<p>Inom området barnets utveckling borde pedagogiken och kognitionsvetenskapen samarbeta. Pedagogikinriktningen Reggio Emilia påstår bygga sin verksamhet på delar av bland annat Vygotskys teorier. I denna rapport utvärderas detta påstående utifrån frågan: Har förskollärarna inom Reggio Emilia-förskolan stöd hos Vygotskys teorier när det gäller deras roll i barnets vardagsspråkliga utveckling. Reggio Emilia-inriktningens och Vygotskys åsikter om språk och lärarens roll analyseras och jämförs med ett hermeneutiskt angreppssätt. Analysen visar att det finns skillnader mellan Reggio Emilia-inriktningens syn på förskollärarens roll när det gäller barnets vardagsspråkliga utveckling och Vygotskys teorier inom området. Trots skillnaderna visar ändå analysen att Reggio Emilia-inriktningen har fått stora influenser ifrån Vygotsky. Resultatet visar således att även om stödet från Vygotskys teorier inte är hundraprocentigt så finns det där. Undersökningen visar också att pedagogiken och kognitionsvetenskapen kan samarbeta framgångsrikt.</p>

<p>Människors yrkesval och syn på framtida arbetsliv influeras av olika faktorer som i sin tur har formats av evolutionen eller den sociala omgivningen. Människans kognitiva förmågor är ett av elementen som påverkar yrkesvalsprocessen, men är också kanske en bidragande orsak till könssegregeringen på arbetsmarknaden. Hur människor ser sig själva i den framtida yrkesrollen kan också vara en anledning till varför det finns en könsskillnad på arbetsmarknaden. Markus and Nurius (1987) har myntat begreppet ”Possible self”, vilket de definierade som självbilden i framtida situationer. Syftet med det här examensarbetet var att undersöka om det skiljer mellan män och kvinnors possible selves när det gäller deras syn på framtida arbetsliv. Mätinstrumentet som användes i studien var The possible self statement test. Resultatet visade att männens och kvinnornas possible selves om arbetslivet var ganska lika, endast två av 24 jämförelser åskådliggjorde signifikanta värden. Det som visade på signifikans (p<,05) var kategori Position med skalan för hur mycket försöksdeltagaren anser sig kunna påverka att det angivna possible self ska inträffar samt kategori Utveckling och stimulans med skalan för negativa känslor gentemot det angivna possible self.</p>

<p>Banners är annonser som finns på de flesta webbsidor. Användare är oftast ute på Internet med syftet att leta efter specifik information. Vid informationsökning används troligen ett speciellt kognitivt schema som gör att användaren undviker att fokusera på banners eftersom informationen som eftersöks inte antas finnas i banners. Om en navigering på Internet görs för lik en banner ser inte användaren den heller. Man kan säga att banner blindness är en tendens hos användaren av webben att ignorera banners, även när de innehåller information som användaren aktivt söker. Detta examensarbete undersöker om banners lättare kan kommas ihåg när ämnet överensstämmer med webbsidans text. En experimentell studie genomfördes med två betingelser, en grupp fick kontextberoende och den andra fick kontextoberoende banners. Medelvärdena visade att det var lättare att komma ihåg kontextoberoende banners, men inget signifikant säkerställt resultat erhölls. Resultatet kan ha påverkats av att det var få försöksdeltagare</p>

<p>Detta arbete tar upp och diskuterar det eventuella användandet av representationer i en autonom robot kontrollerad av ett extended sequential neural network (ESCN). Diskussionen utgår från en tidigare distinktion, framförd av bl.a. Bickhard och Terveen (1995), mellan traditionella representationer, som förespråkas av kognitivismen, och interaktiva representationer, som förespråkas av många företrädare för en mer förkroppsligad och situerad syn på kognition. Resultatet i detta arbete visar att det är möjligt, med hänvisning till robotens interna tillstånd, att påstå att roboten inte använder sig av representationer i någon traditionell bemärkelse. Resultatet visar vidare att det är möjligt att hävda att roboten använder sig av interaktiva representationer. Detta resultat är av intresse som förklaringsmodell till representationsbegreppet vid fortsatta försök att modellera kognition med hjälp av ESCN inom adaptiv robotik.</p>

