<p>Knut Wicksell var en briljant ekonom som främst visade på nya tillämpningar på andras ekonomiska teorier. Med min uppsats visar jag på en koppling mellan utilitarismen och nymalthusianismen, teorier som Wicksell var en stor anhängare av, som resulterar i en ekonomisk teori som går att koppla till det som den franske filosofen och idéhistorikern Michel Foucault kallar biopolitik. Statens roll bör enligt Wicksell vara att förädla individerna; att genom politiska åtgärder förbättra de enskilda individernas livskvalitet samt deras kvalité som producerande samhällsmedborgare.</p><p>På ett praktiskt plan handlar det om att medvetandegöra individernas möjlighet till kapitalbildning och därmed ge de möjligheter att lyfta sig själv upp ur fattigdom och misär. Vägen går genom kunskap och barnbegränsning; dessa två faktorer ger individen ett större värde inom samhället eftersom han inte lika lätt går att byta ut samtidigt som det ger staten en tydlig och viktig uppgift; staten ska skydda befolkningen från smärta och orätt. Dessa syften för stat och medborgare leder, tillsammans med en ökad kunskap, till kapitalutjämning inom samhället. Men enligt Wicksell är det viktigt att denna kapitalutjämning ska ske genom att individens arbete ger honom en rättmätig del av kapitalbildningen, något som staten bör garantera, men inte genom att man i onödan dränerar rika med hjälp av skatter på kapital, gåvor och arv.</p>

Knut Wicksell var en briljant ekonom som främst visade på nya tillämpningar på andras ekonomiska teorier. Med min uppsats visar jag på en koppling mellan utilitarismen och nymalthusianismen, teorier som Wicksell var en stor anhängare av, som resulterar i en ekonomisk teori som går att koppla till det som den franske filosofen och idéhistorikern Michel Foucault kallar biopolitik. Statens roll bör enligt Wicksell vara att förädla individerna; att genom politiska åtgärder förbättra de enskilda individernas livskvalitet samt deras kvalité som producerande samhällsmedborgare. På ett praktiskt plan handlar det om att medvetandegöra individernas möjlighet till kapitalbildning och därmed ge de möjligheter att lyfta sig själv upp ur fattigdom och misär. Vägen går genom kunskap och barnbegränsning; dessa två faktorer ger individen ett större värde inom samhället eftersom han inte lika lätt går att byta ut samtidigt som det ger staten en tydlig och viktig uppgift; staten ska skydda befolkningen från smärta och orätt. Dessa syften för stat och medborgare leder, tillsammans med en ökad kunskap, till kapitalutjämning inom samhället. Men enligt Wicksell är det viktigt att denna kapitalutjämning ska ske genom att individens arbete ger honom en rättmätig del av kapitalbildningen, något som staten bör garantera, men inte genom att man i onödan dränerar rika med hjälp av skatter på kapital, gåvor och arv.

This report, written by Måns Ridzén and Jonas Stenberg, presents the thesis carried out the spring of 2012. The authors met the first time in 2008, when they started their studies at Uppsala University. Since then they have completed various projects, both within and without the university. This study is based on a theory that was first conceived when Jonas Stenberg did his internship in the summer of 2010. The theory states that blueprint management is carried out wrong. This statement does not only concern specific companies, but the entire Swedish construction industry. Sustenance for this thesis can be found in earlier research done about waste and communication in the construction industry. The expenditures behind the waste and the communication can be connected to incorrect blueprint management. The thesis is divided into three main groups to make it more clearly for both the authors and the participants of the study. Based on these main groups, four questions are asked; who, what, why and cost? To gather information to answer these questions people with different expertise is asked. The result gathered is then analyzed and the four questions are answered. The goal to find an example that contributes to waste is succeeded and examples are brought up in the report. The conclusion is that there is a big waste in the construction industry and that this waste. / I denna rapport, skriven av Måns Ridzén och Jonas Stenberg, presenteras exa- mensarbetet som genomfördes våren 2012. Författarna träffades redan 2008 då de började sina studier vid Uppsala Universitet. Sedan dess har de genomfört flera projekt, både inom och utanför universitetet. Studien bygger på tesen ”fel ritningshantering”. Problemet är något som berör hela branschen och som kos- tar det svenska samhället många miljoner varje år. Stöd för denna tes finns i ti- digare genomförd forskning som berör slöseri och kommunikation inom byg- gindustrin. Både kostnaderna bakom slöseriet och onödig kommunikationen kan kopplas till felaktig ritningshantering. Tesen delas in i tre huvudgrupper för att göra det tydligare för både författare och deltagare i studien, dessa huvudgrupper är: fel version, felavläst och felri- tat. Med dessa tre huvudgrupper som utgångspunkt ställs fyra frågor; vem, vad, varför och kostnad? För att besvara dessa frågor söks information genom tre kanaler; projektörer, tjänstemän inom produktion och hantverkare. Resulta- tet skiljer sig mellan de olika kanalerna, d.v.s. att de olika aktörerna i byggpro- cessen har olika bilder över hur verkligheten ser ut. Dock så är det vissa punk- ter där alla aktörer är överens. Efter att resultatet samlats in så analyserades det. Analysprocessen har som mål att besvara de fyra frågor som ställdes i början av studien. Flera exempel på fel observeras i studien. Ett exempel berör pålning, där fel ritning användes och resulterade i en omkostnad på över 188 000kr. Slutsatsen är att fel ritningshan- tering kostar branschen miljoner, om inte miljarder, årligen. Dessa kostnader döljs ofta inom budgeten för produktion, även om de uppkommit redan under projekteringsstadiet. Författarna ger flera rekommendationer till åtgärder för att begränsa dess kostnader. Rekommendationerna berör b.l.a. vikten av att lyfta fram dolda kostnader i ljuset, samt att anpassa ritningen efter rätt ändamål. Rapporten gräver djupt ner i ett känsligt ämne och lyckas på ett lättsamt sätt presentera hur verkligheten ser ut idag. Fortsatta studier inom ämnet är en nödvändighet om Sveriges byggindustri ska behålla kontroll över den svenska marknaden i en allt mer globaliserad värld.

