Samhället behöver snabbt ställa om för att minimera den globala uppvärmningen. Därtill har allt fler kommuner börjat ansluta sig till målet om att bli klimatneutral som nu i vår samtid blivit ett populärt åtagande. Men det finns ett glapp mellan detta åtagande och kommunens konkreta och faktiska åtgärder för att hitta nya tillvägagångssätt i mån om att omdirigera ohållbara beteenden och aktiviteter. Forskningen påvisar kommunens centrala roll i detta arbete. Men omställningsprocesser är komplexa företeelser, särskilt i förhållande till den strategiska fysiska planeringen. Parallellt med detta är avståndet långt mellan forskningens normativa beskrivningar av hur en klimatneutral omställningsprocess ska gå till och den faktiska verkligheten. I den faktiska verkligheten är den strategiska fysiska planeringen en bestridd process, där olika strävansmål kan ge upphov till målkonflikter. Syftet med uppsatsen är därför att överbrygga detta glapp, genom att undersöka kommunala tillvägagångssätt för att införliva en klimatneutral omställning. Detta med särskilt fokus på de målkonflikter som kan uppstå i en sådan process. Undersökningen genomförs utifrån en fallstudie, där en djupdykning görs inom de interna processer som omgärdar kommunens arbete i att uppnå klimatneutralitet. Studien görs med syfte att bidra med kunskap till klimatneutrala omställningsprocesser utifrån en praktisk kontext. Empiri har samlats in genom en kombinerad dokument- och intervjustudie. Materialet har vidare analyserats utefter Grandin och Sareen tre processteg: katalysera, förnya och rutinisera, som behandlar hur transformativa metoder kan få fäste och skapa långvarig förändring. Med hjälp av Grandin och Sareens processteg kan vi förstå omställningsprocesser utifrån ett nytt perspektiv. Resultatet och analysen visar på i likhet med tidigare forskning att kommuner i hög utsträckning förlitar sig på teknologiska och energimässiga lösningar. Varvid naturens värde tenderar att bli nedprioriterat. Men analysen indikerar också vikten av drivna tjänstepersoner att demonstrera mer hållbara alternativ för att starta i gång en omställningsprocess. Avslutningsvis fördjupar studien en nyanserad förståelse för hur kommunala organisationer kan driva fram en omställningsprocess.

Climate change is one of man´s greatest challenges today and will have major consequences if no action is taken. Limited climate impact is one of Sweden’s environmental quality goals and means that Sweden’s net emissions of greenhouse gases must be zero in 2045, and then achieve negative emission. In 2018, the construction and real estate sector accounted for 20 % of Sweden´s total greenhouse gas emissions. In order to reach the government´s goal of net zero emissions by 2045 the construction sector aim to halve 2015 greenhouse gas emissions by 2030. To reduce a building´s climate impact, the already implemented measures of energy efficiencies need to be supplemented with the development of more climate friendly and ecologically sustainable materials. A new legal requirement on climate declarations for new buildings will be introduced in January 2022. The climate declaration demand that the climate impact of the building materials is calculated using life cycle analyses. The aim of the study was to halve the climate impact from the materials in a multi-family building by the year 2030 and see how close to net zero it is possible to reach. The consulting firm WSP assisted with material data for a 4-storey building with a load-bearing element of concrete. The climate footprint for the product phase was calculated for the foundation, load-bearing elements, building enclosure and interior walls. Simulations were performed in the BM calculation program to compare emission levels with the building´s current situation and find materials that reduce the climate impact the most. The study is based on two basic scenarios, one with concrete in the foundation and load-bearing elements, together with climate-improving measures of the materials. In the second scenario, CLT-wood is used in the load-bearing elements. The results show that climate-improved concrete and reinforcement will reduce the climate impact in 2030 by 52 % compared with 2015. A load-bearing element of CLT-wood with cellulose insulation and climate-improved foundation gives a reduction of 62 %. Both scenarios meet the goal of halving the climate footprint by 2030. The alternative that gives the lowest climate impact in 2045 is the scenario with CLT-wood including carbon storage, but it is not permitted to credit carbon storage in the climate declaration. Thus, the scenario for the year 2045 with concrete will be the best alternative with an emission of 145 tonnes CO2e, closely followed by the scenario with CLT-wood with 159 tonnes of CO2e. In order to achieve the 2045 goal, a larger overall picture and compensatory measures will be required. But also, that the smaller components, such as plaster and insulation, are developed to minimize the climate impact.