<p>Lärandecentrerad design (LCD) är en utvidgning av den användarcentrerade designprocess som tillgodoser den lärandes unika behov i dess förkovran inom en ny arbetsutövning. Quintana, m.fl. (2002) har sammanställt tre kriterier vilka representerar de krav som LCD speciellt ställer på uppgiftsanalysmetoder. Arbetsmetoden ska uppfylla alla tre kriterier för att karakteriseras som lämplig inom LCD. Denna rapport redogör för en utvärdering av den kunskapsbaserade analysmetodens lämplighet i en lärandecentrerad utvecklingskontext. Utvärderingen har genomförts på Volvo IT i Skövde i samband med utvecklingen av ett interaktivt utbildningsverktyg för Volvo Powertrains nya globala orderhanteringssystem CPO. Den kunskapsbaserade analysmetoden utfördes som ett initialt steg i utvecklingsprocessen av det interaktiva utbildningsverktyget. De presumtiva användarna fick senare genomgå utbildningen med hjälp av det färdigställda interaktiva verktyget och sedan utföra ett kunskapstest. Resultatet från kunskapstestet avgjorde sedan huruvida de tre kriterierna, som Quintana, m.fl. (2002) hade satt upp, var uppfyllda. Endast det första av de tre kriterierna erhöll stöd för att kunna sägas vara uppfyllt. Resultaten kan ha påverkats av ett antal faktorer bl.a. för hög hastighet hos visandet av informationsrutor i utbildningsverktyget samt de presumtiva användarnas tidigare domänkunskap.</p>

<p>Människan minns händelser och rörelser som hon själv genomfört bättre än de hon fått berättade för sig. Minnet för händelser och rörelser behandlas i det episodiska minnet. Multimodal memory theory är en teori om det episodiska minnet vilket bland annat behandlar förkunskapernas och modaliteternas betydelse för minneskapaciteten. Då människan genomför något används den motoriska modaliteten och då hon får höra något berättas används den verbala modaliteten. Det som har undersökts är om minnet och förståelsen för komplexa och tekniska lösningar påverkas av vilket modalitet som används vid inkodningen. Undersökningen visade inte någon skillnad på förståelse eller minneskapacitet för komplexa och tekniska lösningar, beroende av vilket modalitet som används vid inkodningen. En anledning till att undersökningen inte visade någon skillnad kan vara att mätredskapet var för trubbigt. Det är även möjligt att resultatet hade blivit ett annat om utformningen på experimentet hade varit annorlunda.</p>

<p>Under de senaste åren har det blivit allt tydligare och fler resultat pekar på att kroppsliga tillstånd, såsom ansiktsuttryck, och människans informationsbearbetning är sammankopplade. Det har även visat sig att människor härmar varandras ansiktsuttryck och därigenom förändrar sina emotionella tillstånd. På senare år har det även börjat dyka upp allt fler animerade agenter som ska hjälpa användaren med datorprogram, hemsidor och lärande datorspel. Härmar en användare då även en animerad agents ansiktsuttryck precis som en verklig människa? Den här studien ska undersöka huruvida användaren till ett datorspel härmar den animerade agentens ansiktsuttryck och om det i sin tur påverkar dennes informationsbearbetning. I studien användes ett datorspel där en agent som hade antingen ett glatt, neutralt eller ledset ansiktsuttryck presenterade negativa, neutrala och positiva ord i en pratbubbla. Användarna fick sedan skriva ner så många ord som de kom ihåg. Resultaten visade att deltagarna inte härmade agentens ansiktsuttryck och att agenten inte hade påverkat deras informationsbearbetning.</p>

