Arbetet gick ut på att skapa designförslag på informationsstöd för infanterisoldater. För att åstadkomma detta samlades data in genom observation och intervjuer på militärövningsområdet Kvarn i Östergötland. Utifrån det insamlade materialet framställdes en kravlista som i sin tur låg till grund till designprocessen.Tre designförslag framställdes varav ett var på en handleds- eller vapenmonterad display, till största del riktad åt gruppchefer, och de övriga två förslagen huvudmonterade, dessa tänkta att kunna användas av alla soldater i fält. Fokus låg på att på ett så enkelt sätt som möjligt ge tillräcklig information om omgivningen och övriga gruppmedlemmars position för att öka soldatens situationsmedvetenhet och minska belastningen på arbetsminnet.

Utifrån teorierna inom det naturalistiska beslutsfattandet beskrivs hur människor fattar beslut i dynamiska situationer under tidspress. Syftet med undersökning en är att ta reda på hur människor söker information för att kunna fatta ett beslut som är tillräckligt bra för att accepteras, och därigenom kunna formulera guidelines för programmerare av intelligenta agenter till olika informations- och beslutstödsystem. En kvalitativ undersökning har genomförts med hjälp av observation och tänka högt-protokoll. Resultatet ger inget entydigt svar på frågan hur människor söker information. Den tendens som kan noteras är att en objektivt värderad risk ger en inriktning mot bredden först-sökning. Människan vill ha reda på vilka alternativ som finns för att kunna fatta ett beslut som är tillräckligt bra för att accepteras med hänsyn till dynamiken och tidsbegränsningen i beslutssituationen.

Detta projekt syftar till att undersöka hur man genom litteraturstudie, intervju av personer i en användares närhet samt egna erfarenheter kan genomföra en designprocess. Inom många vårdområden finns det brister då det gäller tekniska hjälpmedel. Många personer både inom äldreomsorgen och inom LSS skulle ha stor nytta av tekniska hjälpmedel. Fokus i detta projekt är vuxna personer med autism. Designprocessen genomfördes med metoden Kontextuell design och innefattade de 6 första stegen av metoden. Projektet resulterade i en design av en applikation med kommunikationsstöd som ska komma att användas då man går och handlar matvaror.

I Sverige genomförs varje år offentliga upphandlingar till ett värde av ca 500 miljarder kronor. Alla offentligt finansierade verksamheter måste följa lagen om offentlig upphandling och den formella upphandlingsprocess som lagen specificerar. Lagen är allmänt formulerad och anvisar en process där fokus ligger på förarbete och matematisk utvärdering. Cognitive Systems Engineering har vuxit fram utifrån insikten att effektiva processer kontinuerligt behöver använda såväl feedback och feedforward för att uppnå sina mål. Typiska tillämpningar är dynamiska, tätt kopplade processer där dessa behov är tydliga, men CSE som ramverk är generellt definierat och bör gälla även för en beslutsprocess på organisationsnivå. En CSE-analys har potential att förtydliga funktionella faktorer som tillåter upphandlare att genomföra effektiva och ändamålsenliga upphandlingar. I syftet att testa ovanstående hypotes genomfördes en fallstudie av Linköpings Universitets upphandling av företagshälsovård 2008. Studien är explorativ då kombinationen av teori och analysobjekt är otestad. För att relatera värdet av CSE mot andra teoribildningar har studien även analyserat upphandlingen utifrån STS och ekonomisk teori. Studien visar att CSE kan tillämpas vid analys av upphandlingsprocess inom offentlig upphandling. Ekonomisk teori har starka normativa drag medan STS är utpräglat deskriptiv. Kontrollperspektivet ser till både normativa och deskriptiva aspekter och bidrar med ökad förklaringskraft. I LiU:s upphandling var formella protokoll viktiga för arbetets legitimitet men det var i det praktiska arbetet man fann utrymme att utöva kontroll.

I Sverige kan man för närvarande skönja ett ökat intresse för matlagning. Detta reflekteras bland annat i ett ökat utbud av matlagningsprogram i tv och antalet sökningar efter recept på Google uppgår till nästan 2 miljoner varje månad, enbart i Sverige. Samtidigt slängs ungefär 25 % av all mat som inhandlas och många föräldrar uppger att de känner att det är svårt att experimentera mera i köket. I ett försök att uppmuntra till experimentering i köket och samtidigt minska matsvinnet har det i denna uppsats implementerats och testats en proof of concept metod för att rekommendera ingredienser som passar tillsammans. Tesen är att om användare får ett stöd med kombinationer av ingredienser som passar tillsammans kommer de så småningom att våga experimentera mera med sin matlagning. Flera algoritmer analyserades men algoritmen som implementerats bygger på en viktning av ingredienserna i PlanEatSmiles receptdatabas. När en ingrediens förekom tillsammans med en annan i ett recept ökades vikten med 1. Således fick man snabbt ut vilka ingredienser som oftast förekommer tillsammans. Trots teoretiska hinder och en väldigt simpel algoritm tyder resultatet på att rekommendationerna uppnår en hög precision, både vid testning mot användare och mot experters åsikter. Genom att dessutom testa implementationen på 10 potentiella användare har eventuella problem i designen kunnat tydliggöras och reducerats till ett minimum. Användarna ansåg tjänsten lättanvänd och 5 av 6 svarade positivt på frågan om de skulle vilja använda produkten ofta. Detta tyder på att funktionen är önskvärd och uppskattad samt redo för att testas på en bredare publik. Resultatet uppmuntrar även till vidareutveckling av funktionen, med individuella rekommendationer som ett lämpligt första steg.