Bygg- och fastighetssektorn stod för 22% av Sveriges totala växthusgasutsläpp år 2021 vilket är en ökning med 1,9 % jämfört med föregående år. Det tydliggör behovet av ett mer hållbart byggande för att uppnå Sveriges klimatmål att uppnå noll nettoutsläpp senast år 2045. Det krävs en branschomställning där traditionella byggmetoder byts ut mot mer klimatneutrala arbetsprocesser, något som är utmanande idag. För att möta utmaningar har Bygg- och anläggningsföretagen antagit en färdplan 2045 som presenterar nio åtgärder för byggsektorn för att uppnå klimatneutralitet. Syftet med denna studie är att undersöka tillvägagångssätt och nya arbetsprocesser för en byggentreprenör i enlighet med åtgärderna i Färdplan 2045. För att möjliggöra studien har sex projekt och konsult intervjuats med hjälp av semi-strukturerad intervjuteknik för att få en djupare inblick i projektet. De djupare inblicken kan bidra till en ökad förståelse kring vilka hinder och klimatneutrala åtgärder som en byggentreprenör använder sig av. Resultatet presenteras i tabeller för att skapa en överblick kring återkommande klimateffektiva arbetsprocesser och eventuella hinder som hämmar klimatneutrala byggprojekt i enlighet med Färdplan 2045.Studien har identifierat flera klimatneutrala arbetsprocesser som använts i fallstudierna i olika omfattningar. Anpassning av arbetsprocesser utgör till stor del av beställarkraven och hållbarhetsambitionerna i projektet. Varsamma renoveringar har varit centrala, i synnerhet för kulturminnesmärkta byggnader men även i fallstudier som har höga hållbarhetsambitioner. Mängdningsprocesser har använts för beräkna materialåtgången där ett identifierat hinder är stora säkerhetspåslag som inneburit en suboptimering. Byggvarubedömningen har använts i alla fallstudier som bidragit till en förenklad process att välja material med låg klimatpåverkan. Internt inom byggentreprenörens verksamhet förekommer återbruk internt tillsammans med prefabricering och måttbeställningar för minimering av avfall. Det har genomförts projektering för främja flexibla och demonterbara planlösningar som ökar nyttjandegraden i fastigheten kombinerat med främja framtida återbruk. Det har genomförts omfattande åtgärder för att minimera byggarbetsplatsens klimatpåverkan med hjälp av en intern framtagen mall för resursoptimering. Miljövänlig etablering har genomförts tillsammans med att byggarbetsplatsens hålls elektrifierad och energisnål belysning som är hållbara tillvägagångssätt. Hinder för transportoptimeringar har identifierats med hänsyn till bristande planering och låg prioriteringsgrads om kräver vidare utveckling. Ett återkommande hinder är tids- och resursbrist att arbeta med hållbarhetsfrågor. För att möjliggöra minskad klimatpåverkan i byggprojekt krävs en tidig involvering av byggentreprenören för att skapa enhetliga mål och hållbarhetsambitioner. En tidig integrering bidrar till hållbara processer som sprids genom hela värdekedjan med hjälp av ett tydligt ledarskap och agerande som tar hållbarhet i beaktande.  Hinder har identifierats i form av brist i förståelse och kompetens som berör hållbart byggande. Stora byggnadskomplex byggs idag med korta tidsplaner, något som gör att traditionella byggmetoder används i större utsträckning. Det har bidragit till utvecklingen av byggkompetens hämmats när av traditionella arbetsprocesser används i större utsträckning. För framtida studier rekommenderas att genomföra en identisk studie hos en annan byggentreprenör för att bedöma likheter i arbetsprocesser och hinder som uppstår. Det rekommenderas även att genomföra en identisk studie hos beställare för att framhäva problematik och arbetsprocesser ur ett beställarperspektiv. En likadan studie rekommenderas att genomföras i framtiden hos byggentreprenören för att identifiera nya arbetsprocesser och dess effekter för att bedöma ifall byggentreprenören är i linje med klimatmålen. Det rekommenderas att ta fram standardiserade säkerhetspåslag vid mängdningar för att skapa en balans mellan minskad materialåtgång och undvika produktionsstopp. Slutligen rekommenderas det att undersöka färdplanens nio åtgärder mer ingående. / The Construction- and Real Estate sector was accountable for 22 % of Sweden’s total emissions in 2021, which marks a 1.9 % increase compared to the previous year. This highlights the urgent for a sustainable construction and implement