört med London som hade större projekt, program och policys. Resultatet visade att fler åtgärder genomförts i London. Det framgick att attityden skiljer sig åt mellan städerna. Stockholm måste förstå allvaret och borde påskynda sitt arbete genom att lägga ner mer resurser och samarbeta med aktörer för att säkerställa att projekten uppfylls och underhålls. / The purpose of this study was to map the urban heat island [UHI] and climate adaptation measures that London and Stockholm are implementing to reduce the UHI effect. London experiences a higher UHI effect, and therefore are more advanced in their work in contrast to Stockholm. The study employed a semi-qualitative content analysis, in addition with three government documents from each city which were analysed through coding. The measures found were categorised according to type of measure (eight different categories) and level of measure (planned, ongoing or implemented). The results showed that London has a more comprehensive and proactive approach to tackling UHI than Stockholm, through raising budgets and investments for their various actions, larger projects, and projects that cover more areas than Stockholm. Stockholm can utilise the development of London's UHI and climate adaptation work to better fix their issue. Although Stockholm has more measures, these are not as extensive and developed compared to London, which has larger projects, programmes and policies, in addition with more active measures being implemented in London. From the analysis it was evident that attitudes differ between Stockholm and London. Stockholm needs to understand the seriousness and should accelerate its work by putting more resources and collaborating with stakeholders to ensure that projects are fulfilled and maintained.