Thesis (Ph. D.)--University of Washington, 2000. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 438-457).

A une période où la Norvège cherchait à affirmer son identité, les auteurs du romantisme national comme Wergeland, Bjørnson ou Ibsen ont largement puisé dans une tradition qui faisait du paysan (bonde) le représentant le plus typique de l’Histoire nationale. Ils ont toutefois instrumentalisé cet héritage culturel, tout comme les auteurs de la génération suivante, Hamsun ou Olav Duun, et l’importance qu’ils ont accordée à la nature invite à considérer celle-ci comme la « matrice » des œuvres de cette époque. Une lecture chronotopique inspirée de Bakhtine permet de mettre en évidence cette mise en scène du passé et de la nature. L’illusion d’authenticité historique cache un travail d’écriture novateur qui ouvre des perspectives vers un monde imaginaire et apporte un réconfort face à la mort. / At a time when Norway was trying to assert its identity, authors of national romanticism such as Wergeland, Bjørnson or Ibsen widely took their inspiration from a tradition which made the peasant (bonde) the most representative icon of national History. They however manipulated this cultural heritage, as have authors from the next generation such as Hamsun or Olav Duun. The predominant role these authors attributed to nature brings us to consider nature as the “matrix” for the works of that time. A chronotopic analysis inspired by Bakhtine brings into perspective this staging of the past and of nature. The illusion of historical authenticity hides a creative exercise on writing that opens to an imaginary world and brings a spiritual relief to those facing death.

I have studied the Swedish artist formation ”1947 års män” with a sociological perspective based on the ideas of Pierre Bourdieu. I initially made a study of the group as a whole, and after that I chose to focus on the sculptors Liss Eriksson, Arne Jones and Knut-Erik Lindberg. I have examined why some of the artists in the formation became more successful than others. My results show that the ones who were versed in culture or came from an economically or intellectually stronger background also were considered to be the most pioneering artists. These artists also were the ones who became noticed by the art critics at their break-through exhibition in Stockholm in 1947. The art critics’ reviews likely had an impact on the future careers of the artists, as well as on the extent of which they came to be reminded today. / Jag har studerat konstnärsgruppen ”1947 års män” utifrån ett kultursociologiskt perspektiv. Jag gjorde först en studie av hela gruppen, för att sedan fokusera på gruppens skulptörer Liss Eriksson, Arne Jones och Knut-Erik Lindberg. Jag ville undersöka varför vissa av medlemmarna i gruppen blev framgångsrika konstnärer som än idag är ihågkomna, och varför andra inte blev det. Jag kom fram till att det var de konstnärer som hade goda sociala kontakter, var kulturellt och intellektuellt bevandrade eller kom från ekonomiskt starka hem som gjorde det som uppfattades som den mest banbrytande konsten och kom att av konstkritikerna tillskrivas som mest intressanta vid tiden för deras genombrottsutställning 1947. Denna reception lär sedan också ha påverkat även konstnärernas fortsatta karriärer i form av uppdrag, utställningar och inköp till viktiga konstsamlingar och kan även ha påverkat dagens beskrivning av vissa av konstnärerna i gruppen som mer framstående än andra.

A part of the Swedish TV-show Levande livet that aired between 1983 and 1984 was devoted to wine. This was the first time a wine tasting was being broadcasted in Sweden. Terms as ”sweaty horse” and ”moulded pile of leaves” – that the wine connoisseurs Carl Jan Granqvist and Knut-Christian Gröntoft used to describe the wines – became objects of both appreciation and ridicule. Their way of talking about wine reminds of Robert Parker’s wine language, which grew of importance from the 1970s and onwards.                       The purpose of this thesis is to try to write a history of taste. By researching how the TV-show was received by the daily press in Sweden, it is possible to come to terms with what kind of opinions and attitudes a wine tasting challanged. This thesis shows how the viewers, by tasting wine and trying to articulate their taste experiences in the language provided by Granqvist and Gröntoft, became members of a taste community. This taste community was not only being sustained by a shared language for taste experience, it also affected the viewers own taste of the wine.                       By doing this it is possible to describe in what way everyone was urged to practice their own taste and become a connoisseur.

We first demonstrate the importance of the doctrines of the quantity theory and the long-period stationary state in the formulation of Marshall's, Wicksell's, and Keynes' pre-General Theory monetary theories. We analyze the anomalous events characterized by these writers as short-period phenomena. From the perspective built up around the quantity equation and its long-period context, business cycles represent economic convolutions in which the behavioral mechanisms of the long-period break down. We demonstrate the theoretical breakdown; importantly, it is not reflected in the work of these writers that they understood that their explanations of short-period events undermined the long-period theorizing they carefully built. Second, it is argued that Keynes saw the General Theory as a theory of the short-period in contrast to the long-period monetary frameworks. We use the General Theory's criticisms of classical monetary theory to establish this point.

Zugl.: London, School of Oriental and African Studies, Diss.

No description available.