more sustainable building methods to achieve Sweden’s climate goals to achieve net-zero emissions by 2045. To address these challenges, the Construction and Civil Engineering Companies have adopted the Roadmap 2045, which presents nine measures with associated recommendations for achieving climate neutrality in the construction sector.The purpose of this study is to explore new approaches for a construction contractor that is in alignment with the measures outlined in Roadmap 2045. Semi-structured interviews have been held with six project representatives and one external consultant to gain a deeper insight into the climate-neutral measures and obstacles encountered in these projects. These deeper insights can contribute to understanding of climate-neutral measures and obstacles that a construction contractor is facing. The results are presented in tables to provide an overview of climate-efficient methods and obstacles that inhibits climate-neutrality in building projects in line with Roadmap 2045. The study has identified several work methods in various extents that contribute to lower emissions in the building projects. The adaption of work processes is dependent on the client’s sustainability ambitions in the construction project and requirements. Careful renovations have been central, particularly for building that have a high cultural heritage where demolitions are not an option but also in construction projects with high sustainability ambitions. Workprocess have been used to calculate material consumption in the building projects where an identified obstacle is large margins to the calculations which is a sub optimization. Assessments for building materials have been used in the building projects for contributing of an easier process of selecting materials with a low impact on the climate. Reuse of material is common, especially internally withing the contractor’s building projects which minimizes waste where also prefabrication and custom orders also plays a big role. There has been a planning to build demountable and flexible layouts which increase the buildings utilization rate combined with promoting future reuse. Big measurements have been taken to minimize the climate impact at the contractors building site with the help of a template that takes resource optimization into account. Environmentally friendly site has been implemented along with using energy-efficient light and using electrified machinery as sustainable approaches. Transport optimization is an obstacle that have been identified due to poor planning and low priority which requires further development of its working methods. A recurring obstacle is lack of resources and time to work further on the sustainability issues. To be able to reduce climate impact in the construction project, early involvement of the construction contractor is necessary to create the same sustainability ambitions and unified goal. Early integration does contribute to a sustainable approach that spread throughout the value chain with a clear leadership that takes sustainability into account. Obstacles have been identified where a lack of understanding and knowledge that relates to sustainability construction. Large building structures are being built with tight schedules today which promotes traditional construction processes and methods to a greater extent. This is a main reason why development of sustainable competence in constructions is being hindered when traditional processer is used more regularly rather than testing out new sustainable process. For future studies, its recommended to conduct an identical study with another construction contractor to identify similar if the obstacles and work processes are similar. It is also recommended to conduct an identical study with clients to highlight the problem from a client perspective and introducing new sustainable work methods for clients.  A similar study is recommended to conducted in the future at the same construction contractor do identify potential new work methods and processed and identify if the contractor is in line with Sweden climate goals. It is also recommended to develop standardized safety margins for building materials to creating a balance between avoiding production stoppages and reduced material consumption. Lastly, its recommended to examine roadmaps nine measures in more detail.