<p>In present-day situation many libraries use detectors so that they can be able to prevent attempts too take out books without registering them. The university library in Jonkoping is one of the libraries that have such a detector. But unfortunately it doesn’t always work correct and can also react on other things a part from books. This is a big problem since the library staff don’t have time to check all signals that comes from detector. This paper will focus to help the university library in Jonkoping to identify the causes of the false alarms.</p><p>This paper have the purpose to help library staff to decrease the false alarms so they can be able to get more time over to examine the essential signals from the detector. To be able to identify the causes of the false alarms two experiments was implemented. 180 persons participated, they were divided into three subgroups. In the other experiment 400 persons participated, of whom 200 was female and 200 male. Astonishing to see was that the outcome of the experiments showed that the cause of the false alarms wasn’t the detector, instead the results showed that it was two other factors that affected the detector. One factor was the books that were send from other libraries in Sweden, they hadn’t been unimagnetised and the other reason was the self-service machine.</p><p>In the conclusion and discussion two simple recommendations have been given to help the personnel:</p><p>• To inform all other libraries that send books about the problems that the university library in Jonkoping has with books that aren’t unimagnetised. In this way they will be more careful before they send away the books.</p><p>• To write a note with information about the self-service machine so that the students learn how to use this service.</p><p>These simple recommendations will help the library to decrease the false alarm.</p>

<p>Understanding technical documentation is of vital importance, since instructions and descriptions are given about how technical products are used, maintained and repaired. Because of the increased economic globalization, more and more documentation is both written in English by non-native English writers, and delivered to non-native English readers. More and more documentation is also translated by means of computerized aids. In order to improve comprehension and translatability of technical documentation, controlled languages are created. Controlled languages are subsets of ordinary languages, but with restricted vocabularies and writing rules.</p><p>The aim of this report is to discuss the advantages and disadvantages for Swedish export companies to use Simplified Technical English (STE), which is a controlled language, for their technical documentation. In this work technical writers are asked about their opinions of STE. Additionally, technical texts written in traditional English are compared with versions written in STE, in order to find out whether texts written in a controlled language are easier to read or not. Within the comparison, the differences between the versions are discussed and a readability measurement is done. The measurement showed that readability in technical documentation is improved by using STE. The writers’ opinions are illuminated in three areas, which are: higher documentation quality, reduced translation costs and reduced production costs.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie var att utvärdera participation i ett förändringsarbete inom hälso- och sjukvården, i ett projekt för kvalitetsutveckling och processorientering inom vårdkedjan i Höglandsområdet, Jönköpings läns landsting.</p><p>Den övergripande målsättningen med projektet var att utveckla ett processorienterat och därigenom mer helhetsorienterat vårdsystem, för att uppnå bättre kvalitet för äldre vårdtagare, som ofta har behov av behandling vid olika enheter i vårdkedjan.</p><p>Syftet med studien var också att utvärdera hur participation förhåller sig till ständigt förbättringsarbete och lärande i riktning mot en processorientering av vårdkedjan och ökat fokus på patienten.</p><p>Vårdinstanserna i vårdkedjan inom samtliga sex kommuner och primärvårdsområden i Höglandsregionen, såväl som en medicinklinik och en rehabiliteringsklinik vid två olika sjukhus, har medverkat i studien. 55 personer, som representerade de olika yrkeskategorierna inom vårdkedjan, har deltgit i utvärderingen. Studien utfördes med hjälp av fokusgrupper och materialet analyserades ur ett fenomenografiskt perspektiv.</p><p>Resultaten visar att participation på alla nivåer i organisationen är en förutsättning för ett uthålligt kvalitetsutvecklingsarbete och en processorientering av vårdkedjan. Omfattningen av participationen avspeglas i omfattningen av ständigt förbättringsarbete och lärande.</p><p>Kritiska faktorer var ledningens förmåga att kommunicera med och informera de anställda, ledningens engagemang i fråga om att driva ett strukturerat och långsiktigt förändringsarbete, ett tydligt processägarskap inom vårdkedjan och adekvata resurser. Resultaten genererade åtskilliga intressanta frågor för fortsatt forskning och utveckling.</p>