Enligt Kirsh (2010) stärker människor sin kognitiva förmåga på ett flertal sätt vid användandet av externa representationer. Inom design används externa representationer ofta i form av skisser, ritningar och modeller. För att undersöka Kirsh teori kring externa representationer i en designkontext genomfördes två workshopar i samband med ett designuppdrag. Syftet var att undersöka hur fysiska externa representationer användes och om tillhandahållet material påverkar skapandet av externa representationer. Resultatet visade att fysiska externa representationer används men att materialet inte nödvändigtvis påverkar skapandet av fysiska externa representationer. Andra faktorer som troligtvis också påverkar skapandet var bland andra att deltagarna var ovana vid arbetssättet och att förutsättningarna inte var till deras fördel, att tiden till förfogande var för kort och att hierarkiska strukturer uppkom vilket i det här fallet hämmade skapandet av fysiska externa representationer.

Testing facilitates memory retention more than studying. The current experiment aimed to investigate neural memory-related processes during repeated testing and studying, thereby contributing to more elaborate theories. 5 participants (aged 19-31) practiced word-pair associates during fMRI through repeated studying (40 pairs) and testing (40 pairs). One week later they returned for a test and the outcome was used to calculate subsequent memory differences during fMRI. Findings included higher subsequent memory difference in left parietal lobe, precuneus and superior frontal gyrus for the test condition, implying more elaborate semantic processing. Also, an interaction effect was found in anterior cingulate cortex, possibly indicating an early beneficial recruitment of memory enhancing functions in the test condition. / Testning förbättrar minnesinlagring mer än studium. Det aktuella experimentet syftade till att undersöka neurala minnesrelaterade processer under upprepad testning och studium, och därmed bidra till mer konkreta teorier. 5 deltagare (i åldern 19-31) tränade ordpar (Swahili-Svenska) i en fMRI-scanner, antingen genom upprepat studium (40 par) eller upprepad testning (40 par). En vecka senare återvände de för ett slutgiltigt test på alla ordpar. Resultatet användes för att beräkna skillnader mellan lyckade och ej lyckade omgångar i fMRI-scannern. Högre skillnader i vänstra inferiora parietalloben, precuneus och superiora frontalgyrus hittades för testning jämfört med studium, vilket kan spegla en djupare semantisk bearbetning. En interaktionseffekt hittades i anteriora cingulate cortex, vilket möjligen indikerar en tidig rekrytering av fördelaktiga minnesfunktioner i test-betingelsen.

This study examines how attitudes in middle age individuals affect information processing regarding factual information by using the method repeated retrieval. The study consisted of a questionnaire to establish participants environmental attitudes. This was followed by a training program with environmental information presented with repeated retrieval, which is a well established learning method. Lastly, the participants conducted a test to observe knowledge gained from the training. The study consisted of 32 participants (17 men, 14 women, one “other/do not wish to say”, M=53.84, age span 37-77). The questions in the questionnaire represents categories of attitudes towards the environment. The categories used in this study is referred to as Viewpoint, Scepticism, Behaviour, and Willingness. These were the independent variables. The score from the test, Test score, was the dependent variable. A hierarchical multiple regression was conducted showing model significance but none of the regressors were independently significant. This might be because of highly correlated regressors. However, a trend indicated that a high score in Scepticism, being more sceptical, might have led to a decrease in Test score.  A correlational analysis was conducted to see if the regressors were highly correlated. The results showed that Test score correlated significantly negative with Scepticism and significantly positive with Willingness and Behaviour. This might indicate that a negative attitude, Scepticism, could affect the learning process negatively while positive attitudes, Willingness and Behaviour, could affect the learning process positively. Because of the small sample size this is seen as a trend and more research is needed. / Denna studie undersöker hur attityder hos individer i medelåldern påverkar informationsbearbetningen med avseende på faktabaserad information. Detta genom att använda metoden upprepad återhämtning (repeated retrieval). Studien bestod av ett frågeformulär för att fastställa deltagarnas attityder kring miljön. Detta följdes av ett träningsprogram med information om miljöförändringar som presenterades med repeated retrieval, som är en väletablerad inlärningsmetod. Slutligen genomförde deltagarna ett test för att observera kunskapen som erhållits från träningsprogrammet. Studien bestod av 32 deltagare (17 män, 14 kvinnor, en "annan / vill inte säga", M = 53,84, åldersspann 37–77). Frågorna från frågeformuläret representerar olika kategorier av attityd kring miljöfrågor. De kategorier som användes i denna studie refereras till Viewpoint, Scepticism, Behaviour, och Willingness. Dessa kategorier var de oberoende variablerna. Poängen från testet, Test score, var den beroende variabeln. En hierarkisk multipel regression genomfördes som visade modellsignifikans men ingen av regressorerna var enskilt signifikanta. Detta kan ha berott på att regressorerna hade en hög korrelation. En trend indikerade emellertid att en hög poäng i Scepticism, att vara mer skeptisk, kan ha lett till mindre poäng på testet. En korrelationsanalys genomfördes för att se hur mycket regressorerna korrelerade. Resultaten visade att Test score korrelerade signifikant negativt med Scepticism och signifikant positivt med Willingness och Behaviour. Detta kan indikera att en negativ inställning, Scepticism, kan påverka inlärningsprocessen negativt medan positiva attityder, Willingness och Behaviour kan påverka inlärningsprocessen positivt. På grund av en liten urvalsstorlek ses detta endast som en trend och mer forskning behövs.