Klimatförändringarna är idag ett av mänsklighetens största hot och om inte världens växthusgasutsläpp minskar drastiskt under de kommande åren kan detta medföra svåra konsekvenser både lokalt och globalt. I linje med detta har globala och nationella mål satts för att främja klimatneutrala samhällen och branscher. Byggsektorn står för en stor del av klimatpåverkan, varför det är viktigt att se över utsläpp från denna sektor. Under de senaste åren har flertalet definitioner för klimatneutralitet i byggsektorn presenterats där samtliga är överens om att detta är en viktig strategi för att minska påverkan från vår byggda miljö. Dock tycks en stor osäkerhet råda kring vad som ska inkluderas i en sådan definition. Detta projekt ämnade därför till att undersöka olika definitioner av klimatneutralitet inom byggsektorn med fokus på ‘klimatneutrala byggnader’. Sju olika verktyg inkluderas i denna analys, vilka utgör en blandning av regionala, nationella och internationella initiativ men med den gemensamma nämnaren att alla utvecklat en egen definition av en ‘klimatneutral byggnad’. En litteraturgenomgång ämnade att sätta projektet i en tydlig kontext vilket sedan följdes av en dokumentanalys av verktygen och en intervjustudie med verktygsutvecklare vilka har insyn i de olika definitionernas utformning.  Resultatet visade att det råder delade meningar gällande val av systemgränser och tillvägagångssätt för att uppnå klimatneutralitet. Samtliga var överens om att förnyelsebar energiproduktion och elektrifiering kommer vara avgörande för att uppnå detta men däremot uppmärksammades olika klimatåtgärder för att balansera klimatpåverkan. Dessa inkluderade framförallt följande: produktion (och export) av förnyelsebar energi, köpt klimatkompensation och lagringsvärde av biogent kol i trämaterial. Dessutom presenterades energieffektivisering i befintligt bestånd, tekniska lösningar för att långsiktigt lagra koldioxid såsom bio-CCS, karbonatisering av betong, tillgodoräkning av en återvinningsdeklaration, återvunnet material och energi samt effektreduktion inom befintlig byggnad. Även systemgränserna skiljde sig åt där detta varierade från att framförallt inkludera det viktigaste och mest tillförlitliga till att inkludera samtliga steg inom byggnadens livscykel. Vidare visade studien på utmaningar kopplat till detta område som framförallt inkluderar brist på data, både vad gäller kvantitet och kvalitet, behovet att inludera antaganden och fiktiva beräkningar och osäkerhet kring framtiden så som elnätets mix och hantering av elektrifiering i byggsektorn. Detta indikerade att det i nuläget saknas konsensus kring vad en ‘klimatneutral byggnad’ är och att det finns utmaningar kopplat till en sådan definition, vilket tyder på att begreppet skulle behöva utvärderas ytterligare. Av den anledningen kan det vara rimligt att fundera på om klimatneutrala byggnader är ett begrepp som i nuläget är redo att användas, eller om det ska undvikas för att förhindra missförstånd. / Climate change is one of today’s biggest threats for humanity and if the global greenhouse gas emissions do not drastically decrease during the near future, this could have severe consequences for the world. In line with these challenges, global and national goals have been developed which aim to foster climate-neutral societies and industries. Since the climate effect from the building industry has shown to be major, it is important to consider emissions from this sector. During the recent years, several definitions of climate-neutrality in the built environment have been presented, which is a strategy considered to be important in order to reduce the climate impact from this field. Therefore, this project aimed to investigate different definitions of climate-neutrality in the building industry with the focus ‘climate-neutral buildings’. Seven tools were included, with a mix of regional, national and international focus, which all have presented a unique definition of a climate-neutral building. To settle the project in a clear context, a literature review became the first step. Thereafter, a document analysis was conducted as well as an interview study with tool developers with good insight into the framing of the different tools that were investigated.  The result showed that the definitions differ in terms of defined system boundaries and actions chosen to achieve climate-neutrality. All of the investigated tools promoted that renewable energy and electrification lay the foundation for the climate-neutral building definition. However, the climate actions presented for compensating and balancing the emissions differed. The presented actions included, above all: production (and export) of renewable energy, carbon offsets, and storage capacity of biocarbon in wood material. Additionally, the tools presented other actions which included energy-efficiency in existing buildings, technical solutions for long-term storage of carbon, carbonization of concrete, value connected to reuse of material and energy, as well as reduced energy-peak demand. The system boundaries differed in terms of inclusion of life cycle modules, from focusing on the most important and accurate stages, to include the full lifecycle of a building. Furthermore, the study identified challenges connected to the definition of climate-neutral buildings. These included, above all, lack of (high-quality) data, the need to use fictitious numbers and assumptions, as well as insecurities connected to the future, including the composition of the electricity mix and how the electricity grid will handle the electrification of the built environment. All these aspects indicate that the term climate-neutral building as for now lacks consensus and that there are challenges connected to this field. Therefore, 2 more evaluation seems to be needed and it might be reasonable to consider if climate neutral buildings as a concept is mature enough to be used, or if this should be avoided to prevent confusion and misunderstandings.

This thesis evaluates the environmental, economic, and social impacts of implementing secondary wood from recycling centers into wood crafts in Stockholm schools. The thesis is conducted in a case study setting as a part of the "Climate Neutral Stockholm 2030" sub-project 3.2, which focuses on promoting reuse and waste reduction through circularity. A comparative consequential life cycle assessment (LCA) and life cycle cost (LCC) within a cradle-to-gate system boundary was conducted in a scenario setting, which compared and quantified the use of virgin wood and secondary wood both environmentally and economically. The environmental profile was quantified for four impact categories: global warming potential (GWP), water use, land use, and cumulative energy demand (CED). Additionally, the social implications of incorporating secondary wood were examined through a survey and interviews with the wood craft teacher and students. Furthermore, the LCA and LCC were conducted with a functional unit (FU) of 0,00106 m3 of wood demand per student. The impacts were aggregated to understand the combined effect of all schools in Stockholm, from grades 3 to 9. The study's results verify that secondary wood is more environmentally and economically beneficial while also being positively perceived by the teacher and students. The environmental findings indicate a total yearly reduction in GWP by 78%, water use by 82%, land use by 99%, and CED by 90% for all schools in Stockholm. From an economic perspective, implementing secondary wood in craft classes leads to a significant cost saving of 81%. From a social aspect, results revealed an overall positive perception from the teacher and students. However, the quality and quantity of wood must be sufficient without excessive additional time or labor requirements. Furthermore, a sensitivity analysis was performed for both LCA and LCC results. It was observed that a percentage change in transportation distance does not significantly change the GWP results. In addition, secondary wooden boxes can become more expensive than virgin wooden boxes if transportation costs are increased by more than 54%. To support the "Climate Neutral Stockholm 2030" project, the study contributes to the city's pursuit of sustainability by showing decision makers the magnitude of impacts that can be reduced through circularity and waste reduction, therefore facilitating and motivating the implementation of a sustainable system in Stockholm. / Detta examensarbete syftar till att utvärdera de miljömässiga, ekonomiska och sociala effekterna av att implementera sekundärt trä, från återvinningscentraler, till träslöjden i Stockholms skolor. Examensarbetet genomförs som en fallstudie inom ramen för delprojektet 3.2 i "Klimatneutrala Stockholm 2030", som fokuserar på främjande av återanvändning och avfallshantering genom cirkularitet. En jämförande konsekvensbaserad livscykelanalys (LCA) och analys av livscykelkostnader (LCC) inom en “vagga-till-port" systemavgränsning genomfördes. Där användningen av nytt trä och sekundärträ jämfördes och kvantifierades både ur miljömässig och ekonomisk synvinkel. Den miljömässiga profilen kvantifierades för fyra effektkategorier: global uppvärmningspotential, vattenanvändning, markanvändning och kumulativ energiförbrukning. Dessutom undersöktes de sociala uppfattningarna av att införa sekundärt trä i skolorna genom en enkät och intervjuer med både eleverna och träslöjdsläraren. En LCA och LCC genomfördes med en funktionell enhet på 0,00106 m3 virkesbehov per elev. Effekterna sammanställdes för att förstå den kombinerade effekten av alla skolor i Stockholm, från årskurs 3 till 9. Resultaten av studien bekräftar att sekundärt trä är mer fördelaktigt både ur miljö- och ekonomisk synvinkel, samtidigt som det uppfattas positivt av läraren och eleverna. De miljömässiga resultaten visar en total årlig minskning av GWP med 78%, vattenanvändning med 82%, markanvändning med 99% och CED med 90% för alla skolor i Stockholm. Ur ett ekonomiskt perspektiv leder implementeringen av sekundärträ i träslöjden till betydande kostnadsbesparingar på 81%. Från en social aspekt visade resultaten en övergripande positiv uppfattning från både läraren och eleverna. Det är dock avgörande att kvaliteten och mängden trä är tillräcklig utan extra tid eller arbetsinsatser. Dessutom utfördes en känslighetsanalys för både LCA- och LCC-resultaten. Det observerades att en procentuell förändring i transportavståndet inte har en betydande effekt på GWP-resultaten. Däremot, kan en trälåda av sekundärt trä bli dyrare än en med nytt trä, om transportkostnaderna ökar med mer än 54%. För att stödja projektet "Klimatneutralt Stockholm 2030" bidrar denna studie till stadens strävan ett uppnå hållbarhet genom att visa beslutsfattare hur stor påverkan som kan uppnås genom cirkularitet och avfallsminskning. Den grunden kan underlätta och motivera implementeringen av ett hållbart system i Stockholm.