Det råder en situation på arbetsplatser där fler och fler system förväntas tillämpas i arbetslivet. Linköpings kommun ingår just nu i en digital satsning för att påverka anställdas arbetssätt och arbetsbörda och den här studien är en utveckling av ett projekt som utförts tidigare inom kommunen. Studiens syfte var att undersöka arbetssättet som en grupp chefer tillämpar vid verksamhetsstyrning. Genom en kravanalys identifierades chefernas behov och krav de har på ett framtida digitalt beslutsstöd som kan användas vid just verksamhetsstyrning. Dessutom syftade studien till att undersöka chefernas användning av digitala verktyg och deras attityder gentemot digitalisering av arbetsprocesser. Det nuvarande arbetssättet uppfattades som tryggt men också långsamt med eftersatta strukturer. Chefernas upplevelse är att detta hindrar möjligheten att hjälpa fler personer. Tillika har de positiva attityder gentemot digitalisering då det har förutsättningen att förenkla arbetsprocesser. Däremot bemöts de idag av långa och krångliga vägar till information som tar energi från huvudsakliga uppgifter. Som konsekvens har egna påhittade strukturer skapats för att täcka upp för de rådande bristerna i de befintliga systemen. Förhoppningen på ett nytt digitalt beslutsstöd är att det inte ska vara ännu ett till verktyg, utan att det bemöta de problemen och bristerna som idag orsakar att digitala verktyg inte upplevs som hjälpmedel. Resultatet för denna studie är relevant för att utifrån ett användarcentrerat perspektiv ge de digitala verktygen ett mervärde och som kan förenkla och effektivisera arbetsprocesser och således också förbättra den digitala arbetsmiljön.

<p>Att framföra ett utryckningsfordon skiljer sig från att framföra en vanlig bil bland annat för de större friheter gällande trafikregler utryckningsförarna har. Dessa inkluderar både rätten att köra i högre hastigheter än annan trafik, men även möjligheten att kräva fri väg från andra trafikanter. Detta skapar en speciell interaktion mellan trafikanterna i trafiken där utryckningsfordonet kan ses som en lagligt olaglig agent. Avsaknaden på restriktioner gör dock körningen helt beroende på de enskilda utryckningsförarnas bedömning kring körbeteende. Trots det finns det inga nationella riktlinjer i Sverige fällande utbildning av utryckningsförare.</p><p>Den här studien undersökte normer och värderingar kring trafiksäkerhet hos operativ personal inom en ambulansorganisation. Semistrukturerade intervjuer genomfördes vilka var fokuserade på ett antal faktorer som förväntades kunna påverka trafiksäkerheten.</p><p>En tendens att se andra trafikanter som skyldiga för farliga situationer observerades, så väl som effekten olika uppdrag har på körningen, ett fenomen tidigare identifierat som ”red mist” (Dorn & Brown, 2003). Körningen ansågs vara ett känsligt ämne att kritisera och kollegors körstil sågs delvis bero på individuella skillnader. En påverkan på körningen av SOS Alarm påvisas samt att förarutbildningar nedprioriterats inom organisationen. En positiv attityd mot nationella riktlinjer som ett sätt att garantera förarutbildning observerades. Studien öppnar upp för ett flertal framtida studier vilka diskuteras.</p> / <p>Drivers of emergency vehicles (EV) are agents in the traffic system that by law are permitted to perform actions which are illegal for other road users. Not only can EV drivers legally drive above the speed limit, but they can also demand right of way by the use of warning lights and sirens. The lack of restrictions leaves the driving solely dependent on the judgment of each EV driver. Thus, the drivers should be well trained not just in driving skills but specifically in terms of risk assessment and self-assessment. However, there are no national guidelines in Sweden on training of EV drivers.</p><p>This study investigated the traffic safety norms among some ambulance drivers in Sweden. Semi-structured interviews were conducted focused on factors deemed important for traffic safety.</p><p>A tendency to attribute the reasons for risky situation to other drivers was found, as well as the presence of the condition dubbed “red mist” (Dorn & Brown, 2003). Driving was considered a sensitive matter in terms of critiquing and driving behaviour is partly attributed to individual differences. A positive attitude towards national guidelines was observed, as a way to ensure the sufficient EV driver training quality. A broader view of patient safety during pre-hospital health care is proposed to include EV transportation requirements.</p>